Hungriga katter hotar fågelbeståndet, hävdar man i det här reportaget.

Men även mätta huskatter jagar ju, vilket beror på att jagandet och ätandet styrs av olika motivationssystem. D v s en mätt katt kan fortfarande vara uppfylld av ett behov av att få jaga. Bytesdjuret dödas, men äts sällan upp eftersom katten redan har tillfredsställt sitt näringsbehov. Ja, det lärde jag mig av Per Jensens bok Djurens beteende, på en kurs i etologi nyligen. Han menar vidare att katter föredrar smågnagare, eftersom fåglar är svårare att fånga. Men, vad jag förstår så är det alltså inte bara hungriga katter som hotar fåglarna i så fall, utan alla lösgående katter: mätt som hungrig.

Är katten hungrig OCH äter fågeln, så minskar samtidigt andelen andra djur som blir uppätna (katten behöver ingen kattmat just då).

En mätt katt däremot äter ju både sin mat inomhus OCH dödar fågeln (i onödan).

I reportaget tar man upp hur många fåglar som katterna dödar. Det vore intressant med siffror på hur många fåglar vi människor dödar. Som jämförelse. Vi människor håller ju därtill på att döda hela jordklotet…

Bjällror låter inte heller som ett jättebra tips. Fastnar katten i med halsbandet så finns risk för allvarlig skada. Och kommer katten vilse så riskerar den att svälta om den har en bjällra som skrämmer bort bytesdjuren. Att katter hamnar vilse är vanligt.

Däremot kan man ifrågasätta om katter behöver hållas lösgående, och ofta i olämpliga miljöer. Det finns bra alternativ såsom kattrastgårdar, och - i en del fall - koppelpromenader.

Självklart jagar hungriga katter. Men även mätta katter jagar.

https://sverigesradio.se/artikel/hungriga-katter-hotar-fagelbestandet