Ratatosk som försvann i Örebro den 29/7 kom tillrätta den 17/8. Här nedan kommer berättelsen om återkomsten som tröst till alla andra med bortsprungna katter.

Efter en rejäl semester på tre veckor så har Ratatosk äntligen kommit tillbaka!   Hon smet från sin sommarmatte den 29 juli, och trots allt ropande och letande, alla lappar och anmälningar så var det lite hederlig bondtur som gjorde att vi kunde få tag på henne. Vi fick en skymt av henne i en annan del av stan än den vi trodde hon fanns i, och var några dagar senare ute för att klä stadsdelen med lappar. Samtidigt gick vi och ropade på alla gårdar och i alla prång vi kunde hitta. Optimismen var dock inte på topp, då hon när hon tidigare setts hade fräst och sprungit sin väg, och efter det varit spårlöst försvunnen igen.   Nu var det emellertid tydligen rätt läge att komma tillbaka. Hon kände igen våra röster, och gav ifrån sig ett närmast urtidsliknande ljud som man inte trodde en katt var mäktig. Vi hajade till och tittade oss om, och snart kom ett nytt ljud, och kattan kom springande fram från en buske. Hon var knotig och mager och väldigt angelägen att få se oss igen, men i gott skick och utan fästingar eller större blessyrer. Så fort hon var säkrad med selen småsprang vi hem med henne i famnen för säkerhets skull.   Väl hemma tillbringades några dygn med att antingen sluka all mat i skålarna eller att gosa in sig och sova nära ett ben eller en arm. Att bli lämnad ensam ens för en minut var inget hon tyckte om, och hon protesterade ljudligt mot detta.   Det vi lärt oss är att "systemet" fungerar. På grund av de lappar vi satt upp fick vi tag i samma (men fel) katt inte mindre än tre gånger, och vi kunde vara tämligen säkra på att Ratatosk inte befann sig där vi antog. Hade hon sprungit omkring där hade någon ringt oss. Engagemanget från okända människor överraskade oss och vi är mycket tacksamma för all hjälp.