Vilken fruktansvärd upplevelse! Men du tog ditt ansvar i det som hände och det vill jag berömma dig för.

Har själv varit med om att vi ser  en påkörd katt som ligger  på andra sidan vägen och har blivit påkörd. Den ligger halvägs ut på vägbanan. Bilarna vi mötte väjde.  Vi stannar och vill bara flytta den ur vägen. När min man kommer fram till katten för att flytta den så lyfter den på huvudet och mjauar! Det här är det mest otäcka jag upplevt! Vi fick in katten på ett djursjukhus och den klarade sig tyvärr inte,,men den slapp ligga ute och lida iallafall.

Så oavsett hur otäckt det du upplevde är så tog du ditt ansvar! Tack för det säger jag och säkert många med mig. Och sen vill jag även skicka en gigantisk törstkram till dig *kram*

Oj vilken jobbig händelse du varit med om. Förstår att det känns svårt. Men i en sådan situation är man lika mycket offer som kissen som rusar fram för bilen. Hur gärna man än vill går en sådan olycka inte att undvika. Du gjorde det du kunde - såg till att katten slapp plågas och letade efter ägaren. Det tycker jag var bra gjort.

//Lena

Kan inte annat än tacka dej som letade reda på ägaren till kissen. Det är tyvärr inte så många som gör det. Egen erfarenhet.

Klart du är chockad. Men du gjorde alldeles rätt.

Tröstekram till dej.

Jenna

Du gjorde allting rätt, inte ditt fel att folk har katter ute, . Jag har själv kört på en katt i höstas, vet inte hur det gick, katten kom som en pil framför motorhuven på 70 väg, var en traktor ivägen så jag hadde inte en chans att se den, kommer oxå ihåg dunsen när den måsste slagit i underredet, såg i backspeglen katten snurra ett par varv men sprang sen in i en lagård, jag hittade den inte men hittade ägaren som lovade leta vidare. det är fruktansvärt, kör den vägen till jobbet varge dag och varge dag tänker jag på katten. du kunde inget annat göra, tur att det kom en kille och hjälpte dig, han har rätt i att det är plågsamt att köra 7 mil om katten ändå är döende,

Tack snälla ni för svaren, de kändes värmande ! Att ta reda
på kattägaren kändes för mig helt naturligt. Kände även att
kissen inte skulle behöva ligga i diket (även om den var död)
utan skulle ju få en fin och värdig begravning på en fin plats.
Har dåligt samvete efteråt för att jag inte var med då men
då kattägaren inte känner mig så ville han nog vara ensam.
Det var en jättetrevlig kille som blev oerhört ledsen. Ska
skriva ett par rader och skicka med en blomstercheck.
Har själv fått 2 katter påkörda De ena hittade jag i diket
dagen efter, det var ingen katt längre, platt och stenhård.
Fick ta ledig från jobbet i 2 dagar, hinkar med tårar.
Den andra låg i sin kattbur på trappan en dag och var
så smutsig i ansiktet så jag tog ut honom för att se
varför. Såg då att bakbenet var brutet. Han ville inte
vara i min famn utan släpade sig uppför trappan och
kunde hoppa upp i sin stol. Jag var helt hysterisk och
kunde inte köra så min arbetsgivare, och vän, fick komma
och hämta honom för att köra till djursjukhuset,
Då han var försäkrad ville jag ha honom opererad, vilket
vi nämnde i telefonen. När Musse togs ut ur bilen så
sade veterinären; "Jasså, var det bara en bondkatt" !
Så han fick i spik i benet. Ett år senare blev han påkörd.
En kille ringde på dörren och talade om. Jag hittade
Musse i diket på andra sidan vägen och han var död.
Jaha, nu så gråter jag visst….Och så har vi "Lillen" som
kom framför skördetröskan och linkande hem till mig
med bara 3 ben. Nu ser jag inget för tårarna. Det här
blev visst långt och bara elände. Men ni verkar vara så
underbara kattvänner så det känns så skönt att få lätta
hjärtat för några som förstår. Kram till er allihopa !/Anette

Ännu ett TACK för trevliga och förstående svar ! /Anette

Ps: efter detta har mina kissar varit inne och det går utmärkt.När
jag såg min lilla Emma på andra sidan vägen och långtradaren
blåste förbi då gick jag och hämtade henne och bestämde
att nu så får de vara inne. Gjorde inget annat än gick och
lockade på katterna när de var ute. Min dåvarande man
släppte ut dom och jag gick ut och ropade. Sedan så slog
jag näven i bordet, nu så skulle katterna vara inne. Och det
har gått utmärkt. Jag har testat några gånger och då går de
ut på trappan och sedan så springer de in igen så jag är sååå
tacksam över att de vill vara inne och inte att de känner sig
instängda. Det är så skönt att slippa "blunda" när vi kommer
till vårat avfart bakom kröken. Nu vet jag att inget händer.
Ännu ett tack för svaren ! /Anette

Jag förstår att det är hemskt, men du gjorde det rätta. Tänker på både dig och kissen.

Hejsan Anette!

Stackars dig som har varit med om att köra på en katt….det är min värsta mardrömm att göra det eftersom man själv har katter.

Jag har också precis som du blivit av med 2 st katter som har blivit ihjälkörda och den första katten hittade min granne vid vägkanten ca 100 meter från mitt hus,idöd men fortfarande varm.Ingen har stannat eller frågat vems katten var,troligvis bara kört vidare(Skorpan hette han,blev 13år)

Min andra katt som blev påkörd hette Zingo(blev 8 år)…….han hittade jag liggandes på min altan…..där han troligtvis hade legat i ca 8 tim och plågats innan jag hittade honom och fick in han till djursjukhuset. Där röntga dom honom men inget var brutet,det enda som var sa dom va att han hade "lite"blod i lungorna och att det för det mesta försvinner och att han blir bra igen.

Vi fick med oss katten hem,efter han fått smärtstillande och tbl med….men när vi lagt oss och jag vakna ca 4 tim efter så låg han död på golvet!

Ja gissa om vi var ledsna……går inte och beskriva….med ord.

Dagen efter så gjorde jag en upptäckt precis utan för mitt hus vid staketet,där låg det en svart innerskärm med en massa hår från min katt Zingo….alltså…….det verkar ju ganska konstigt att dom som körde på han inte märkt nåt eller hur????

Jag var hemma nästan hela den dagen och INGEN har stannat och knackat på min dörr och frågat om det kanske var MIN katt som dom körde på!!!!

Kan ju tillägga det att jag har en STOR varning för kattskylt uppsatt vid mitt hus som verkligen syns…….i mörker också!

Så jag ger dig all berömm..trots att du har mått så dåligt över att du har kört på en katt……..jag bara ÖNSKA att dom som körde på mina katter hade sagt nåt till mig…trots att jag hade blivit hemskt ledsen så hade det varit mycket bättre om jag hade fått veta det i tid!

Jag har också mina katter inne nu för jag bbor vid en 70 väg,har funkat bra,har bara gamla katter nu så dom vill inte gå ut som tur är!

Ha det gott och massa kramar till dig

mvh Linda med katter

Ps skickar med bilder på Skorpan och Zingo som inte finns längre….så himla fina och otroligt älskade och saknade!

Skorpan är den grårandiga och Zingo den gula!

och här kommer en bild på min kära Zingo också……

kram Linda

Du gjorde så rätt, Anette. Men fruktansvärd. Körde en gång på en hare och ljudet förföljde mig.

Och stackars Skorpan och Zingo. Så fina de var. Men en katt har ingen chans i trafiken:(

Jag har också utekatter och bor såpass mycket bort från vägen men har haft katter som blev påkörda. De som jag har nu går aldrig långt.

Förstår Anette att du blev chockad över att du körde på katten men jag vill också berömma dig för ditt ansvar du tog och också tog rätt på ägaren. 

Vi har många katter och en del av dem har tidigare varit ute men eftersom det lurar så mycket faror överallt så är kissarna numera inne och trivs utmärkt. Beroende på hur man bor så är det bra med innätad balkong eller rastgård om man har möjlighet. Många kattägare tar ju också ut sina katter i sele och det fungerar ju också bra.

Sänder tröstekramar till dig

Tack för alla underbara svar ! Jag har nu varit hos ägaren
och lämnat ett litet brev och blomstercheck. De var inte hemma
så det fick tyvärr bli i brevlådan. Tänker så mycket på kattens
ägare. Kram till er allihopa !

Åh vilket underbart bemötande av dig! När min vän Rasmus blev påkörd och dog på fick jag höra att det var flertal bilar som hade sett honom liggandes där mitt på vägen och de hade kört runt honom, ingen hade gått ut för att flytta på honom. Tills det kommer några som städar väggrenen de hade lagt honom på sidan av vägen och tittat i tuben vi hade satt på honom, där i stod namn och adress.

Jag tror aldrig jag har kännt så mycket tacksamhet för de som stannade och visade min katt respekt. Funderingar har jag ännu om han dog direkt, vad som hände när han blev påkörd etc. Det får jag aldrig reda på men du stannade och tog reda på katten du körde på och letade reda på ägaren det ska du ha en eloge för.

Rasmus min älskade vän som bara blev 2 år, han är för alltid med mig.

Håller med övriga här om att det var jättefint av dig ta reda på kissen och kontakta ägaren. Nu vet han vad som hänt och behöver inte springa därute och leta. Min erfarenhet är också att dom flesta bryr sig inte utan  bara kör vidare. Varken du eller katten kan hjälpa det som hänt, det var en olyckshändelse. Vilken himla otur du haft med kissarna. Skönt dom nu håller sig inomhus och trivs med det.

Mycket fint gjort av dig att stanna och ta dig tid att leta upp ägaren! All heder till dig! Det är så många som bara struntar i det och många ägare går runt och våndas för de inte vet vad som hänt deras katt. Du har gjort att denna ägare fått en chans att sörja sin katt och som du också säger, ge den en begravning. Inte många som får den chansen.

Förstår att det varit en fruktansvärd upplevelse och något som ingen vill vara med om. Med tiden kommer du förhoppningsvis orka att se att det du gjort är en fin sak med uppletandet av ägaren.

Även om ägaren inte var hemma när du lämnade brevet med blomstercheckarna så är jag övertygad om att de tycker att det var en mycket fin gest från dig.

Kramar!

Men åhh..finner inga ord för hur hemskt det är att du skulle behöva uppleva en sån här sak..tänk, att du ändå..i chocktillstånd..kunde se till att missen slapp lida längre..och dessutom tog du dej kraft att söka upp ägaren..

Tänker på dej…har inga ord till tröst..mer än att missen har fått frid..och lider inte längre..

#8 Så hemskt sorgligt..vet hur det känns..

Kram

Sidentass

En sån fin människa du verkar vara Herberta.  Tänk om alla vore så omtänksamma så vore världen lite bättre både för fyrbeningar och tvåbeningar.

Så fint gjort av dig, att du tog reda på kattens ägare och tala om vad som hänt, för det var inte ditt fel att den sprang just över vägen då. Du var omtänksam  ändå fast du var chockad

Du är en hjälte! Glöm inte det. Du kunde inte hjälpa detta utan gjorde exakt vad man ska göra.

STOR HEDER TILL DIG.

Du har visat att du är en mycket omtänksam person och är ett föredöme för andra.

Oj, en sån fin handling! Du gjorde det enda rätta plus att du också inser, att visst, det är kattens natur att ströva fritt i natuern, men naturen är inte gjord för kissarna att ströva fritt i….