Hon funderar nog om hon skall erkänna att hon gillade det…

Ja, det är svårt att erkänna, för en liten skygg kisse..Att människor faktiskt är rätt trevliga varelser..../Catfoot

Grattis till framsteget.

Du får göra om det i bland så kommer hon att vänja sej.

Vi har oxå katter som inte ville vara i famn. Men vi tar upp dem och så släpper vi ner dem så fort de vill själva. Det brukar bli längre och längre stunder efterhand.

Grattis catfoot, ett steg i taget blir ett steg närmare att märka att du inte är så farlig som du ser ut.  

Oj, grattis! Härligt!

ja du det känner jag igen att man inte vågar andas nästan. Tänk då rödis kom å la sig på kudden bredvid mig första gången, jag våga inte röra mig eller andas eller ingenting bara titta. Ja tänk hur man blir

man bara stannar upp liksom, det kommer att gå bättre å bättre ska du se.

Toppen, fortsätt så . En liten bit i taget. Känner så väl igen din beskrivning.

Men så härligt!! Då har ni kommit ännu ett steg närmare varandra:-) Finns ju även tamkatter som är hur kelna som helst, men som inte gillar att bli uppburna…

Grattis till framsteget. Jag har också en här hemma som jag "bärtränar" och det är lika roligt varje gång när han stannar i famnen några sekunder längre!!

Åh..så härligt. Förstår hur du känner dig…har en liten hittis som varit hos mig ett år nu..men hon vill inte bli buren ,men är annars hur kelig och mammig som helst….som ska/vill vara nära mig

Men att bli buren…nä tack…ibland lyckas jag kollra bort henne med att titta på något spännande och då glömmer hon bort att jag har henne i famnen…en stund

Ja, jag blev salig av lycka…Men Troja blir förstenad av rädsla…Men hoppas att vi ska kunna mötas nånstans där på vägen…

Idag har hon varit mig nära igen, men inte kunnat lyfta henne..Men biter mig lätt i benen, å stryker sig mot mig..Det känns bra i varje fall, att hon inte blev helt skrämd igår../Catfoot

Åh, vad roligt catfoot!! Grattis!!!!

Grattis till lyftet. Låter som ni kommer närmare och närmare varandra!

Härligt :)

Kram

#11 Så roligt Catfoot…Lucia har ju blivit en riktig gospropp, och då speciellt med mej..men hon gillar inte när jag bär henne..när vi gosar brukar jag liksom hålla om henne..vi tar det som första "lyftträningsprojekt":-)

Grattis!

Vill också grattulera till framsteget! Känner igen det från våra Piteåbröder första gången jag lyfte dem. :9 Det är en obeskrivbar känsla det där.

Vill också grattulera till framsteget! Känner igen det från våra Piteåbröder första gången jag lyfte dem. :9 Det är en obeskrivbar känsla det där.

Kul att höra, du får vara envis och fortsätta kämpa. Grållan Siv , sara och Robin kan vi nu gosa med. Du kommer säkert ihåg hur de betedde sig i början. Sara är med och kollar när vi gör rent i lådorna, hon ogillar fortfarande när vi moppar golvet (tassarna blir ju blöta).

grattis till lyftet….hon kommer snart att vänja sej med lyften o inse att det inte händer något farligt…..kämpa på… duktigt jobbat…

Tack alla…

Jag har inte fått lyfta henne fler gånger sen sist..tror hon är ännu i chock..

Men att lyfta henne när hon ligger på fotpallen, till mitt knä går bra nästan varje gång….Ja, jag tror vi är på väg, Troja tänker nog acceptera att vi människor inte är så onda som hon trott … Blir bara så lycklig, Troja å jag…/Catfoot