Det verkar helt onödigt att förbjuda. Man kan låta veterinären avgöra vad som befogat och vad som skulle utgöra ett sådant lidande att man ska undvika det.
Är en gammal tatuering i örat svag hoppas jag verkligen att man kan chippa katten i stället utan onödigt krångel!

#1 Ja, är örontatueringen oläslig så är det OK att märka om katten med ett chip.

Vår Lakitz är dubbelmärkt.

Hans örontatuering har aldrig synts då hans öron är så svarta så den var nog helt onödig.

Att extra id-märkning skulle orsaka "onödigt lidande" är rena löjan.

Risken med dubbla (läsbara) id-märkningar är dock att ägaren glömmer/struntar i att se till att båda id-märkningarna är ägarregistrerade. Som det ser ut nu har de flesta kattägare svårt att se till att ens EN id-märkning är ägarregistrerad. Dubbla registreringar innebär också visst medarbete för Jordbruksverket och det är kanske det de är rädda för..

Jag har funderat på att ge Ruben ett extra (ägarregistrerat) id-chip eftersom det befintliga flyttat sig för mycket för att kunna öppna foderautomaten. Än har det inte blivit av, men det innebär att han ständigt går med extra microchip i halsband. Att gå med halsband hela tiden är inte optimalt med tanke på både olycksrisk och hur halsbandet skaver bort päls och kliar. DET kan ju också ses som onödigt lidande i så fall.

Örontatueringar blir i stort sett alltid värdelösa förr eller senare, så att inte ens öronmärkta katter skulle få chipmärkas också (i förebyggande syfte) är direkt upprörande.

Det finns nog värre problem i sammanhanget än de ev riskerna med dubbelmärkning, skulle jag tro.
Angående registrering så vore det bra om det ingick i hela märkningsritualen på något sätt. Dvs att det görs hos veterinären.

Värst är det väl om katten inte är IDmärkt alls, eller om kattägaren "är för lat" för att IDmärka på nytt när örontatueringen inte längre är läsbar…

Många verkar tycka att ÖronID är bra, "för då ser man snabbt att katten är ägd", men sedan vill de ha chip också, eftersom det ofta håller bättre över tid.

Kanske kunde man nöja sig med en liten symbol i örat då, som visar att katten är chippad? Å andra sidan ska ju varje katt vara IDmärkt, så då behövs ingen sådan symbol… (man får utgå från att katten är chippad).

Nog tror jag att både en örontatuering och ett nyligen insatt chip känns, men hur mycket, och var går gränsen för lidande…? Och blir det någon skillnad om katten örontatueras i samband med kastrering, och får smärtlindring efteråt?

Men - som sagt: i dagsläget är nog de största problemen att katter saknar IDmärkning och/eller ägarregistrering i Jordbruksverkets kattägarregister.

Nu har mina bara tatuering, men jag lär chippa dem också framöver (när vi ska till vett av andra orsaker, de mår så dåligt av det att jag inte släpar dit dem om jag inte måste). Elronds tatuering är fortfarande lätt att läsa, så kanske att jag låter honom slippa. Men Nox tatuering har börjat bli svår att tyda. Inte så det är panik att få det gjort, men han tänkte jag ta på seniorkoll om något år och då lär jag ordna det samtidigt.

Stackars Nox mår så dåligt av att åka bil att han kräks och kissar ner sig, och Elrond blir så stressad av att vara där att han mår dåligt i flera dagar efteråt. Skulle de vara utekatter eller löpa risk för att komma ut av misstag så skulle jag nog känna att det var viktigare att få det gjort snarast. Men som det är avvaktar jag.

#7 Om katterna blir stressade och mår dåligt i samband med veterinärbesök så kan du diskutera med veterinären om ni skulle kunna få Gabapentin att ge till katterna kvällen innan plus på morgonen före veterinärbesöket. Min skyggis har fått det ett par gånger och det har verkligen gjort skillnad för henne. Nu slipper hon sövas hos veterinären före t.ex. tovrakning och provtagning eller liknande. Veterinären har konstaterat att skyggisen stressnivå nu verkar vara låg vid veterinärbesöket, med bl.a. normal hjärtfrekvens etc.

Katter kan dock reagera olika på Gabapentin, en del verkar mest bli lite vingliga, men många har god effekt.

#8: Jag ska se vad de säger inför nästa gång jag ska dit. Fråga om det kan vara ett alternativ. Framförallt Nox som mår så dåligt i bilen. 😥

Tycker det finns bra mycket större djurskyddsproblem än att en chippad katt får en tatuering eller tvärtom. Då skulle man även kunna säga att det är ett onödigt lidande med kastrering, vaccinering, hälsokontroll o.s.v. Nej, hoppas alla förstår att jag inte menar man ska avstå från sådant.

Ska vi komma tillrätta med problemet hemlösa katter skulle jag säga att det är viktigare att id-märka än att neka dubbelmärkning..

Min förra katt blev chippad i samband med kastreringen, men han fick senare även en tatuering då han var en vanlig svartvit bondkatt* och det var jättemånga runtomkring som inte trodde att sådana katter var märkta alls om det inte syntes.

Sedan var han väldigt skygg för främlingar också, och det i kombination med avsaknad av en synlig märkning hade kunnat bli hans dödsdom om han kommit ut och någon rapporterat honom till myndigheterna istället för att fånga in honom själv eller tagit hjälp av någon katträddarorganisation, för de var rejält dåliga på att kolla efter chipp på rädda katter med det utseendet också.

Jag såg till att han blev tatuerad i samband med en tandstensborttagning, så hur tusan skulle det kunna ha inneburit något extra lidande? Samma med mina föräldrars katt som först blev chippad som liten kattunge och sedan tatuerad när hon kastrerades.

Den enda "komplikationen" rörde inte någon av katternas mående, utan det var att SKK:s register (det som nu heter DjurID) i bägge fallen först inte riktigt förstod att det var samma katt som fått en märkning till, med det löste sig efter en kortare mejlkonversation.

Den som vill chippa en redan tatuerad katt gör väl på liknande sätt det i samband med något annat veterinärbesök, till exempel när den ändå ska vaccineras? Skillnaden mellan att få två sprutor istället för en lär den ju tycka är minimal.

Men jag ska säga att min nuvarande katt bara är chippad trots att hon också är en typisk bondkatt, men numera är betydligt fler medvetna om det här med att vilken katt som helst kan vara ID-märkt och att chipp är standard, så jag känner inte att det är lika viktigt att hon har någonting synligt. Plus att hon älskar att träffa nya människor, så jag är inte orolig alls för att folk skulle tro att hon är förvildad.

*För mig är bondkatt en huskatt av den typ som funnits här sedan järnåldern, den som inte har något synligt raskattspåbrå och som ligger till grund för europén.