Hej! Först lite bakgrund:
Jag är jourmatte och har haft tre väldigt skygga ungar hos mig i nästan tre månader. (Se tråden "Skygga ungar - nästa steg?) Målet har varit att få dem hyfsat handtama för att de lättare ska kunna adopteras ut.
Två systrar och en bror. Ena systern är betydligt mindre än sina syskon trots att de är födda samtidigt, henne kallar jag Minstingen här. Och så är det Brorsan och Storasyster.
Bara några veckor efter att de kom till mig kunde jag vid visst tillfälle börja pilla lite på Minstingen när hon låg på ett särskilt ställe. Hon hade rinniga ögon och det bildades hårt grus under ögonen och veterinären rådde mig att försöka hålla det rent. Så det hände att jag tog henne upp på mitt bröst och försiktigt tvättade henne. Jag strök henne över hela huvudet för att simulera mammans tvätt. Hon gjorde aldrig motstånd, men jag var orolig för att hon egentligen inte gillade att ligga sådär hos mig, det hördes inget kurrande. Var hon paralyserad?
Detta fortgick några veckor. Jag hade tagit upp henne i famnen (endast när jag halvlåg i sängen) kanske tio-tolv gånger totalt. Hennes ögon blev bättre och jag fick aldrig röra henne annars.
Hennes syskon var hemtama, roliga, lekfulla och ville vara i närheten - men aldrig att jag fick röra vid dem. Inte en chans. Min gissning var att det aldrig skulle hända heller.
Så plötsligt en dag, när jag drabbades av huvudvärk och blev liggande mitt på eftermiddagen, hände något underbart. Minstingen klättrade självmant upp på mig och lade sig på mitt bröst. Jag provade att närma mig med handen - och hon liksom sökte upp handen med sitt huvud! Det var bara att kela hur mycket som helst. Sedan dess är hon supergosig och vill kela ofta. Hon stångar mig ansiktet och stryker sig mot min mun och vill gärna pussas. Minst tre-fyra gånger om dagen, om inte mer. Hon kommer alltid när jag befinner i sängen och ganska ofta när jag sitter i fåtöljen. Och så har det nu varit i flera veckor. Härligt!

Nu till det lite mystiska beteendet som ni gärna får försöka tolka! Redan tredje-fjärde gången som Minstingen skulle gosa (hon kurrar högt!) kom Storasyster och lade sig i mitt knä. Jag fick absolut inte röra henne (såklart) men hon skulle ligga precis intill och liksom… ja vadå? Hålla koll på Minstingen för att se att hon inte råkar illa ut? Eller vill hon veta varför Minstingen verkar trivas där i Människans famn) Eller… jag blir faktiskt inte riktigt klok.
Om Minstingen kommer för att gosa så kommer Storasyster bara sekunder därefter och lägger sig tillrätta precis nära. Se bild!
Men varför?
Så för fem-sex dagar sedan, när hon tittade åt sidan för att Brorsan precis hoppade upp i sängen, provade jag stryka med fingret längs kinden. Hon stelnade till och jag trodde hon skulle hoppa iväg. Men hon stannade kvar och lät mig fortsätta!!
I förrgår typ kunde jag nästan gosa ordentligt med henne. Jag stereo-gosade med Minstingen och Storasyster!! Och i förmiddags, för första gången!, så kurrade Storasyster högt! Jag är såklart jättelyckligt, och även om det säkert är en bra bit kvar innan Storasyster är lika tam och hanterlig som Minstingen så har jag hopp om att hon ska komma dit.

Brorsan har varit rolig och lekfull, intresserad och velat kolla vad Människan sysslar med, men aldrig i närheten av att låta sig beröras. Ändå har han faktiskt blivit adopterad!! I går (lördag) åkte jag med honom till hans för-alltid-hem. Till en kattvan toppenfamilj där han garanterat kommer att bli högt älskad.
Det är konstigt att bara ha två små (halvårsgamla) liv här men snart får nog de också ett hem. Min känsla är att Storasyster är jättebunden till Minstingen så jag vill att de kommer till samma hem.

Så vad tror ni? Varför vill Storasyster alltid komma upp i mitt knä och ligga nära när Minstingen gosar? :)