Så fruktansvärt.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6G3j2/22-overgivna-katter-hittade-i-kalix-flera-fastfrusna-i-isen

Tänk att sånt här tycks aldrig ta slut och är vi som människor inte mer upplysta idag om hur djur lider och känner och ändå finns det dom som gör såna här saker det går helt över mitt förstånd.

Man blir så ledsen arg och bedrövad att människor kan göra något sånt här det gör så ont så varken ord, gråt eller förtvivlan från mig som människa kan förmedla den känsla som katterna måste ha som utsätts för sånt här det är något så fruktansvärt hemskt vi inte kan sätta oss in i 😢

Tack och lov att det även finns människor som tar hand om och som hjälper till och som skrivs i artikeln men i allt det mörka finns det både ljus och hopp. Föreningen rings ned av hjälpsamma medborgare.

Tack för alla goda människor som vill ställa upp för djuren ❤️ När jag läser artikeln och jag är inne på att ta in en ny medlem i kattfamiljen så känner jag att jag ska höra av mig upp dit och se om någon fin liten vän vill komma till mig och mina katter där han eller hon får ett underbart liv för vi behöver hjälpa till men jag tror dom här katterna snabbt hittar nya hem så jag kanske inte ens hinner med men jag tänker göra ett försök även om avståndet är långt till Kalix från mig och jag har aldrig haft djur med mig på flyg men kan jag hjälpa så gör jag ❤️

Detta är så vidrigt, så det finns inga ord!😭😿

På FB samlas det nu in pengar, och stödhem eftersöks (se Föreningen Kattakutens FB-sida).

Jag känner själv inte till föreningen i fråga.

Länsstyrelsen i Norrbotten uppmanar på sin FB-sida kattägare i Kalix att hålla sina katter inne de närmaste dagarna, för att inte riskera att fel katter omhändertas (vi får hoppas att Kalixborna har varit noga med att ID-märka och ägarregistrera sina katter i Jordbruksverkets nya kattregister, så att det är tydligt vilka katter i området som är ägda…!).

Området det handlar om är Kalix centrum och ca två mils radie utanför centrum. Länsstyrelsen återkommer med mer information inom de närmaste dagarna, skriver de på FB.

Vi får hoppas att det är något så när sociala katter och att uppmärksamheten på ärendet är så pass stor nu att katter inte avlivas i onödan…

https://sverigesradio.se/artikel/lansstyrelsens-varning-overgivna-katter-kan-stryka-omkring-i-kalix

https://sverigesradio.se/artikel/20-tal-overgivna-katter-omhandertagna-i-kalix

https://www.vk.se/2023-04-04/over-20-katter-dumpade-i-kalix

Tydligen har det varit en villabrand i Kalix. Länsstyrelsen hade planerat en tillsynsundersökning på den adressen. Möjligen kan katterna komma från den adressen, spekuleras det nu. Polisens förundersökningsledare bekräftar att man har hittat döda katter i det nedbrunna huset…

Branden skedde på tisdagsmorgonen.

Men katter började tydligen hittas redan under helgen (vilket dock inte utesluter att de kommer från den aktuella adressen?).

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/villa-gar-inte-att-radda-i-kalix-polisen-sparrar-av-brandplatsen

Antar att det kan röra sig om ett misärhem, där både katter och människor farit illa.

Och sedan har man börjat dumpa katter för att minska antalet inför länsstyrelsens besök…?

(Obs. spekulationer!).

Så fruktansvärt. 😿

Hoppas det blir bra för de katter som klarat sig.

Vad händer då på Facebook i det här ärendet? Hur reagerar folk?

Ja, som så ofta finns det både en positiv och en negativ sida. Facebook bidrar förstås till att man snabbare kan hitta stödhem och få in pengar.

Men där finns också många kommentarer som kanske kunde ha undvikits (med ökad information/kunskap).

Folk skriker om hemska, hjärtlösa människor och önskar dessa djurplågare ett hårt straff.

"Hoppas att ni hittar de skyldiga."

"Den som gjort det här är ingen djurvän."

"Jag hatar människor som har så många katter och som inte tar sitt ansvar".

"Fy skäms - stackars djur!"

"Människor är de värsta odjur som finns!"

"Den som gjorde detta skulle haft spö. Levande djur…!"

Någon har slarvläst och tror t.om. att det är ett katthem som har misskött katter på det här sättet.

Jo, jag förstår att folk är upprörda. Det är hemskt det som har hänt. En stor skara katter i dåligt skick. Några katter har dött. Det är möjligt att fler kommer att avlivas.

"Hur kan man göra så här?!" undrar någon på FB.

Ja, det är just det. Att liknande scenarier utspelas mest hela tiden runt om i landet. Misärhem. Kattkolonier. Så många katter som far illa.

Det är viktigt att påminna sig själv, och andra, om att det vanligtvis inte är så att någon avsiktligt och medvetet samlar på sig en massa katter i syfte att skada eller plåga katterna.

Ofta handlar det istället om ett kattsamlande/djursamlande - en problematik som ofta har psykisk ohälsa i grunden. Kattägaren kan själv uppleva det som att hen hjälper/räddar katterna, och ser inte katternas skick/situation. Kattägaren har inte förmåga att sköta djuren och t.ex. se till att de får nödvändig veterinärvård/kastreras.

Det handlar inte om ondska. Utan om människor som själva är i dåligt skick.

Jag tänker på en djursamlare som jag själv mötte för en del år sedan. Hen var rar, och det var tydligt att hen var engagerad i sina djur, och att djuren betydde mycket för hen. Men många av djuren var i nedsatt kondition, de var galet många (över 100 djur), och personen var otroligt skör, och tänkte och resonerade kanske inte riktigt som de flesta av oss gör. Men var det en ond person - nej, absolut inte. Men definitivt en person som också själv var i behov av hjälp och stöd.

Jag tror att det behövs mer information om djur som far illa, och om människorna bakom dessa djur. Om varför det kan bli så här. Jag uppfattar att prevention och samarbete mellan olika myndigheter är viktigt. "Spö" kommer inte att lösa den här typen av situationer. Det är inte det de här människorna behöver. Det finns t.om. rapporter om att självmord är relativt vanligt bland djursamlare som blir av med sina djur.

Vad som också sker på FB är förstås att katthjälpsföreningen hyllas. De beskrivs som hjältar och änglar. Det är bra att det uppmärksammas vad som sker på landets katthem och i landets katthjälpsorganisationer.

Många skriver i kommentarsfälten om vikten av att kastrera, ID-märka och ägarregistrera sina katter. Det är bra. Det är ett viktigt budskap att få ut. Många skriver också om vikten av att ta ansvar för sina katter, och att katter behöver få en högre status. Jag kan bara instämma.

En del frågar i trådarna varför katterna ska hållas avskilda i stödhemmet. En viktig anledning är att man ännu inte vet exakt var katterna kommer ifrån, i vilket skick de är o.s.v. I misärhem finns det t.ex. ofta problem med snuva, dåliga magar, öronskabb o.s.v. Det vill man förstås inte ska spridas vidare till stödhemmens egna djur. Jag upplever ibland att folk är lite naiva och inte förstår hur katter i misärhem kan ha haft det.

Det kan avspeglas i kommentarer som t.ex att: "Nu får katterna äntligen mysa inne i värmen."

Riktigt så enkelt är det ofta inte. Det kan vara både skygga och stressade katter, avmagrade katter med hälsoproblem o.s.v. Det kan ta flera veckor innan katterna upplever något sådant som att mysa, och katterna kan behöva (mycket) hjälp på vägen.

I det här ärendet är länsstyrelsen involverade. Det innebär att katterna också ska utvärderas, fysiskt och psykiskt. Då avgörs också vilka katter som ska få leva och vilka katter som ska avlivas. Här vet vi att olika länsstyrelser gör olika bedömningar, bla. baserat på katternas skick, olika förutsättningar runt om i landet: t.ex. tillgången till uppstallningsplatser med rätt/tillräcklig kompetens, om det finns katthem/katthjälpsorganisationer som är beredda att ta över ansvaret för katterna o.s.v. Tyvärr händer det att katter avlivas trots att det sannolikt hade varit möjligt att hjälpa dem till ett gott fortsatt kattliv.

Vad ville jag med det här inlägget? Kanske lite grann spegla det komplexa i den här typen av ärenden, och påminna om att det inte är ovanligt med liknande ärenden. Men ofta får kattärenden inte så här mycket uppmärksamhet. Ofta pågår det "i det tysta" t.ex. på en gård långt ute på landet. Där grannar och myndigheter känner till situationen, men kanske inte så många andra.

För att inte tala om alla de kattkolonier som lever på landets soptippar… i dåligt skick och utsatta för faror dagligen.

Det finns mycket kvar att göra i katt-Sverige för att varje katt ska få ett gott kattliv…

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/malin-i-kalix-hittade-nio-katter-i-snodrivan-sag-livlosa-ut

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/katter-i-kalix-slapps-pa-fri-tass-igen-utegangsforbudet-havt

https://sverigesradio.se/artikel/husarresten-over-nu-kan-kalix-katter-slappas-ut-igen

https://www.tv4.se/artikel/3dXBkyBHbNTQ2YxoY951LN/hon-tog-hand-om-tva-av-de-fastfrusna-katterna

#16: Jättefint att hon tagit hand om två stycken. Men varför så bråttom att ta upp dem i famnen och kela med dem?

Tänker att det innebär onödig stress om de redan är rädda och kanske inte är vana att hanteras på det viset.

#17 Jag tänkte samma sak. Socialiserade katter kan få stöd om man gosar med dem, men är katterna dåligt socialiserade så kan gos och närhet istället innebära (stark) stress. Ibland blir stressen så stark att katten verkar "tam" trots att den är så stressad att den i själva verket börjat "stänga av".

Jag tycker att man helst ska ligga lågt i alla fall de första två veckorna, men ha koll så att katterna kommer igång och äter, går på lådan o.s.v.

Därefter får man bedöma varje enskild katt och hur man ska gå framåt.

Vi får hoppas att katterna är tillräckligt socialiserade i grunden för att det här ändå ska bli bra. De verkar ju åtminstone ha levt i människors närhet tidigare.

#18: Ja precis, tänkte också att katterna stängt av och inte alls mådde bra.

Förmodligen är de inte särskilt socialiserade om de har varit så många hos en enskild person. Man vet ju inte ens om de bott i ett hus eller i en lada.

Instämmer i resten också förresten.

Det är svårt att veta. Ett misärhem jag besökte hade över 100 katter. Alla kattungar föddes inomhus, fick namn och hanterades som små. Men att kollen på dem inte var 100 procentig kunde man ju ana som utomstående när man var där.

Så det är verkligen svårt att veta vad de bär med sig.

Det spekuleras ju i att katterna kom från huset som brann, och där 7 katter blev innebrända. Men det får väl framtida utredningar utvisa om det är så eller inte….

#20: Ok, där ser man.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-massdumpningen-av-katter-i-kalix-nu-har-tussilago-tak-over-huvudet

Hej alla. Det är jag som var med i reportaget på TV4 angående de två katterna jag är stödhem åt. Ni har helt rätt gällande det ni skrev om att inte försöka ta upp och hantera katterna för tidigt 🙂. De var i dåligt skick rent hälsomässigt när de kom så jag var tvungen att hantera dem. Tog dock till mig när det gäller övrig hantering så backade och låter katterna ta det i sin egen takt. Den ena katten (Storm) är jättesocial nu och vill busa och sova i min famn 🙂. Mirre däremot, hon som hittades fastfrusen är fortfarande väldigt ängslig. Jag låter henne vara ifred, gör inga ansatser att plocka upp henne eller klappa. Framstegen jag ser är att hon nu ibland ligger kvar högst upp i klösträdet när jag kommer in i rummet (tidigare försvann hon som ett skott in under sängen) samt att hon inte morrar när jag ställer fram mat till henne 🙂. Man lär så länge man lever och jag tar tacksamt emot råd och synpunkter 😀. Dom är så himla fina, småtjejerna och jag kommer göra allt för att de ska få ett så tryggt liv som möjligt. I sin egen takt 😊/ Mona Rönnbäck

Åh, så fint! Roligt att de gör framsteg i sin egen takt. Bra jobbat!😀

#24: Tack 😀. Ja jag tänkte lite fel där i början när det gäller hantering, det kan jag erkänna. Nu är det så skönt att se katterna närma sig helt i sin egen takt 😊.

#25: Vad roligt att du dyker upp i tråden så vi får höra lite från någon som tagit hand om ett par av katterna som fick vara med om detta hemska tragiska.

Underbart att du tar hand om dom det ska du ha en stor eloge för och jag önskar både dig och katterna all lycka och välgång och berätta gärna lite hur det går framöver hur dom utvecklas och mår 😎

#26: Tack så mycket 😊. Jag kan absolut kika in här med uppdateringar. Det jag gruvar mig lite över nu är att kissarna har återbesök hos veterinären om ett par veckor. Det ska kollas om skabbmedicinen fått bort allt samt ges andra vaccinationssprutan. Känns inte helt bra att behöva fånga in den ängsliga lilltjejen och stänga in i transportbur. Förstår ju dock att det är nödvändigt.

#27 Veterinärbesök måste man ta sig igenom, och skygga katter brukar inte bli mer skygga efter veterinärbesök, så försök bara att genomföra det med så lite stress som möjligt.

Jag har själv en (fd) skyggis, ibland tycker jag t.om att hon tagit ett steg framåt i sin människo-sociala utveckling efter veterinärbesök.

Att "låta skygga katter vara" och att "låta dem komma i sin egen takt" låter bra, men ibland måste skygga katter ändå "utmanas" för att gå framåt i sin människo-sociala utveckling. Det är en balansgång det där, och varje katt är unik med sitt speciella bagage "i ryggsäcken". Och behöver ett unikt bemötande.

Unga katter bör man i första hand försöka locka med lek och god mat. Det kommer man ofta långt med. Men det räcker inte alltid hela vägen. Och självklart måste katterna hanteras t.ex. om de behöver vård etc.

Tycker det låter superbra att den ena kissen redan blivit trygg där hemma med er. Uppdatera gärna här och stort lycka till med kissarna! Otroligt skönt att så många ställt upp för alla de här katterna! 💖💖💖Bra jobbat! 💖💖💖

Fördelen med två katter är att dom brukar ta efter varandra. Har du en katt som visar att du är trygg och ofarlig brukar den andra följa efter. Jättekul att läsa att dom har det bra nu.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/dumpade-katter-i-iskallt-kalix-kvinna-atalas-for-djurplageri