Idag på förmidagen satt jag och tittade igenom hittekatt.ifokus när min sambo kommer och säger att jag måste komma och hämta en kattunge som är jättedålig på hans jobb. Åker dit och hämtar kattungen som är riktigt kass, mager som en stickal, öronskabb, kladd i ögonen och uttorkad.. min pojkvän ringer sin mamma som är vet och hon säger att hon kan titta på ungen.

Åker dit och väntar på att hon ska operera klart. Tjejen i receptionen tittar till katten och placerar oss i isoleringsrummet.. efter ett tag kommer min "svärmor" och tittar till katten. Inget vidare bra utgångsläge så vi bestämmer oss för att avliva den. Antagligen hade den fått kattpest..

Även om det känns jobbigt att den inte klarade sig så kan man ju tänka att det är bättre att den får somna in sådär än att bli kastad i ladugårdsväggen…

Blir så ledsen när folk inte kan förstå hur mycket en kastrering kan hjälpa..de finns liksom katter / kattungar som räcker och blir över..

Ska krama lite nu på min egen hittekatt som har bott hos mig från att han var 5 veckor..nu är han fem ½ år och min älskade prins. (som för övrigt sitter och stirrar på mig från datorskärmen och myser..här blir det ingen plattskärm, vart ska han då sitta?)

Kram på er alla som hjälper till med alla övergivna katter.. <3