Galet!!

Som #1 svarade håller jag med om! Galet!!

Jag trodde det bara var på film som man ringde räddningstjänsten för att ta ner katter.

Vi har då alltid tagit ner katterna själv el bett grannar ta ner dom, det behövs faktiskt bara en stege för det, inte alltid det heller.

Det finns faktiskt viktigare saker för räddningstjänsten att göra.

tex: Jag bor 45 min från närmaste räddningstjänst, skulle mitt hus börja brinna och dom håller på och tar ner en katt från ett träd kan det läggas till flera viktiga minutrar till räddningsarbetet då både jag, min man och vår katt riskerar att dö (eller om det är lagårn 13 kaniner, 5 höns och en tupp).

Eller om man tänker tvärt om, om vi skulle be räddningstjänsten att ta ner en katt för oss så skulle folk i stan kunna riskera livet om dom hade otur.

Jag ser inget konstigt med att dom höjer priset, jag ser snarare nått konstigt att dom ens gör det, för både djurs och mäniskors skull.

#3 Det kan ju faktiskt vara så att räddningstjänsten befinner sig närmare ditt boende just därför att de håller på att ta ner en katt ur ett träd… Eller hur? Och då gagnar det dig… Min erfarenhet är att brandkåren rycker ut enbart när djur suttit länge och det föreligger allvarlig risk för djuret att sitta kvar i t ex ett träd längre. Man åker alltså ogärna ut. Man prioriterar alltid allvarligare ärenden i första hand, och avbryter räddandet av katten omedelbart ifall brandkåren behöver åka på annat. Man kommer inte enbart med ett fordon, utan man kommer med det antalet fordon som behövs för att man snabbt ska kunna göra en utryckning från platsen där man håller på att plocka ner katten. Det uppgav i alla fall min närmaste räddningstjänst när jag diskuterade det här med dem för några år sedan (de kom då med två bilar). Jag har själv fått tipset att vädja till brandkåren att använda sig av "djurräddningen" som en del i utbildningen av yngre brandmän. D v s de yngre brandmännen får ett extra "övningstillfälle" i och med att katten/djuret tas ner. Det kan t ex gälla en yngre brandman som behöver träna när det gäller stegbilen. På så sätt blir insatsen till dubbel nytta. Att ge sig upp o klättra själv är vanskligt, särskilt om katten sitter högt upp, och det är värre anser jag att behöva kalla på räddningstjänst i ett senare skede därför att den som klättrat upp ramlat ner och skadat sig/avlidit… DET är verkligen onödigt! Däremot tycker jag att det är fullt rimligt att man tar ut en avgift för "djurräddningen" om det gäller ett ägt djur.

#4 tänker man så kan brandbilen lika gärna vara 9 mil bort istället för 4½ om dom skulle rädda en katt i andra ändan av kommunen.

Däremot tror jag inte man låter de frivilliga brandmännen rycka ut för nått sånt här eftersom dom har ju sina vanliga jobb också.

Sen såtar det ju tid att avbryta ett uppdrag också och när det gäller brand så räknas varje sekund (jag tvivlar tex att dom kör iväg 4½mil med en brandman uppe i stegen på stegbilen, då skulle väl han frysa ihjäl).

Har man lite vett i skallen (dvs tex inte försöker stå på en död kvist) så kan man själv hämta en katt, jag har själv gjort det flera gånger.

Minns jag rätt så förlängde våra grannar stegen med en extra stege då katten var uppe i ett högt träd då jag var liten.

Man kan faktiskt klättra på halv höga höjder säkert för att klättra på höga höjder (tex tak) behövs ju flera gånger per år om man tex har hus, då kan jag ju inte ringa räddningstjänsten.

För faktiskt gäller det brand kan både djur och människor dö på dom extra minuterna det kan ta.

#5 Jag tycker vi ska överlåta till räddningstjänsten att göra de här bedömningarna. VAR räddningstjänsten befinner sig när vi som bäst behöver dem kommer vi aldrig att kunna styra över, inte heller vilken prio-grad det uppdraget har. Det tar tid att avbryta ett uppdrag, och det är sant, men det tar också tid att starta upp en utryckning. Betänk att brandmän har många olika uppgifter som de gör under dagarna: utbildning, fysisk träning, materialvård etc. Att avbryta detta för utryckning tar även det tid. "Har man lite vett i skallen så kan man själv hämta en katt" skriver du sedan, och där tycker jag att du börjar få en tråkig ton i ditt inlägg som vi inte vill ha härinne på Hittekatter i Fokus. Det är också en synnerligen oigenomtänkt kommentar. Men vi kan förmodligen vara överens om att man inte ringer 112 för att få hjälp att plocka ner ett djur, utan sådana ärenden sköter man på andra telefonnummer som brandstationerna har.

#6 dom flesta kan faktiskt klättra i träd lite i alla fall och har nog med vett i skallen för att inte ta tag i en död kvist jämfört med en levande. Det är allt jag menade.

Dvs att folk har vett i skallen, att man kan göra saker själv, att man inte är handikappade. Det var nått positivt.

Jag kommer att fortsätta att ta ner min katt eller andras om dom ber mig istället för att ringa brandkåren eftersom jag inte vill riskera folks liv helt enkelt.

Huset som stod här före huset som jag nu sitter i brann ner till grunden för att brandkåren inte kunde komma hit snabbt nog, som tur är dog ingen, men skulle det hända igen vill jag ha brandkåren här så snabbt som möjligt. Både för vår egen skull och för våra djurs skull.

Även om man inte ringer 112 (vilket jag är fullt medveten om) så tycker jag inte det är brandmäns jobb att hämta katter.

Min man gav som förslag att om man ändå betalar 1000:-+ /katt så kan man ha nån på kommun som hämtar ner katter för folk som inte kan göra det själv. Den personen skulle kunna ha nått annat, mindre livsviktigt jobb den tiden han inte hämtar ner katter.

Att man ringer Räddningstjänsten för att få ned en katt är knappast ett förstahandsval utan det tar man till när man redan testat alla möjligheter. 

Vett i skallen har säkert de flesta, men långt färre har nog en tillräckligt hög stege. Bor man i flerfamiljshus finns det inte mycket anledning att ha en stege som är kanske 5 m hög. Takhöjden i de flesta moderna lägenheter är 2,45 m så det behövs inte så många stegar.

Räddningstjänsten får anses som fullt kapabla att avgöra om de har tid och/eller möjlighet att åka och plocka ned en katt. Att din grannes hus brann ned till grunden har helt säkert fler orsaker än att brandkåren kom en minut sent. Det vore väldigt enkelt här i världen om katastrofer bara berodde på en enda orsak. Då skulle man snabbt kunna eliminera dem. Dessvärre ser världen inte ut på det viset. Brandstationer är nog med få undantag belägna precis mitt i det område som de först och främst ska betjäna, så ditt resonemang om sträcka de ska fara haltar redan där. Bilarna kan dessutom vara ute på andra räddningsuppdrag av synnerligen akut karaktär, som t ex trafikolycka där man befarar att personer kan sitta inklämda i ett fordon. Då blir man under alla omständigheter tvingad att begära hjälp från en annan station.

Grundfrågan om priset: ja, jag tycker det är rimligt att man får betala en hyfsad summa för att få hjälp med icke-akuta uppdrag som ligger utanför räddningstjänstens huvudsakliga uppdrag.

#8 det var huset som stod här förut som brann ner inte grannens (även om en som hade ett hus nere i byn brann ner också).

Huset här brann ner för att brandkåren inte kom i tid, vi har till och med tidningsutklipp osv från händelsen.

Brandstationen ligger mitt i området, det är bara alla som inte har den lyxen att ha brandstationer nära och skulle brandbilen vara i andra änden av kommunen skulle den var 9 mil bort, kanske till och med mer. (vi har faktiskt "testat" med ambulans, det tog 45 min för den att ta sig hit, inget jag vill testa igen)

Däremot tycker ja att det ska finnas stegar tillgängliga även inne i stan tex att hyresvärden har det (vilket dom säkert har om man faktiskt frågar), en granne el kanske nån som arbetar för kommunen (som jag föreslog i #7)

Jag menar inte att man ska lämna uppe katter bara att andra som inte har som jobb att rädda liv ska göra det.

Sen kan folk ofta mer än vad man tror, det är nått jag lärt mig sen vi flyttade hit.

Oavsett var brandstationen ligger så kan de vara på annat uppdrag av lika viktig och livräddande typ som en brand och därmed inte kunna rycka ut omgående. I en storstad är det mindre problematiskt eftersom man har fler stationer att anlita än på landsbygden. Att det i tidningen står att brandkåren kom för sent betyder kanske bara att man faktiskt fick larmet för sent i förhållande till brandförloppet.

Har räddningstjänsten utrymme för att hjälpa djur och det även gagnar dem tycker jag fortfarande att de mot skälig ersättning ska göra det.

#10 jag ser lite skillnad mellan att ta ned en katt från ett träd och rädda liv. räddar dom liv så förstår man att dom inte kan komma direkt.

Man ringde sos direkt man såg rök så man väntade inte för länge (det var min gammelfarfar och gammelfarmor som bodde här då så jag vet).

Som sagt det tar vanligtvis 45 minuter att köra hit, även med blåljus kommer dom inte så mycket tidigare så varje sekund räknas. Särskilt eftersom en lägenhet är övertänd på 2 minuter nuförtiden.

Jag tvivlar på att räddningstjänsten vill komma om man ringer 30 min före det börjar brinna, hur man nu skulle förklara att man visste det.

Visst vore det bra om det fanns någon annan i kommunen som kunde hjälpa till att ta ner djur i fara, men tyvärr gör det inte det.

Jag var i kontakt med Viltjouren under flera dagar med anledning av en rovfågel som hängde upp och ner i en lina på fasaden på ett högt flerfamiljshus här i stan för några år sedan. Inga stegar fanns i området som nådde upp. Det var långhelg så det gick inte att komma fram till företag som t ex hyr ut skylifts. Jag var i kontakt med styrelsen både i vår bostadsrättsförening och i grannförening. Det var omöjligt att på något enda sätt ta sig fram till rovfågeln, med mindre än att man var fasadklättrare.

Min granne som är van att id-märka fåglar etc kunde i sin kikare konstatera att fasaden blev allt mer blodig. Folk kunde inte vistas ute på sina balkonger trots hetta eftersom de mådde så dåligt av att höra fågelns desperata kamp för att ta sig loss.

I ett par dygn sökte vi alla vägar vi kunde för att hjälpa. Grannar till mig ringde till brandkåren som då inte kunde komma. Fågeln tappade allt mer ork där den hängde upp och ner vänd. Men stundtals flaxade den intensivt med vingarna.

Viltjouren och jag hade kontakt flera ggr per dag. Viltjouren uppgav att fågeln kunde bli hängande på det här sättet åtminstone en vecka till innan den dog. Vi var alla överens om att det var djurplågeri.

Resolut lyfte jag telefonluren och ringde "min" brandkår. Jodå, de visste vilken fågel det gällde och hade plockat ner en av samma sort något år tidigare. När jag berättade att jag kunde ha både Viltjouren på plats samt en fågelkunnig granne med vana att avliva fåglar (+ att jag hade nära till flera veterinärer) lovade de att ta detta som ett övningstillfälle för en yngre kille, men självklart med förbehållet att de måste åka direkt vid ev. larm. Brandkåren uppgav att de hade det lugnt den här dagen och att det passade dem bra att lägga in ett övningstillfälle av den här sorten.

De kom med två stora bilar. Jag väntade med en bäddad låda m lock, druvsockerlösning och en doseringsspruta för att kunna börja uppvätskning av fågeln omedelbart, viltjouren var på väg och grannar strömmade till för att titta och hjälpa.

En kort stund senare (det hela tog bara några minuter) klippte vi loss en illa medfaren rovfågelunge. Benet som suttit fast i en lina såg livlöst och missfärgat ut och fågeln kunde inte använda det. Den här sortens fågel klarar sig inte med bara ett ben. Vi vätskade upp den och den fick följa med Viltjouren för rehabilitering, men läget såg dystert ut.

Ett par dygn senare fick jag emellertid beskedet att fågeln börjat kunna använda benet, återhämtat sig vad gäller allmäntillståndet och t om kunnat släppas!

Självklart vore det fantastiskt med ett nätverk bestående av t ex Viltjour, arborister och frivilliga som har kunskap i att på ett säkert sätt ta ner/undsätta djur som befinner sig i fara. Men något sådant nätverk finns inte i dag.

Det finns också fall där så väl räddningskår som arborister kommit till undsättning men där katten befunnit sig i ett så farligt läge att varken räddningskår eller arborist klarat av att ta sig fram till katten. I de lägena ska naturligtvis inte heller "var och en" ut och klättra.

Självklart talar jag inte om katter som sitter några meter upp i grannens äppelträd, utan jag talar om katter som befinner sig i kritiskt läge mycket högt upp och där kattens liv och hälsa är i fara.

Med tanke på vad det kostar räddningstjänsten att rycka ut för att plocka ner en katt ur ett träd så förstår jag varför de höjt taxan. Där jag gjorde praktik var det sällan de åkte ut för att plocka ner katter.