Sjuka katter och t.o.m. väldigt sjuka och skadade katter är vardag för djursjukhus med akutmottagning. Djursjukhusens syfte är att ställa diagnos, bedöma prognos och behandla det som är behandlingsbart. Djursjukhusets uppgift är dock även att hålla sig på rätt sida om etiken och bedöma om livsuppehållande åtgärder är meningsfulla och etiskt försvarbara med tanke på kattens tillstånd och prognos. Det gäller såväl hittekatter som ägda katter - oavsett ekonomiska förutsättningar.

Ibland måste man acceptera att katten är för sjuk och/eller för skadad och att det enda försvarbara alternativet är att förkorta kattens lidande genom att låta den somna in. Om det var djursjukhuset som anmälde fallet var det förmodligen för att de ansåg att katten var så illa däran att den faktiskt behövde avlivas av djurskyddsskäl.

Det som är tragiskt är att katter hittas i det skicket.

#1 Med tanke på att behandlingen gick framåt och beslutet togs utan någon kontakt med ägare. Samt att dom alldeles strax innan tog emot ytterligare 10000kr för vård. Låter som om en aktiv plan var i gång för att rädda katten. Om den led, var döende, inget hopp osv javisst. Men inte efter massiva pengainbetalningar och en mer hoppfull prognos.
Även om katten skulle behövt avlivas pga att allt hopp var ute så är det väl knappast ok att göra det utan att säga till. Föreningen hade ju person på plats för betalning. Telefon fungerar, mail osv. Men att få veta det nät man ringer för en uppdatering kan man väl inte tycka är ok?

Frusna tassar inlägg. Vill inte prata för någon då jag inte är involverad i föreningen själv.

"💔Hjärtskärande uppdatering - maktmissbruk💔

Olof har slitits ifrån oss felaktigt och på ett barbariskt sätt. Det var inte hans tid att bli en ängel men sjukhuset som vårdade honom har helt missbrukat sin makt och begått flera misstag vilket kostade Olof livet - utan att vi kunde säga ett enda ord om något.

Vi serverades ett samtal, efter att vi en kort stund tidigare varit inne och betalat ytterligare 10.000 på plats idag, att det var dåliga nyheter. Vi trodde självklart att Olof hade försämrats och döm vår ilska, maktlöshet och sorg när de kallblodigt berättar att Olof är avlivad då de valt att koppla in länsstyrelsen som omedelbart fattat beslut om avlivning. På en katt som är vår! De försöker alltså gömma sig bakom att han saknade chipp och därmed var hemlös.

Olof var inte hemlös utan ägd av oss, inskriven på en av oss privat.

Detta försökte denna person gömma bakom att Olof ansågs vara hemlös - för han saknade chip (vilket vi redan visste och angav när vi ringde sjukhuset för att skriva in honom och gå genom allt så att Inget av ovanstående skulle kunna inträffa).

Vi har idag blivit utsatta för ett fruktansvärt övergrepp och så även den lille kämpen Olof.

Han blev bättre i sitt allmäntillstånd men togs ifrån varenda chans vi gav honom till livet för att sjukhuset valde ett fruktansvärt agerande.

Det är svårt att hålla sig saklig när känslorna är överallt och man inser katternas låga och fullkomligt usla status i vårt vinstdrivande veterinär samhälle.

Vi ska inte ljuga, vi är trötta nu. Trötta på hur man värderar liv men också på hur man fullkomligt begår övergrepp och kör över sina betalande kunder.

Till Olof;
Älskade lilla du, det var inte såhär det skulle bli. Du har rört oss alla på alla sätt. Sverige valde att sluta upp bakom dig, finnas där när du behövde det som mest. Du var älskad. Av många. Du betyder något och är värdefull. Förlåt att vi valde fel sjukhus till dig. Vi önskar så att du hade varit hos en av de duktiga veterinärer som vi känner. Då hade du levt nu och fått den chans vi alla ville ge dig. Chansen du visade att du ville ha. Du spann, mjölktrampade. Buffrade.

Jag kan inte sluta tänka på om du spann då de satte giftet i dig som skulle ta ditt liv? Det plågar mig, äter upp mig. Du skulle komma hem till mig!

Jag ska strida för dig. Vi alla ska strida för ditt värde för dina rättigheter och för hur sjukhuset har agerat.

Tomma ord kan aldrig göra detta ogjort och jag sörjer att jag aldrig får ta hem dig för att någon/ några begick tjänstefel och agerade i sin makt. Även det felaktigt.

Just nu sörjer vi samtidigt som vi är livrädda. Vi har många katter som saknar chip av olika anledningar i perioder. Om någon av dessa blir sjuka - innebär det att vi inte kan få vård utan att kliniker kommer avliva bakom ryggen på oss och sen servera oss ännu ett ”dåligt besked” samtal?

Hur kan vi ta oss fram i ett samhälle med sjukhus som agerar barbariskt även mot ägda katter? Nog att vi vet att de som inkommer sjuka och skadade utan någon som tar ansvar för dem avlivas orättfärdigt men när det även händer med katter som är våra, inskrivna på oss privat och inte ens på föreningen?

Snälla chippa era katter och frågan är om man ska ge alla två chip också för ett chip kan faktiskt sluta fungera?

Vi är trötta och arga. Vi kommer att berätta mer sen men just nu är detta allt vi kan gå ut med.

Snälla alla ni som slutit upp bakom Olof, tänd ett ljus för honom och fundera på vad just du kan göra för att hjälpa oss att förändra detta förlegade synsätt att katter inte betyder något, eller är kännande och tänkande individer.

Vi ses på en bättre plats Olof, snälla förlåt oss❤️

Om du vill vara med och förhindra att detta upprepas, skänk gärna en gåva till vår minnesfond i Olofs namn.

Swish: 123 180 8757
BG: 209-1841

Märk din minnesgåva med VÄRDEFULL.

Pengarna i fonden kommer att användas till andra katter likt Olof - som frusit ute ensamma och akut behöver hjälp.

Må Olofs minne lysa genom de liv han kan kan rädda i sitt namn✨

Med tårar på kinderna och söndergråtna ögon

• Malin och Alla andra på Frusna Tassar"

Innebär det här att alla ägda katter i skruttigt skick framöver kommer att betraktas som hemlösa ifall de inte är idmärkta? Trots att de skrivits in av någon som tagit på sig ägaransvar/betalningsansvar?

Var det en enskild anställd eller kliniken som anmälde till länsstyrelsen?

Låter onekligen som att något gått fel i kommunikationen.

Sedan har den här kattföreningen tagit hand om flera katter i mycket dåligt skick på senare tid. Det är nog dessvärre så att en del av dem inte kan räddas, att de upptäcks för sent. Och det är bedrövligt att ingen ser katterna i tid.

Men kommunikationen med djurägaren måste alltid fungera på ett schysst och riktigt sätt. Tänker jag. Och man bör få chans till en second opinion vid behov.

Länsstyrelsen har gjort fel förr, i det här fallet hoppas jag att detta utreds ordentligt.

#2: När det finns beslut/godkännande från Länsstyrelsen om att en sjuk/skadad katt ska avlivas av djurskyddsskäl har varken ägare eller betalningsvillig förening något att säga till om. När lidandet bedöms vara alltför stort och prognosen alltför dålig ska katten inte behöva lida längre än nödvändigt.

Jag har svårt att tro att avlivning inte redan hade rekommenderats, men när svårt sjuka eller skadade hittekatter i bedrövligt skick uppmärksammas i facebook-inlägg och insamlingar dras igång kan vad som är rimligt ibland glömmas bort i jakten på en solskenshistoria.

#5 Tyvärr finns det fall där länsstyrelsen fattat beslut om avlivning av katter med t.ex. lindrigt förhöjda njurvärden som enda "fel". En sådan katt kan ha många år med god livskvalitet kvar.

Så det händer att det fattas galna beslut.

Den här katten verkar dock ha varit i ett mycket dåligt skick.

Det här är vad Frusna Tassar skriver om Olofs tillstånd:

"Totalt förfrusen och apatisk är lille Olof hittad ute i den djupa snön.
Hans krafter är nu helt slut och han rör sig inte utan ligger helt platt på sidan. Vi misstänker att han nu har gått in i chock tillstånd. Det finns också misstankar om att han kan vara påkörd.
Han är kraftigt utmärglad och har en temp om 35 grader. Tillståndet är direkt livshotande och Olof behöver intensivvård".

"Uppdatering Olof
Onsdag kl 13
Olof befann sig i chocktillstånd igår när han inkom. Han hade inte överlevt många minuter till ensam där ute.
Hans temperatur har stigit från låga 35 grader upp till en normal nivå om 38 grader.
Men Olofs tillstånd är mycket kritiskt fortfarande. Han ömmar över ryggslutet och buken. Blodproverna är avvikande.
Olof väger ynka 2.7 kg, trots att han är en fullvuxen gosse. Han är påverkad av svält, hur långvarig vet vi inte.
Han har vissa skakningar från huvudet vilket kan vara neurologiskt.
Olof får dropp och värme men ligger fortfarande ner utan tendens att vilja ställa sig upp. Hans kropp är mycket svag.
Det hörs vinande ljud från lungorna, vilket kan bero på astma".

#7 Jag såg också det där. Det är ingen välmående katt som beskrivs.

Men det finns ett par parametrar som måste vägas in:

1) Hur "sann" är den bild som beskrivs.
2) Hur utvecklades det och hur såg prognosen ut.

Kort sagt: jag hade velat få ta del av veterinärklinikens utlåtande. Också.

#8 Det här!!
Man läser inlägg som både överdriver och underdriver saker beroende på vad man vill uppnå. En katt som är nära slutet ska självklart inte hållas vid liv. Men en kattvsom man strax innan betalat 10000kr för och fått en prognos för? Men vem skulle tjäna på det här? Föreningen får in pengar som går direkt till djursjukhuset. Varför behandlar dom ens en katt för såna stora pengar om dom anser att den inte har en chans att klara sig?

#9: Vård kostar tyvärr även när patienten inte överlever. Intensivvård (som den här katten behövde) kostade 10.000 kr/dygn för över 10 år sedan när jag fick den prisuppgiften.

#9: Eftersom anmälan till LST kom in så ville inte djursjukhuset fortsätta försöka behandla katten för så stora summor som det handlade om. Om ägare/betalningsansvarig inte vill lyssna på rekommendationen om avlivning måste djursjukhuset anmäla till LST så att avlivning av djurskyddsskäl kan ske med deras godkännande.

#11 Fast man vet ju inte om veterinär rekommenderat avlivning. Det är ju såklart möjligt men inget man vet. Det vet ju bara dom som var där. Däremot vet man ju att dom hävde chocken och sa att han hade en chans och man behövde göra fler undersökningar för en riktig behandlingsplan. Och där avbröts det. Jag kanske hade tyckt nåt helt annorlunda om jag var där och inblandad. Men som en utomstående som tittar in känns det inte ok. Min alldeles egna personliga åsikt.

Vila i frid Olof!❤️😢

Så fruktansvärt olidligt sorgligt. 😿

Vila i frid, Olof. 💗

#6: Jag är skeptisk till Länsstyrelsen i mitt län. En av de katter som jag tagit hand om från ett katthem skulle avlivas enligt länsstyrelsen eftersom han enligt dem inte gick att hantera. Han var inte ens sjuk utan betedde sig inte tillräckligt tamt.

Nu är han hur gosig som helst, så jag är glad att två katthem lät honom flyga under radarn ett tag…

Vet inte hur beslutet gått till i det här fallet förstås, men efter min erfarenhet är jag i alla fall skeptisk till om länsstyrelserna kan fatta rätt beslut när det gäller katter.

#15 Tyvärr finns det många fall där just skygga katter fått sätta livet till p.g.a. länsstyrelsebeslut.

Dock verkar det gå att ana något av en attitydförändring, åtminstone hos vissa länsstyrelser/anställda där.

En skygg katt ska dock inte placeras i vilket för-alltid-hem som helst, utan här har katthemmen/katthjälpsorganisationerna ett särskilt stort ansvar.

Jag har själv mött katter där jag spontant tänkt att den här katten måste vara FÖR skygg för att leva med människor och må bra ihop med människor, men där katten över tid visat sig t.om. vara/bli familjens gosegris.

#16: Ja, och sen kanske många katter verkar skyggare än vad de egentligen är i en för dem skrämmande situation.

Man tycker ju att de som fattar besluten på länsstyrelserna borde ha ett gediget och uppdaterat kunnande om katters beteende.

Katter är ju t.ex både flyktdjur och rovdjur. Undrar om det bl.a. är det som gör det mer svårbedömt?

Alla fattar ju att hästar flyr när de blir rädda för de är ju solklart flyktdjur.

Jag blir så arg på det där med "skygga" katter, så klart de är skygga om främmande människor som kanske uppträder burdust t.o.m. klampar in och ska hantera dem!
Även våra helgoa tama katter kan bli osäkra och verka skygga i en för dem främmande situation!

#18 Exakt!