Jag har alltid en plan framåt.

Alltid en lista på aktuella telefonnummer.

Men sedan blir det ändå som det blir.

Natt mot julafton för många år sedan - plötsligt finns knappt några val. Veterinären som hemavlivar är på väg till föräldrahemmet för att fira jul. Övriga veterinärer jag "tänkt ut" vill inte heller lämna hemmet och familjen.

Det blir djursjukhuset. Som jag själv aldrig trivts på. Dessvärre inte fått några goda erfarenheter av. Men just den kvällen är det enda alternativet, och det fungerar bra.

Men framåt är det min ordinarie veterinärmottagning som står högst på listan. De jag känner igen och som jag vet brukar bemöta oss bra. Det är dit jag vill om djuren blir sjuka/allvarligt sjuka. Så länge deras utrustning och kunskap räcker till.

För mig är separat kremering självklar. Jag vill veta vart mina djur "tog vägen". Men jag vet att vi människor är väldigt olika där.

Bristen på dygnet-runt-veterinärer är stor, tyvärr
Vi får ringa distriktsveterinär men klinik finns inte här, så inläggning är jättesvårt på helg och nätter.

Blir det för akut får jag kontakta jägare helt enkelt, för djurets skull.
Vi har en veterinär som vi kan ringa om personen är tillgänglig och kan då, men vet man ju inte.

Jag har begravt i trädgården, sist gjorde jag kremering men valde att inte ta hem, vill inte ha det ståendes hemma, tycker inte det känns bra, ser inget fel med "gemensam kremering" utan att ta hem. Lika älskvärda djur ändå.

På helger finns inte heller här någon dygnet-runt-veterinär längre… vilket är bedrövligt. Men det går att åka en 8-10 mil, om djuret klarar av det…

På vardagarna har situationen blivit något bättre här, med dygnet-runt-öppet i alla fall de flesta vardagarna.

Nu öppnade en ny stor veterinärklinik här i stan i dag, och då var vi nog många som förväntade oss att just jourbiten skulle lösas (det har pratats om det innan). Men nej då, 7-19 har de öppet, måndag - fredag….

Men djur har ju en tendens att insjukna både nattetid och lördagar/söndagar/helgdagar…. Precis som vi människor.

Jag tror att det är bra att ha "tänkt igenom lite i förväg".

För en del år sedan fick jag vetskap om att det låg en trafikdödad katt något kvarter bort.

Då jag har chipläsare gick jag iväg och chipkollade katten, därefter kontaktade jag ägaren.

Ägaren blev förstås både ledsen och chockad. Hon verkade inte ha haft en tanke på att katten skulle dra sig upp mot stora vägen, när den hade så mycket natur i närheten.

Det var hennes första katt, och hon hade ingen koll alls på vad hon skulle göra av sin döda katt nu.

Jag hade ett långt samtal med henne om de alternativ som fanns, och det slutade med att vi kom överens om att jag skulle lämna in kattens kropp på en närbelägen veterinärmottagning. Sedan skulle matte och hennes familj få ta farväl av kissen där.

Jag tyckte det kändes bäst så, för på veterinärmottagningar är man vana vid akut ledsna djurägare, och så skulle de ännu en gång kunna prata med matten om vilka alternativ som finns när djuret har dött.

Just akuta lägen ÄR jobbiga, men jag tror ändå att man vinner på att ha tänkt igenom olika alternativ och funderat lite kring det där jobbiga.

Jag känner mig väl förberedd men så är det öppettider som det kan haka upp sig på. Djursjukhuset en bit bort har öppet vardagar 08-22 helger 08-14 och min vet har inte öppet alla dagar men där öppnade en klinik till så dom finns fem dagar i veckan från 07.30-16.

Helger och nätter då är det Strömsholm som får gälla och vi tar taxi eftersom jag inte har körkort och förutsatt att djuret klarar av bilresan och jag brukar alltid ta taxi till veterinären för jag vill att katterna ska ha det så bekvämt som möjligt.

Vi har även hemveterinär men han tar inte akuta saker det var han tvungen att säga ifrån men avlivar i hemmet men här är jag mest bekväm med klinik och där jag gått i så många år så helst min ordinarie veterinär men faller det sig så att vi inte kan åka dit så finns lite alternativ oh Strömsholm ligger ungefär 2½ timme från oss.

För 10 år sen flyttade jag från storstad till mindre håla. Vad bortskämd man varit hela sitt liv. Hur man än beter sig nu så är det ändå minst 10 mil till akut.vet. Och inte ens där är det säkert dom tar emot.
Det är väldigt stressande.

#6 Förstår det. Man vill ju verkligen sitt djurs bästa, inte minst i en akut situation. Dessutom är man ju som djurägare skyldig enligt lag att se till att djuret får nödvändig vård…. Inte helt lätt när veterinär inte finns tillgänglig…

Det finns ett dygnet runt öppet djursjukhus en kort taxiresa från mig. Dit planerar jag att åka om nån av katterna blir akut sjuk.

Om nån behöver få somna in planerar jag att boka tid hos en veterinär som kan göra hembesök.

Tror att jag vill ordna separat kremering.