Ungkatt ute på egen tass
Träffade nyligen på en halvstor ungkatt här hemma. På tok för ung för att vara ute på egen tass. Här är mycket trafik, men rätt fina gårdar mellan husen, och tyvärr väljer många att ha sina katter ute i området. Ungkatten var stressad, sökte kontakt, ville med mig in genom porten, skrek efter mig när jag hade gått in o s v.
Jag kunde inte ta in katten, eftersom jag bor i en etta med två egna katter (fd skyggisar, 10 år gamla).
Men jag fotade katten, scannade den med chipläsare o s v. Den var omärkt och okastrerad.
Så småningom fick jag tips över nätet om var katten troligtvis hörde hemma. Mattes balkong var ca 6-7 meter från en väldigt trafikerad gata… Där tyckte hon att hennes pyttekatt (ännu inte könsmogen) skulle klara av att gå ute för egen tass…
Jag tror att vi löste det här, till en del i alla fall, och att matte har (lite) bättre koll på sin kisse i dagsläget.
Men varför är det så här? Hur kan man alls komma på tanken att släppa ut en "bebis-katt" ensam i trafikfarlig miljö inne i en stad? Förstår man inte att katter inte har trafikvett? Att en liten katt inte har en chans mot en bil?
Varför finns det - fortfarande år 2020 - folk som släpper ut katter omärkta…? Hur ska de då kunna bevisa att den randiga upphittade ungkatten (som ser ut som "alla andra" katter) faktiskt är deras katt? Om jag hade gått iväg och id-märkt katten och sagt att den var min - hur skulle matten ha kunnat bevisa motsatsen?
Och om katten blivit svårt skadad i trafiken: hur hade då polis och veterinär kunnat nå matte för beslut om avlivning eller behandling, när katten inte var IDmärkt?
Jag blir SÅ less på att allt det här bara fortsätter. Att det tillåts fortsätta. Det borde vara SÅ självklart att varje katt ska vara IDmärkt och ägarregistrerad. En omfattande ID-utredning har gjorts - men ännu har vi inte sett något beslut?
Dessutom behövs ett kattkörkort. Det ska inte vara tillåtet för vem som helst att ha katt. Man behöver både kunskaper om katter och om katters beteende, samt ekonomi för att bli en välfungerande kattägare.
Hur tänker du kring det här?
Sajtvärd för Hittekatter i Fokus. Sajtvärd för Djurskydd i Fokus. Medarbetare på Katter i Fokus.
- Redigerat 2020-09-23 14:43 av Uppkatten
Jag kan bara hålla med. Det är så ledsamt.
Där jag bor så finns det mycket katter ute. Jag möter dagligen katter på väg till bussen och de är absolut inte omgivningar för en liten katt att vara i.
En gång för några år sedan så gick en liten kattunge med oss när vi tog en promenad. Den var väldigt kärvänlig och ville liksom inte släppa taget. Ett par vi mötte sa att katten varit ute själv flera dagar.
Vi tog med den hem. Katten var gissningsvis 12-15 veckor.
Våra katter var det inga problem med. Katten var hos oss ett dygn ungefär.
Den hade ett halsband med ett suddigt telefonnummer som jag efter många försök äntligen kom fram till ägaren. De hade en hund och katten "ville" gärna gå med ut men "ville" inte gå med in.
Jag förklarade så gott jag kunde om kastrering och vikten av att märka en katt.
Jag vet att jag var ledsen när jag hittade ägaren per telefon. Innerst inne hade jag hoppats han kunde stannat hos oss.
/Maria