Nu bor jag med sambon men skulle jag bo själv, skulle jag ha backup
Mina får bara blötmat och mush så ingen mat står framme åt dem.

Vi är ju två men jag var ensam hemma för snart två år sedan då jag blev akut sjuk och fick åka in med ambulans.
Då rycker vår son in. Han är ju van vid katter sedan han bodde hemma och kände såklart våra katter .

Bra fråga och viktig!

Våra katter är säkrade och jag vet att de skulle bli väl omhändertagna omgående om så behövdes.

Jag bor "ensam" med mina båda katter. Jag rör mig mycket i skog och mark, och det skulle nog kunna dröja ett tag innan någon upptäckte om det hände mig något. I värsta fall.

Jag har därför alltid flera vattenskålar i lägenheten, och ofta en kastrull med vatten i på spisen.

Jag har alltid en påse torrfoder + vanligtvis flera portionsförpackningar med blötmat ståendes på en köksbänk. Mina katter går aldrig upp på köksbänkarna, men om de blev tillräckligt hungriga så hoppas jag att de skulle ta sig upp där och ta sig in i påsar och förpackningar.

Ofta står där också ett mått med någon dl torrfoder i, som är riktigt lätt för katterna att komma åt - om de skulle vilja.

Jag har mött katter på katthemmet som varit utan tillräckligt med mat och vatten i många veckor innan de kom till katthemmet, så jag vet hur illa det kan bli… I den situationen vill jag inte att mina katter ska hamna.

Ger jag mig ut på längre utflykter så mejlar/sms:ar jag ofta någon nära anhörig och berättar i vilket område jag kommer att röra mig, och så hörs vi av till kvällen igen så att de hör att jag har hittat hem 😊.

På kylskåpsdörren och på insidan av ytterdörren sitter information om katterna, om deras hälsa och div. kontaktuppgifter. På kylskåpsdörren finns också information om var jag förvarar kattmat och kattsand i lägenheten.

Utanför lägenheten, bredvid ytterdörren, sitter en skylt med texten "Vid fara - rädda oss". För att uppmärksamma folk på att det finns djur i lägenheten.

I plånboken har jag vanligtvis ett "kort" med uppgift om att jag har katter hemma + kontaktuppgifter till anhöriga/vänner ifall det skulle hända mig något.

Vid telefonen sitter en lapp med telefonnummer till veterinär, kontaktuppgifter till katthemmet mm. Det är en trygghet att veta att katterna alltid har en väg tillbaka till katthemmet om det skulle hända mig något. Men självklart hoppas jag att vi aldrig kommer att hamna i det läget.

Är jag en olyckskorp som "kraxar"? Eller har jag bara insett att vi människor inte är odödliga och att olyckor händer?

Man tänker nog till lite extra när man har träffat på katter på katthemmet som råkat illa ut sedan matte/husse dött/insjuknat/hamnat på sjukhus eller när man träffat på katter som lämnats åt sitt öde i en tom lägenhet… (med mat och vatten bara för något enstaka dygn…).

#4 Så föredömligt! 😻💗🤗

#5 Tack! 😊 Kanske kan det inspirera någon och kanske har andra kattägare fler tips, idéer och erfarenheter att dela med sig av. 🐱