Nu har min älskling lämnat mig :(
Igår kväll ringde pappa och sa till mej att det inte var bra med Missan. Jaha, tänkte jag. det har varit "inte bra" med henne väldigt länge och tyckte att det var visst dags för honom att inse det nu. När pappa idag hämtade mej för att ja ska bo hos honom i två veckor nu så berättade han att Missan har dött.
Först så tänkte jag att vad bra, då slipper hon lida mer nu. Sen tänkte jag att död kan hon väl inte vara, jag kunde inte förstå det. Och så tänkte jag att varför berättade pappa inte det för mej igår, så jag hade kunnat vara där. Han berättade att han hade henne i knäet i vardagsrummet och klappade henne och att hon spann men efter ett tag så reagerade hon inte på något mera, och så dog hon. Det var inte förräns jag kom innanför dörren nu som jag verkligen förstod att hon var borta. Jag klappade henne och hon var så kall. Vi grävde en grav brevid kaninen Nina och marsvinet Nogge och 2 andra marsvin som tillhörde mina systerdöttrar. Jag plockade dom två sista fina rosorna vi hade i trädgården. Sen stod vi där länge, med de andra katterna och hunden. Jag vet inte om de förstod.
Min lilla Missan blev 14 år ungefär. Och jag saknar henne redan så förskräckligt mycket. Blev ett ganska långt inlägg men jag behövde skriva av mej.
Nu är hon uppe i katthimlen där hon smyger omkring i det höga gräset och jagar fjärilar och möss. Hoppas hon vet hur mycket jag älskar henne.
/hennum 
(på bilden är det missan och jansson som hjälps åt att döda snöret, i somras)
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Jag beklagar sorgen efter Missan och på det du berättar verkar hon ha fått ett väldigt fint slut på sitt liv. Ompysslad in i det sista och nu har hon det fint i regnbågslandet.
Sänder varma tankar till dig och jag förstår att saknaden är stor.
Ju mer jag lär känna av människorna dessto större blir kärleken till djuren
Oh stackars Hennum, jag är så ledsen för din skull! Det är så hemskt när någon som man älskar dör.
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
Stackars du!! Nu mår Missan i alla fall bra i regnbågslandet och kan leka med sina vänner. Det lät fint att din pappa satt med henne i knät den sista stunden! Mycket fint gjort!
Hon vet garanterat hur mycket du älskar henne och hon kommer att fortsätta vaka över dig. Hon är bara en tanke bort. Jag har fortfarande min Simsons kort bredvid sängen.
Det är bra att du skriver av dig! Det får bli hur långt det vill. Vi förstår att det behövs.
Kram och nosgos på dig!
-> Kastrera och id-märk <- \>^..^< CatCrazyLady
vilken fin bild. tack för er omtanke
det var bättre såhär, att hon dog hemma, hade ju tänkt åka iväg till veterinär så hon fick somna in men hon hatar att åka bil, så det hela hade blivit så dramatiskt. även om jag inte fick vara hos henne nu så var det bättre såhär. och det är ju bara själviskt av mej att tänka så. hon var nog nöjd utan mej med.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Tröstekramar till dig…. Ett sånt fint slut för din Missan att få somna in i din pappas knä medan han klappade henne…..
Kastrering är Aoch O i arbetet med att minska på de hemlösa katterna
Så sorgligt, men allas vår tid är utmätt…..Se det så här, all tid över 10 år för hund eller katt är bonus!
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Oj vad jobbigt….men skönt för Missan att hon fick somna in hemma i tryggheten!
Tänker på dig!
Kram Marie
åhhh..så sorgligt och så hemskt för dej..förstår hur du saknar..och hur ledsen du är nu…missen fick somna in i hemmets trygga vrå..hon slapp att resa till veterinär in i det sista..fick känna sig älskad intill sista stund..
översänder de varmaste styrkekramar till dej i den tunga sorgen..
jag beklagar sorgen,jag vet hur jobbigt det är. men vad hade hon för sjukdom.
Beklagar så sorgen. Men det låter som om hon fick det bästa av slut. Liggnades mysande i knät och bli klappad, sedan inget mer.
Tänker på dig.
Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Jag beklagar sorgen. Men som de ovanför skrev så fick hon ett värdigt slut och nu har hon dte bra :)
jag håller om och kramar dej till tröst.
Jenna
tack så jättemycket alla.
känns så hemskt varje gång jag tittar på fönstret till mitt rum som hon brukade sitta utanför när hon ville in till mej, för att få mat eller sällskap. men mot slutet så var hon ju mestadels inne. känns konstigt att inte se den lilla katten där på fönsterbläcket. eller att hon inte smyger omkring i köket tävlandes med hunden om att plocka upp godsaker vi tappar.
tyvärr har jag misstankar om att pappa ljög för mej om hennes död, hon såg långt ifrån fridfull ut i ansiktet och sättet hon låg på. jag tror pappa sa som han gjorde för att göra mej glad, men jag tror hon hade ont. klarar inte att ta upp det med honom än, om jag ens ska göra det, hon slipper smärtan nu iaf. men han hade väl kunnat lägga henne tillrätta åtminstonde innan hon stelnade? jag har bilden av henne inpräntad i huvudet och jag ser hela tiden framför mej hur ont hon hade. jag hoppas pappa inte ljög. :S
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Men då ljög han för din skull….
Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus
mm. jag får väl se det så.
tack än en gång, vilket jag väl skrivit i alla kommentarer. vad skulle man ta sig till utan hittekatter.ifokus?
nu kan vi nog anse denna tråden avslutad. :)
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan
Starta ny diskussion