helt enig. maktlös jag med.

Känner exakt likadant som dig Emjon

Är så många stackars katter nu och som du säger tungt att gå in och läsa om alla.

När jag läser vissa trådar så kommer svarta tankar upp…..När ska det bli strafffritt att avliva människor (som gör så mot katterna)

Usch..jag vet..så får man inte tänka.

När jag började vara aktiv för över 5 år sen trodde jag att om man bara upplyser folk om att det finns många hemlösa katter så skulle de flesta kastrera sina katter och antalet hemlösa skulle minska.

Jag har försökt ta emot så många vuxna katter och kattungar som jag har kunnat under dessa år, men hur jag än jobbar så minskar ju inte kattantalet.

Det är också frustrerande att se skillnaden som många gör på egna katter och hemlösa katter trots att de är aktiva på kattforum.Det är fritt fram att ta en kull på den trevliga katten för folk vill ändå inte ha katthemskatter eller förvildade katter.

USch MAjvi, ja det du säger gör att man blir ännu argare.

ja jag visste inte att det riktigt såg ut så Här! som det gör för katterna.. även om jag Verkligen inte ha levt inågon skyddad värld.. jag känner mig maktlös.. men känner så starkt att jag vill göra något.. funderar så mycket på hur och med vad.. försöker bilda mig större uppfattning kring allt detta.

Och även om hjärtat nästan går sönder och maktlösheten kommer över mig så vet jag. att den mest ensamme skadade lille stackars kissen får värme i sitt lilla hjärta.. av just sådana som Vi, som bryr oss! även om inte kanske just den lilla kissen är en av dem som någon kan hjälpa..

Tack för ni finns*

Finns en anledning till att jag startade tråden är folk galna

Det är för man kan välja mella att försöka göra något posetivt av allt elände man ser eller börja gråta o gå under.

Läget känns förtvivlat nu för det är så många som behöver hjälp men så få vi kan hjälpa.

O andra sidan vi hjälper några även om vi tyvärr inte kan hjälpa alla.

Ibland är det bättre folk avlivar katten än slänger ut dem o låter dem svälta mm Käns hårt att skriva att det är ok att de avlivar en frisk katt men det är bättre än att låta den lida.

Vi får försöka glädja oss åt dem vi kan rädda o kämpa vidare med att informera folk om att katter inte är något slit o släng djur som de kan kasta bort efter behag.

Någon gång kanske de börjar förstå.

Kanske man ska ge sig ut i skolorna o informera om katter?

Det är nu 19 år sedan jag fick upp ögonen för hur situationen såg ut för katterna som blev hemlösa. Har varit så starkt engagerad på olika sätt genom djurskydd och katthem för att försöka på alla sätt att få en ändring.

Vissa människor når man fram till och det blir bättre men totalt har situation bara blivit värre för varje år som går.

Hur skall vi kunna påverka så att myndigheterna fattar att det måste blir lag på ID-märkning och kastrering av utekatter?  Det är det enda rätta för att få till ett ägaransvar. Det går inte att nå alla men det skulle ändå bli än förbättring för kissarna det är jag säker på.

#6 Att informera barn på en tidigt stadium är nog inte så dumt.

Går det inte att påverka vuxna människor får man försöka andra vägar. Barn har ju tidigit fått lära sig om att källsortera sopor t ex  och håller väl på med det på dagis redan om jag fattat det rätt. Barn är ju också så noga med att göra rätt och fostrar ju sina föräldrar på sätt och vis.

#7 Det är som du säger också att påverka myndigheterna om skärpta regler för kastrering och ID-märkning är jätteviktigt tror jag.

Håller verkligen med om att det blivit väldigt tungt att läsa trådarna här inne på senare tid. Det är så mycket kissekatter som behöver akut hjälp. Det känns helt tröstlöst.

Men ändå trots det så kämpar ni på här inne och försöker på alla sätt att hjälpa. Ni är helt enkelt fantastiska. En stor Eloge till alla som kämpar.

Själv kan jag inte bidra annat än med små ekonomiska bistånd här och där på olika sätt

kan inte regeringen ge bidrag till vissa veterinärs stationer så dom kan köra en kastrerings drive/drop in på katten i 14 dagar, för dom som inte har råd att kastrera

en veterinär är allt utom billig tyvärr , är som för oss med tandläkaren

vi kommer alltid ha problemet med vilda katter , alla katthem jobbar i motvind och alla startar katthem kors och tvärs vilket gör att rösten blir ganska svag

5000 medlemmar är betyderligt starkare än 50

jag håller med att det är myndigheterna som måste förstå!

Så det har blivit värre med åren? ja, det förstår jag och även förstår mer på andra vis..

Bjuda in politiker till verkligheten rakt ner mitt i eländet.. det har redan säkert gjorts…

Extrapris hos veterinären är ju kanonbra!

En veterinär här i vår lilla stad hade x-pris för ett paket med kastrering, ID-märkning och vaccinering. Jag tror det kostade runt 600 eller 700 kr för hela paketet. Det är ju såna priser som ska till.

Tyvärr finns det många som tycker det är för dyrt också och struntar i alltihop, men det lockar säkert många ändå.

Monsi, du har tyvärr rätt till en viss del. IBland, jag vill betona, ibland, så får man tyvärrr välja det minst onda abv två alternativ. Fast jag i princip äremot avlivning. MEn måste jag välja? JA då vet ni min ståndpunkt och tyvärr, man kommer alltid till en punkt, där en väg delar sig.

Sedan de som inte gillar TNR, de borde också tänka på det som åtminstone ett alternativ!

tänkte på det.. veterinärer har ju åkt som volontärer eller något sådant till andra länder där hundar far illa och springer lösa osv.

Det skulle ju gå och ev få de nyutbildade veterinärerna som jag tolkade det var de som åkte iväg som volontär att ställa upp och hjälpa bla dessa kolonier nere i landet.. en snabb tanke bara..

För det ser ju snart likadant ut här och gör, det behöver de ju inte åka utomlands för att hjälpa till eller få mera erfarenhet menar jag

#13  Det var ju en jättebra idé. Det vore guld värt om det kunde genomföras i Sverige.

#0  emjon jag känner likadant som dig och det enda jag kan bidraga med är pengar då och då.

ja jag kan inte annat än att hålla dig ejmon. Det gör ont i en när man ser alla katter som behöver hjälp å inte kunna göra mycket mer än att putta. Ibland vill man bara blunda, men det hjälper ju föga.

Ja jag lider med alla katter som kommer att få sätta livet till för att somliga inte värdesätter de mer, jag sörjer för de

håller med alla föregående skrivare, så maktlös känner man sig, vet att när vi hade kastreringskampanjer i Husby med flera ställen, Stockholms kattkastrerings grupp, så kom folk med sina katter, så för många är det självklart priset, vi tog ingenting för kastrering, utan bara för vaccination och id märkning, en symbolisk summa, sitter nu på jobbet, där vi sedan 14 dagar ser en katt springa omkring, har halsband, och idmärkning, men så skygg att vi inte kunnat kolla närmare, ser honom dygnet runt, då vi jobbar jour, och funderingarna kommer, ännu en övergiven katt, ser ut att vara omkring året bara, vi försöker närma oss katten, vet ej om det är hona eller hanne, för att om möjligt kolla id märkning, klart är i alla fall att katten blivit skyggare och smalare på dessa dagar

arg Maggan47

Instämmer emjon, man får magsår av att läsa om allt elände. För varje år blir det fler och fler katter som överges.

Ibland undrar jag om det är så att ju mer man propagerar ju fler människor slänger ut sina katter. Det är som om folk får nya idéer på hur de kan bli av med sina "familjemedlemmar".

Skriver någon i tidningen om att de hittat katter dumpade tex. i kartong kan det hända att det inte dröjer många dagar förrän samma sak händer igen.

Jag vet inte vad man ska göra, men en lag om märkning är ett måste och i alla fall en bra början till att höja kattens status.

#6, Vad jag förstått har ju Djurskyddet ett projekt som heter REDE där representanter är ute i skolorna och informerar. Vet inte så mycket om det, men det finns säkert information på deras hemsida.

Jag funderar ofta på hur vi människor kan vara så annorlunda…

Hos oss är katterna så otroligt älskade och vi gör allt för att de ska ha det så bra som det bara går.

En dag som denna, när alla sitter och kalasar på godsaker, så även våra kissar, skänker man en extra tanke till alla övergivna stackarna som går ute.

Har de ens tag på något att äta idag?

ang om det ginge att kunna kanske få om inte annat nyutbildade veterinärer att kunna ställa upp och hjälpa till med om inte annat med TNR metoden, Är att ev tex några som tillhör kattorganisationerna nere i landet skrev ett brev till där utbildning till veterinärer sker tex, så att de får veta hur det ser ut och ge förslag till samarbete med dem som vill ställa upp och de själva får erfarenheter och meriter i ryggen. Att de ställde upp gratis och att samarbete och insamlingar får in pengar till material osv

Även denna info och förslag kunde även sändas till veterinärstationer runt om i landet om att om fler ginge ihop och jobbade för att kunna stödja en sådan variant så vore det inte helt omöjligt att kunna genomföra. En gång! skulle säkert ge fler ringar på vattnet till de som vill hjälpa.

Sedan vet inte jag hur lagar och regler ser ut kring sådant här.

Det jag menar är att om det är möjligt så skulle en sådan här sak säkert uppmärksamas och beröra det svenska folket på ett vis som det gör då det sker utomlands.. min tolkning är att många vet inte om hur illa ställt det är, Helst nere i landet.

Jo visst känner man sig maklös och nedstämd av alla katter som far illa. Men man får tänka att även om man bara kan hjälpa en enda så gör det all skillnad i världen för just den individen.

#19
rädda 1 och 1000 står åter , men alla man kan rädda är en vinst =) man får se det så

Kastreringskampanjer är bra för det är alltid några som nappar men det räcker ändå inte långt i själva problemet.

Det som behövs är att myndigheterna är med på tåget och säger att nu är det verkligen dags att inse att katter har ett värde. Det gäller att ändra folks inställning och att det inte är acceptabelt att bara göra sig av med katten när det inte pasar längre. Katterna måste få samma rättigheter som hundarna genom obligatorisk registrering.

När det bestämdes för hundarna var det gjort i ett nafs från förslag till genomförande.

Tyvärr har hela vårt samhälle blivit så att någon annan får ta ansvaret vad det än gäller och med frivilla åtgärder är det kört. Det finns väldigt mycket som jag reagerar på men det som gör mest ont är hur katterna behandlas.

Visst jag håller med om att man skall vara glad för varje katt som räddas men det är ändå fel att situationen är som den är.

Sedan kan jag aldrig acceptera att det är bättre att avliva en ung fullt frisk katt än att den blir dumpad och övergiven.

Det finns ingen som blir tvingad att skaffa katt det valet gör man själv. Felet är att de inte fått uppfostran till att ta ansvar för det man tar på sig. Visst vet jag att mycket kan hända i ens liv som ändrar allt men då menar jag att man måste kämpa till det löst sig.

Jag har själv befunnit mig i den situationen med en hund som vi hade tidigare och som måste omplaceras. Avlivning fanns inte med som alternativ utan det fick ta den tid det tog tills vi hittat rätt hem. Det gjorde vi också och han fick ett fortsatt underbart liv.

En bra lösning vore om kastreringar kunde vara momsbefriade. Nu tillkommer alltid 25% moms.

12 procent moms är det på exempelvis livsmedel och hotell. 6 procent moms kan det vara på tidningar, tidskrifter och persontransporter. Nu tjänar staten på kastreringskostnader men ger inget tillbaka…

700-1000 kronor för en kastrering är mycket för många kattägare.

#17

(Jag funderar ofta på hur vi människor kan vara så annorlunda…)

För att människan är det grymmaste rovdjuret på jorden som försöker leka gud? och vill köra över allt o alla och då djuren med natur

vi har avskjutning på djur , kanske skulle införas på människan med ? vi är den största arten på jorden och den enda som hotar jorden

Håller med TS om att det känns fruktansvärt tungt just nu med alla bedrövliga situationer med utslängda katter och avlivningshot. Vet inte om det är värre i år eller om flera skriver om det på sajten i och med att Hittekatter har fått flera medlemmar.

Mitt i all bedrövelsen får vi ändå försöka hålla huvudet över vattenytan, slå våra kloka huvuden ihop och blicka framåt.

Det största problemet tror jag är att allt för många blir kattägare utan att veta vad det innebär. Något som i sin tur oftast beror på att kattungar skänks bort eller säljs för en spottstyver. Vilket i sin tur berort på att kattmammans ägare inte kom sig för med att kastrera henne. Det är dessa onda cirklar och orsakssamband som måste brytas.

Det handlar om information i kombination med hårdare krav lagmässigt. Som någon skrev här i tråden bör man börja i skolan, det finns ju t.ex. ett bra material som är framtaget av Djurskyddet Sverige. Det så kallade Redeprojeketet.

Att som #22 skriver momsbefria veterinärarvodet för kastrering skulle vara en utmärkt och enkel lösning. Då skulle det helt plötsligt bli 1/5 billigare att kastrera sin katt.

Sedan skulle vi behöva arbeta mera målinriktat med kastreringskampanjer året runt i hela Sverige, från Ystad till Haparanda. Jag skulle även önska att det funnit en nationell kasteringsfond. Som det är nu sker kampanjerna alltför sporadiskt lite då och då, lite här och där under en begränsad tidsperiod.

En veterinär berättade för mig att avlivningar ökar alltid mycket före semestrar och jul, orsaken är allergi…..

Folk kastar ut katter också för att de vill använda pengarna till semester och annat istället för kattmat.

Tyvärr har flera kattmatstillverkare höjt priset på kattmaten rejält. Behöver katten specialfoder, då blir det mycket dyrt.

Håller med dig emjon, urk, man mår verkligen inget vidare av alla kissar som behöver komma in NU och många är dessutom dräktiga eller har ungar…

En liten liten början på eländet vore att alla som sitter med kattungar vore tvungen att ID märka innan försäljning, ( första ledet.)    Då kan man iallafall spåra en ägare

Ingen annons skulle tas in om inte en katt vore ID märkt lika viktigt som att en katt inte får säljas före 12 veckor.   Ja det vore då en liten början för 100 kronors kattungarna

#17 Precis som hos er är våra katter högt älskade och vi gör också allt vi kan för dem för att de skall ha det bra. Just därför känns det extra svårt för varje kisse som är hemlös. Fast man mår dåligt av att inte kunna göra så mycket så går det helt enkelt inte att stänga av. Det är som en magnet som drar in mig till hittekatters sida och då försöker jag hämta kraft i de trådar som får lyckliga slut.  

#22 Redan på 90-talet var det stor namninsamling med protester för att veterinärvården var så dyr och borde bli helt momsbefriad. De mottogs med kalla handen. Visst skulle de underlätta om momsen kunde sänkas på kastrering och ID-märkning som också är viktig.

#25 Precis det är helt otroligt hur man helt plötsligt slutar älska sitt djur vid semester och storhelg fullständigt obegripligt.

Du har också rätt i att det skett en kraftig ökning på djurfoder. Vi köper James Well Beloved 10 kg tidigare pris 569:- nu 619:-. Hill's K/D 2 kg  förr 265:- till 290:-. Nu när vi var till vetten och skulle köpa RC Renal och RC  Intestinal är det höjt från 12:-/påse till 16:-/påse. Det gör stor skillnad när man har 10 katter som skall utfodras.

#28 Det blev moms på veterinärvård först i början av 90-talet. Tror det var -92 eller -93. Innan dess så var det inte det.

Att kattmaten blivit så mycket dyrare beror på den svaga kronan. Hade vi haft Euro skulle vi ha sluppit detta.

Undrar om man inte kunde starta en namninsamling för momsbefriad kastrering( plus ID-märkning och vaccinering)? Och lämnar över namnlistorna till utredningen till den nya djurskyddslagen.

Jag har svårt att tänka mig att kastreringskravet  kommer att genomföras av regeringen. De skulle behöva alternativa idéer för att minska antalet hemlösa katter.

#29 Ok då var det kanske några år efter det som allt fler drog in på veterinärbesöken för att det blivit så dyrt. Minns att det låg listor på veterinärklinikerna och många skrev på.

#30 Ingen dum idé alls och det kan väl vara värt ett försök. Tror också att det är svårt med regeringen som hela tiden blundar för problemet.

jag tror många av kampanjerna fastnar på katthemmen. Man skulle ut i skolor och sätta upp på anslagstavlor överallt för att uppmärksamma problemet. Då tror jag kastreringskampanjer och annat skulle uppmärksammas mer. Får klura på ideér så man når fler.

Tycker också veterinärer borde kunna subventionera mer. En del gör tydligen det men inte härikring. Har till och med sett att man tar ut för bensinkostnad fast man har kliniken i staden. Tänk om kassörskan på ICA bor i en annan stad och lägger till bensinkostnad på priset av en matkasse.

alla katthem och djurhem i landet får se till att skaffa en vet som medlem och som gör det gratis på fritiden =)

så ut o värna veterinärer som medlemmar nu =)

en lista går att sätta ihop , men om det hjälper? men testar man inet får man inget veta =)

Jag har länge haft funderingar på någon slags barnbok. För en tid sen hörde man ju om SOS-alarm och deras nya barnbok, som har gått ut till dagis runt om i landet. Supersmart tycker jag.

Barn är mycket lättare att nå, än ofta "knäppa" vuxna.

Har bekanta med tvillingar. Ungarna fick på dagis lära sig att sopsortera. 5 år gamla. Nu kommer mamma och pappa aldrig undan med att slänga något i fel binge.

Tänk om man kunde knåpa ihop en liten berättelse om katter. Hur dom måste tas om hand m.m. Fina illustreringar till det. Sen kanske försöka fixa sponsring via något kattmatsföretag eller liknande, så man billigt kan få ihop till boken och få ut på dagis, förskolor och skolor.

Eller finns det redan något sånt? Eller är jag helt ute och cyklar?

#34

Det låter jättebra, kanske vore nåt som projektarbete för någon gymnasietrea.

#35 Just ja, bra idé. Vilken "linje" i gymnasiet kan tänka sig att syssla med sånt, tro? Media eller?

Tänkte oxå på det, när någon i tråden nämde att det är lättast att påverka barn. När jag är med mina syskonbarn så pratar jag alltid med dem mycket om det här, och när de hälsar på så visar jag dem våra katter och speciellt nu när vi är stödhem åt två skygga. Då berättar jag om hur hemska saker de varit med om och att det är viktigt att man tar hand om sina djur ordentligt. Min storasyster tycker inte om det, att jag berättar om en lägenhet där det låg döda och svältande katter, men världen är hemsk och bättre att lära sig det på ett snällt sätt genom mig än genom en chock när något riktigt illa händer.

En liten bok skulle vara utmärkt. Och så kunde man ge den till förskolorna eller liknande, så att de kunde ha den där och läsa för barnen.

En liten bok om Pelle 6 år som hittade en kattmamma med tre ungar i busken utanför hans hus, :)

Jepp, är lärare på media,,,

Precis, det är något sån´t jag har funderat på. Min lillasyster har en kompis som är ruskigt bra på att teckna. Jag kanske inte skulle fundera så länge. Kanske skulle försöka göra slag i saken…. Hm… Kanske ta hjälp lite av tvillingparet. Dom är 6 nu och börjar skolan till hösten. Och dom är en riktig djurfamilj. Ska träffa dom i helgen. Kanske skulle ta med laptopen och börja prata lite med dom, och anteckna vad dom tycker och säger…

vore nått för djurskyddet sverige , det kommer ju handla om några 100 000 ex och kostar nog tyvärr en slant eller 2

Jag ska i alla fall "terrorisera" mina tvillingfisar i helgen och fråga om dom vill hjälpa mig. Dom är extremt uppfinningsrika.

mjo, dyrt är det nog.

men tänk vilka bra saker det kan komma ur frustrationstrådar. :) någon som ska börja terrorisera sina tvillingfisar och grejer och sen blir det fart ska ni se. Om ett år kommer vi få hem en fin bok i brevlådan för en 100lapp eller något. ^^ (nejdå, jag försöker inte alls sätta press på Mison ;)

Kan ju vara bra att samarbeta med någon förening ja.. Som har pengar att lägga ut. Man skulle även kunna ge sig i lag med djurens rätt eller djurrättsalliansen.

Hahaha, nejdå, jag känner ingen press, inte mer än förut. Men min tanke är att åtminstone ha något slags utkast för hur en berättelse kan se ut, innan man kontaktar någon, förening eller företag eller vad det nu kan bli….

Jag ska däremot sätta press på tvillingfisarna, dom ska få hjälpa mig hihi…

ja, det lät smart.

lycka till! ^^ tro inte att vi kommer glömma det här. :P

Nej nej, jag hoppas inte ni glömmer, för jag kommer säkert behöva pumpa er här på lite fakta och information. För det är ju viktigt att smyga in på bra sätt i en "barnslig" bok. Det är ju det ungarna lär sig av… jag kommer höra av mig

ang barn så läs inne på metrobloggen.se/wikipedia där tjejen som skriver bloggen och som även hjälper till på örebro katthem träffade på barn som försöker upplysa människor ang "Somarkatten" stavningen var deras ;) så fint det var och läsa det, ger hopp om framtiden! :)

gå in på bloggen och rulla ner förbi under de små söta kissungarna om ni kan vill säga ;D och som ni kanske känner igen vilka de små är! ;)

där under står det "Somarkatten" med en så fin teckning! jag blir alldeles varm i hjärtat av dessa barn.

Det finns ju sponsrade skolböcker så det går väl och upplåta lite plats för reklam. Utkast till boken kan jag fixa med lite enkel bindning och omslag. Har haft några elever som gjort barnböcker genom åren.

Det finns böcker om sommarkatter

http://www.hittekatter.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=bc94b184-d22e-454b-8fd2-968d637f0a3c&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup&ThreadListPage=4

och Ensammast i världen av Magda Eggens.

Sen har ju Djurskyddet sitt projekt, REDE. Men tydligen så har det inte nått ut ordentligt för här i Strömstds skolor vet de itne vad det är ens. MEn med tanke på, vad slöa de är på Djurskyddet, trots att jag är betalande medlem, så har jag inte fått mina dekaler, tex, så fattar jag att ingeting blir gjort.