Lille Boll
För 3 år sedan fick syrrans katt ungar och såklart skulle vi ta hand om en av dessa 4.
Vi var och tittade och gosade och till slut var det en som bestämde sig för oss… han skulle heta lilla Boll, det bestämde min yngsta dotter.
När Boll var 9 veckor så blev han sjuk (ingen visste varför) han bara la sig ner och var inte kontaktbar alls. Han andades men gjorde inga ansatser till att öppna ögonen.
Tårarna rann och vi kastade oss i bilen och åkte till en veterinärstation nere i city… det var lunch och ingen veterinär fanns tillgänglig… då åkte vi till Norsholm och där var det också lunch… men jag fick tag i en veterinär utanför (kände igen henne sedan förut) och rusade fram med lilla Boll i handen… snälla… snälla hjälp min lille katt.
Hon mindes mig och tog lille Boll och rusade in på stationen… de behöll lille Boll och gav honom vätska innanför skinnet… han reagerade inte utan när man ställde honom på alla fyra så föll han på näsan… mina tårar bara sprutade och jag ville att han skulle bli bra!
Hon sa åt mig att åka hem så skulle hon ringa mig senare… hon ringde och vi fick hämta hem Boll efter 4 timmar… hon visste inte vad det var för fel på honom, men han var pigg när vi hämtade honom. Så glad jag var!
Hem så han fick äta och möta sina syskon. Efter ett par dagar så blev Boll sjuk igen och den här gången hann vi inte till veterinären.
Lille Boll vår vän, du finns alltid i vårat hjärta. Det finns ingen som kan ta hans plats - det gör ont…
(förlåt - det blev lite långt - men så blir det när känslorna överfaller)
åh så tråkigt att höra…..sådana små pluttar ska ju växa upp o leka o ha det bra…..alldeles för tidigt….å ni vet inte vad som hände?… hoppas dessutom att han fortfarande hade sin mamma hos sej tills det tragiska… stor tröstkram….
våga vägra golf o fiskbullar o håll dej in i det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/
Tröstekram vet hur det känns
Jenna:(
#1. De andra syskonen överlevde och blev inte sjuka, det var bara lille Boll. Vi kunde ha tagit en annan kissunge, men Boll valde oss, vi valde inte honom, så det kändes inte rätt.
Han var tillsammans med mamman och syskonen hela tiden. Mamman la ut honom utanför korgen 
när han blev sjuk första gången men när han kom från veterinären så fick han di och blev tvättad av mamman… det verkade som hon kände att han var sjuk på något sätt.
Oh, det gör så ont och det är så svårt att inse att livet är så, ibland överlever inte alla ungarna, det är hemskt!
Men åhhh..lilla fina "Bollen"…så otroligt sorgligt..men han fick känna sig älskad av er..och han visste säkert att ni gjorde allt för honom innan han vandrade vidare bortom regnbågsbron där han nu leker runt med andra små änglakatter..
många tröstkramar till dej..
Så sorgligt…. Lille kissen…..
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
tråkigt tråkigt när det händer… känner igen det där med att lägga ut ungen utanför boet…. fattade inte själv vad det betydde för en dryg månad sen hos mej.. trodde att mamman flyttade dom bara så jag la tillbaka den lilla parveln…
bra att du fanns för lille Boll iaf…..
våga vägra golf o fiskbullar o håll dej in i det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/
#6. Vi la tillbaka lille Boll också… vi fattade inte att hon troligen inte ville ha honom i korgen. Frågade veterinären om det senare och hon sa att vissa katter känner på sig när ungarna är sjuka och flyttar därför ut dem från boet.
Min lille pojk, vi saknar honom även om han inte hann flytta hem till oss.
/Malin
hade jag bara fattat så skulle jag försökt rädda honom på egen hand…. men som sagt… deras alltför korta liv är säkert förutbestämt….
men som sagt… Boll fick vara enormt älskad av er….
våga vägra golf o fiskbullar o håll dej in i det längsta med facebook
http://juliafnulia.blogspot.com/
Så sorgligt…tröstekramar till er!
Tack så mycket :)
Sorgen finns ju där när man tänker på det. Någon sa till mig att skaffa en ny liten… men än så länge gör det för ont… väntar och ser tiden an…
Så ledsamt och samtidigt så rörande det du berättar om Lilla Boll. Ibland förstår man inte varför vissa saker händer och ni gjorde vad ni kunde men det hjälpte inte. Antagligen var det något som var fel på lilla kissen och då är det barmhärtigare om det går fort. Det gör alltid ont att förlora en kissse men Lilla Boll har det bra i regnbågslandet där han är tillsammans med många av våra älskade kissar.
Ju mer jag lär känna av människorna dessto större blir kärleken till djuren
Verkligen sorgligt. Trösten är att lille söte Boll nu är i det vackra Regnbågslandet tillsammans med många många andra älskade och saknade kissar.
Skickar många tröstekramar till dig.
Starta ny diskussion