Nejdå, har köpt två från jourhem och det var så tervligt att vara där och hälsa på ;)

Nej absolut inte! Ingenting är för jobbigt om man hittat en kisse som man har fallit för. :)

//Lena

Nej det är väl bara trevligt att se katterna i dess vardags- /hemmiljö och inte i en bur. Det borde ju bli en något rättvisare bild kanske.

Det hänger väldigt mycket på vad det är för person som är jourhem, har várit hemma hos en som inte direkt fick mig att känna mig välkommen men de flesta har gjort det. På samma sätt som jag alltid försöker få folk att känna sig välkomna när de kommer hem till mig och tittar på katter, bjuder på kaffe och tilltugg m.m. Lämnar dem ifred en stund för att få träffa katten/katterna själva för att kunna i lugn och ro känna om det är rätt eller inte.

#1,#2,#3,  Ja, så tycker jag oxå, att det måste vara bättre att se en katt i hemmiljö, än i en box på ett katthem…

Hade en livlig disskusion om detta, där man ansåg att människor inte ville åka för att titta på en katt i hemmiljö, å att dom tyckte att katterna skulle vara på katthemmet..Så därför vill jag kolla hur ni känner…

#1, tack :-)

#4…Ja naturligtvis, beror det på jourhemmet att vara tillmötesgående å trevlig mot ev. spekulanter…

Nej inte alls.

Spelar väl ingen roll vart katten är bara jag får träffa den och köpa den.

Tycker inte alls att det spelar någon roll, känner man för att ta hand om en kisse så är det ju oavsett om den befinner sig i jourhem eller på katthemmet

#5 Det är faktiskt lättare att sälja katterna via katthemmet än via jourhem, många gånger kan folk känna en press när de åker hem till folk att de känner att de är tvugna att boka katten men är man på en öppen visning på ett katthem så kan man bara komma och titta, kanske faller man för en katt eller så går man bara därifrån och man känner ingen press. Vet att sedan Djurhjälpen började med öppna visningar istället för att man var tvungen att beställa tid för att komma till katthemmet så har försäljningen ökat, just för sådana människor som är lite osäkra och inte vill känna pressen.

#10,,,ja visst ligger det i något du skriver…Men jag skulle ju föredra en kisse som bott i hemmiljö, där jag får se katten dess rätta miljö…

ja jag håller med dig men så är jag ju också ganska social av mig och tvekar inte att åka hem till främmande människor men dessvärre tänker inte alla som du och jag (och flera andra här)

Visst har full förståelse, för att alla människor inte vill åka till ett hem..Men som sagt, man kan inte dra alla över samma kam..

Jag hade varit tveksam att köpa en katt som sitter i en bur som man inte vet hur den reagerar när den kommer in i ett hem. Har en katt suttit i en bur en längre tid så blir det kattens trygghet och då kan man få problem när tryggheten försvinner.

Det finns väl 2 sorter köpare. De som åker till katthemmet bara för att kolla (tex öppet hus) och blir kär i en speciell katt eller de som har bestämmt sig för en katt genom hemsidan.

Och då tror jag att folk uppskattar att se katten i ett hemmiljö och kan prata om katten i lugn och ro. Personalen på ett katthem kan aldrig ge så bra och värdefulla tips om just den katten för de ser katten bara som personal (öppnar buren, mata, gör rent och kela lite). Men hur är kattens karaktär? Hur är den med andra katter? Vad äter den gärna och en massa småfrågor. Det kan ett jourhem svara bäst på.

Jag är själv akuthem för Stockholmskatthem och det jag upplever är att de som kommer hem till mig för att kika på ena eller andra katten verkligen har fallit för katten redan via nätet. Jag har även förståelse för att många tycker det är lite "jobbigare" ifall katten inte är den de föreställt sig och då måste de så att säga börja om letandet igen. Och då kanske fördelen känns med ett katthem att det finns flera katter redan på plats. Givetvis är det bästa en hemmiljö jämfört med en liten bur med tanke på spring ytan kissarna har tillgång till med mera.

Skäms men erkänner jag glömmer alltid att bjuda på fika för kommer igång och pratar med köparna som alltid stannar länge och väl och leker med sin framtida kisse och de andra….måste bättra mig på kaffefronten

Själv har jag åkt till Uppsala för att köpa min ena huskatt. Givetvis har jag en missa från Stockholms katthem med. är nog beredd att åka en bit eller till akuthem utan problem för en kisse jag.

#16 Jag åkte ju ända upp till Piteå för ett hemta Tristans två bröder. (Göteborg - Piteå) Det ångrar jag inte. Grabbarna är sådana myskissar nu. Fast då var de riktigt skygga. Så visst kan man åka - nästan hur långt som helst… :)

//Lena

Nej,det tycker jag är ett väldigt konstigt och dumt sätt att se på saken att alla katter skulle vara tvingade att sitta i en bur på katthem.

Alla katter passar ju inte heller att sitta i bur tillsammans med många andra katter. Det är ju katternas väl det gäller.

Jag hade just den 'diskussionen' med en intressent som hälsade på hemma hos oss. Hon blev glatt överraskad och tyckte att det var mycket bättre att hälsa på katten i ett hem, mer personligt och någon som verkligen känner katten. Hon hade varit på ett katthem tidigare och kollat men inte kunnat få någon information om katten för där var ingen som kände den. Innan besöket hos oss trodde hon att det skulle vara en snabb titt på en kvart, det var ju bara en katt att titta på liksom, men hon blev i alla fall kvar i en och en halv timme, besökte oss tre gånger och köpte katten.

Så, det finns både fördelar och nackdelar med allt. Precis som Misan säger är det lättare att locka köpare om det finns flera katter att titta på i en lokal istället för att tränga sig på i någons hem för att titta på en enda katt, men det finns som sagt de som föredrar att det blir mer personligt och jag tror att det ger skyggisar en bättre chans att hitta en bra husse/matte.

Jag tyckte inte det var jobbigt att åka till "missempty" här på forumet och kolla på Pontus. Det var trevligt att komma till henne och se hennes egna och jourkatter + hunden förståss..

I fallet Milou var vi på katthemmet och kollade på henne där. Det var oxå trevligt tyckte vi..

Men i båda fallen var det Kerstin på Örebro katthem som sa vilka katter vi skulle tiitta extra på..Vi ville ha katter som var lite äldre och hade varit på katthemmet/jourhem länge.

Ja, jag ser att större delen av er som svarat, skulle hellre besöka en katt i hem-miljö…

Verkligen intressant detta, var man helst vill köpa sin katt ifrån..Jag personligen skulle nog välja en katt från jourhem, där som nån skrev, man får veta allt om katten..För hur det än är, så är det nästan omöjligt att hålla koll på alla katters olika beteenden på ett katthem, å hur dom sedan kommer att fungera i hem-miljö..

Många katter vantrivs på katthem, å visar absolut inte sin bästa sida där, ingen vill ju köpa en otrygg å lite aggresiv kisse…Å många katter blir apatiska efter en tid i dessa boxar, vilket jag förstår till fullo, vem skulle inte bli det..

Så hur det än är, så måste en normal hemmiljö vara kattens rätta plats att visas upp../Catfoot

Mina erfarenheter är blandade beroende på vilka katter man fastnar för. Vi har besökt ett jourhem en gång för att hälsa på en katt vi var intresserade av. Jourmatte var mycket trevlig men katten fick vi inte träffa då den var oerhört skygg för främmande. Nu hör ju jag till dem som har oerhörd förståelse för en skygg katt så det var inte därför det inte blev någon adoption den gången. Vi har ju också adopterat Mimmi, Mysan och Angelica som var 3 skyggisar på katthem och dom fick vi se hur de reagerade där. De avskräckte mig inte alls utan jag kände bara en stark känsla av ömhet för dem och jag ville ge dem ett eget hem.

Sedan har jag ju också två jourkissar hemma som är jättegulliga mot oss men väldigt rädda när vi får besök och Aramiz kan komma fram efter många timmar men inte Athoz. Hur vi skall hitta det speciella hemmet till dem är för mig en gåta. Kan bara spekulera i vad som hänt dem innan räddningen eftersom hela kullen verkar reagera på samma sätt. 

Så för min del spelar det ingen roll om katten finns i jourhem eller på katthem.

Ja, det är nog helt beroende på hur katten är..Men ändå så känner jag instinktivt att en katt mår bättre i ett hem, i långa loppet så blir det en mer välmående kisse å jourhemmet ser mer hur katten är å vad den reagerar mot..Jag har väldigt lite erfarehet av detta, försöker ta till mig nu hela tiden från er som jobbat med hittekatter i många herrans år, även alla som kämpar med skyggisar, jag är så nyfiken..Var mår de bäst av att bo??? i väntan på nya hem..Vill veta berätta allt…Kram Catfoot

Det är inte alldeles lätt att svara på din fråga för det beror på många orsaker. Först hur katthemmet har sina katter och sedan hur katten reagerar.

Vår första skygga katt var Mimmi och hon vistades hela tiden i sitt bås på katthemmet. Hon var inte klappbar och fräste till tusen när vi började besöka henne inte aggressiv men osäker och rädd. Vi märkte också när vi var på besök hos henne under öppet hus hur rädd hon blev för alla barn som rörde sig hastigt utanför. Hon ville bara komma undan men hade ingenstans att gömma sig. Då sade jag att för hennes del var absolut ett eget hem bättre än katthemmet. I slutet av september har vi haft Mimmi i 2 år.

Mysan var också en skygg katt under 1 år på katthemmet och fick sedan komma till ett jourhem. Efter 1 år och 7 månader var hon tillbaka på katthemmet och fortfarande skygg. Jag fastnade för denna underbara kisse långt tidigare men olyckliga omständigheter gjorde att det tog tid innan hon kom till oss. Mysan hade det bra på katthemmet för hon fick komma ut ur buren med de andra katterna och det har ju också rastgård där. Vi har haft henne i 1 år och 5 månader. 

Angelica var ju också en skyggis som kom till oss först som jourkatt för att bli socialiserad. Hon vissste hur hon skulle nästla sig in i mitt hjärta så hon fick stanna. På fredag har vi haft henne i 1 år.

Ingen av våra 3 skyggisar kan sägas vara tama katter för de behöver mycket mer tid. De är allla så underbara och för mig är det viktigaste att jag ser att katterna trivs och mår bra. Så tar vi tilliten lite på avstånd under tiden.

Vilka underbara små berättelser….Mán blir alldeles varm i hjärteroten..

Visst är det något speciellt med små skyggisar, Troja å Tudor har tagit mitt hjärta, så små å hjälplösa å så beroende av mig, men ändå så självständiga å som små rivjärn..

Kram Catfoot

#17 ha ha piteå är ju bara snäppet längre än från Stockholm-Uppsala…..gäller man har gott om kaffe med sig i bilen. Men visst är de värda  varenda mil man kört