Många tror att det finns en ägare bakom varje upphittad katt.

En ägare som längtar, saknar, söker och som vill få hem sin katt igen.

Tyvärr är det inte så.

När jag var ny på katthemmet berättade man för mig att katthemmet aldrig utgick från att en ägare ville få tillbaka sin katt igen (om katthemmet väl lyckades spåra ägaren). Istället frågade man rutinmässigt "Vill du få tillbaka katten eller vill du att vi hjälper till att omplacera den?".

Jag tyckte först att det kändes jättekonstigt. Men snart insåg jag att det var så. En del kattägare verkade närmast besvärade över att katten hade "dykt upp igen".

Ett fall minns jag särskilt väl. Katten befann sig på "känsligt område", men personalen där hjälptes åt att rigga fällor och fånga in den.

Katten kom till katthemmet, och en - tillsynes - tacksam ägare kom inom kort och hämtade sin katt.

Ett par veckor senare var katten tillbaka på katthemmet. Nu med sin kattkompis. Kattägaren hade åkt hem med katten, men insett att situationen inte var hållbar, och tog därför tacksamt emot hjälp från katthemmet med att omplacera båda katterna (de omplacerades ihop, sociala jättegoa katter).

Många av oss skulle göra allt för att få tillbaka våra försvunna katter igen.

Andra borde kanske aldrig ha skaffat sin katt ens från första början.

För en del kattägare "kommer livet emellan" på ett högst olyckligt sätt.

Inte alla kattägare vill ta sitt ansvar, eller har förmågan att ta ansvar.

Många slutar dessutom att leta efter sin försvunna katt redan efter några få veckor.

Och många känner inte längre igen sin försvunna katt efter en tid…

Katter dumpas också regelbundet. I skogen, längs vägar, utanför byggnader, i kollektivtrafiken, på parkeringsplatser o.s.v. Trots att det är olagligt att överge sin katt.

Här i stan talades det en period om "studentkatter". D.v.s. om katter som ägdes av studenter under deras studieperiod, men som sedan släpptes ut när studenterna flyttade hem igen….

IDmärkning och reggning kommer att göra skillnad. Efterlängtade katter kan få komma tillbaka hem. Och kattägare som inte vill få hem sina katter igen får då berätta det så att katten snabbare kan omplaceras. Rimligtvis bör de också få betala för uppstallning/veterinärvård etc….

Omärkta katter bör nog på sikt betraktas som hemlösa och kunna omhändertas direkt. Tänker jag.

Men att varje upphittad katt skulle vara ägd, efterlängtad och saknad… nej - glöm det.