putt

1. Ja det kan gå ifrån dem stundtals. Har våra gjort också.

2. Inte lätt för dig att lägga honom/henne tillrätta vid en spene heller när du inte kan komma i närheten av Sessan på det sättet. Vänta ett tag och försök se om han/hon kommer åt nån gång och håll koll på vikten skulle nog jag säga.

Har du några viktkurvor för kattbebisar? Om inte så lägger jag in en pdf-fil med bl a vikter på en kvartett bamsingar men viktuppgången är lika även om kattungarna är lite mindre hela tiden.

Jag kan bara berätta hur det har varit med Malika.

De första timmarna efter förlossningen låg Malika och vilade hos ungarna, medan de diade… men sen började hon sitta utanför bolådan. Hon tvättade sig, åt och drack och gick på lådan. Och hon låg till och med och sov utanför boilådan, men så fort hon hörde att ungarna pep så kilade hon snabbt tillbaka till dem.

Sen dess har hon legat utanför bolådan allt oftare, hon har tom sprungit runt och sparkat på en studsboll och jagat snöre!

Men hennes ungar går upp i vikt väldigt bra, nästan FÖR bra… så hon tar ju verkligen bra hand om dem. Kolla vikterna varje dag, jag väger ungarna en gång om dagen, varje morgon. Så länge de går upp i vikt så är det bra och ingen fara.

Tack för viktkurvan!

Att hon inte sitter i bolådan emellanåt oroar jag mig inte för längre, vet att hon skyddar dem med sitt liv och tar hand om dem.

Däremot kommer jag ha fruktansvärt svårt att väga dem varje dag, det kommer bli en kamp mellan mig och mamma katt då hon attackerar mig om jag försöker dra åt mig bolådan.

Hur skulle ni göra? Väga kanske varannan, var tredje dag för att inte göra mamman upprörd? Eller helt enkelt väga varje dag och ta fighten…?

Det är klurigt.

Har två skygga katter med ungar, så förstår vad du menar. Jag har helt enkelt fått hålla tummarna, skulle bara skrämma mamma-katt om jag skulle figtha mig till ungarna var morgon. Det skulle dessutom resultera i att all tillit försvann.

Hej!

Koloni-Lisa är inte heller van vid människor och hon har sina små i en bolåda. När det är dags att titta till ungarna sätter jag in en övertäckt transportbur nära en av bolådans hål. När jag knackar lite på bolådan går mamman över i transportburen och jag kan låna bolådan med ungarna. Lisa lärde sig detta på en gång och hon går snällt in i transportlådan när hon hör mig knacka. Lånar aldrig hennes ungar längre än nödvändigt så att hon inte blir alltför orolig. Så länge katten känner att de har en utväg brukar det gå bra. Det är främst när de blir trängda som de blir riktigt rädda och då kanske aggressiva. Denna metod kanske inte fungerar på alla katter, men många.