För den intresserade finns även ett seminarium den 26/3 2026, under kvällstid, anordnat av SVEKATT (se deras facebooksida för uppgifter om anmälan etc).

Ämne: "Hur kan vi väcka större empati för djuren?".

Just nu pågår Agrias heldag om katter, med bl.a. info från den senaste katt-forskningen.

Under förmiddagen har vi bl.a. fått veta att Sverige är unikt när det gäller försäkring av katter och hundar. 65 % av katterna och 90 % av hundarna är försäkrade. Det är unikt att katter är försäkrade i den grad som ses i Sverige, och det talades om att katten gjort en klassresa.

Agrias chefsveterinär kommenterade att det är viktigt att försäkra katten i tidig ålder och att sedan inte göra uppehåll i försäkringen. Kattungar och medelålders katter gör flest veterinärbesök, det innebär inte att det är lämpligt att göra avbrott under mellanperioden - se till att ha en löpande försäkring för bästa möjliga skydd.

Under föreläsningen diskuterades de senaste årens kostnadsutveckling inom djursjukvården, föreläsaren sa att den är ohållbar.

Hon sa att Agria vill att det ska vara rätt vård, i rätt tid och till rätt kostnad.

Deras sjukvårdsrådgivning finns bl.a. för att kunna hjälpa till med detta. Som hon såg det så har Agria - djurägare - djursjukvården och politikerna ett gemensamt ansvar.

Hon sa också att den allmänna djurkunskapen har sjunkit hos många djurägare, som därför t.ex. har svårt att bedöma hur akut något är och vart de bör vända sig.

För 30-40 % av de som kontaktar Agrias sjukvårdsrådgivning är egenvård i hemmet tillräcklig. Genom att få hjälp av sjukvårdsrådgivningen får djurägaren hjälp/stöd, och akutsjukvården kan fokusera på "rätt" grupp djur.

Det framhölls att det är viktigt att lära känna sin katt och kattens rutiner, för att märka när något inte stämmer. Även små avvikelser kan indikera att något inte är riktigt bra.

Första föreläsaren tog också upp en del färsk NOVUS-data, som att det finns ca 1 582 000 katter i Sverige, och att 984 000 av hushållen har katt = 20 %. Man har i första hand en katt (56 %).

Störst andel försäkrade katter finns i Stockholm, minst andel försäkrade katter ses i Småland samt på Öland och Gotland.

Agria uppgav att de vill bidra till att återskapa en sund och hållbar djursjukvård.

Nästa talare var Jens Lindgren för SVERAK. Han gav en presentation av SVERAK, och sa bl.a. att de vill bidra till att höja kattens status. Han menade att det har hänt en hel del när det gäller kattens status, men att mer behövs.

Han uttalade sig mkt positivt om katthemmens betydelse, och berättade bl.a. att SVERAK tillhandahåller utbildning för katthemmen.

Han påtalade att SVERAK är ett förbund för ALLA katter, inte enbart för katter med stamtavla.

Om jag förstod honom rätt så finns alla katter från Djur-ID resp. SVERAKs kattägarregister nu även i Jordbruksverkets register?

Jens Lindgren sa att SVERAK vill vara en aktör för katten i samhället.

Därefter följde en föreläsning om hjärtmuskelskada hos katt. Tyvärr hade jag svårt att följa den då den gavs på danska.

Sedan blev det en spännande föreläsning av Cecilia Tegner, veterinär från SLU, om musgift, eller rättare sagt om Rodenticider.

Hon berättade om tre olika sorter: Warfariner, Kolekalciferol (vitamin D) samt Alfakloralos.

Warfariner gör att djuret förblöder då det påverkar blodets levringsförmåga, en process som tar flera dagar. Medlet anses plågsamt för djur, hundar gillar att äta det, och giftet bryts ner långsamt i miljön. Därför infördes säljstopp från 2018 i hela EU, men medlet får användas professionellt.

Kolekalciferol (vitamin D): en överdos leder till njursvikt, nervpåverkan etc. Giftet godkändes 2020 och är tillåtet för privatpersoner att använda.

Alfakloralos: är från början ett narkosmedel. Överdos ger en gradvis narkos (med snabb och dödlig nedkylning). Det ersatte till stor del warfarinerna då alfakloralos ansågs ge mindre lidande.

Men det blev problem med alfakloralos för antalet misstänkta fall av förgiftade katter började strömma in på djursjukhusen.

Förgiftningssymtom är t.ex. A. Hyperaktivitet med ryckningar, ljus- och ljudkänslighet, beteendeförändringar (t.ex. extrem hunger). B. Gradvis sövning med vinglighet, minskad temp, lägre puls, lägre blodtryck, lägre andningsfrekvens etc. följt av koma och död.

Alfakloralos-förgiftade katter behandlas med värme, man minskar på den mängd intryck som katten utsätts för (dämpad belysning, öronproppar), man ger dropp och katten behöver t.ex. få tid på sig för återhämtning.

Katter som behandlas återhämtar sig inom 24-72 timmar ca. Det är alltså en god prognos vid sjukhusvård.

Men tyvärr avlivades många katter runt om i landet utan att få vård.

Det visade sig att möss kunde äta mer av giftet än man trott. Delar från förgiftade möss hittades i kroppen på förgiftade katter, möss med avvikande beteende hade också setts i området av kattägare, och kattägare hade sett katter äta möss innan katterna insjuknade.

2019 förbjöds Alfakloralos i Sverige, såtillvida att det inte får användas i miljöer där katter kan förväntas vistas. Det får således inte användas av privatpersoner.

En mkt intressant föreläsning. Här i korthet då bara.

Diabetes: en föreläsning av Emma Strage. Hon berättade att diabetes ökar både bland människor och katter, och att katter ffa får typ 2 diabetes. Fetma är en viktig bidragande orsak till att katter utvecklar diabetes, 45 % av våra svenska katter är överviktiga. Även att vara innekatt, att äta torrfoder, vissa sjukdomar samt ras kan påverka risken att insjukna i diabetes.

Symptom är att katten dricker och kissar mycket, samt att den äter mycket men ändå går ner i vikt. Katterna kan bli trötta, och börja gå på hasorna.

Katter kan vid behandling ibland bli av med sin diabetes, och olika behandlingsmöjligheter diskuterades.

Föreläsaren betonade att det är viktigt att hitta de här katterna tidigt, men att det inte är helt lätt att göra det.

Det föreföll som att det planeras och pågår en hel del forskning om just diabetes hos katt.

Sedan berättade Annika Forsberg från Agria om Agrias Breed Profile.

Hon nämnde bl.a. att deras första kattförsäkring kom 1974 jämfört med hundarnas som kom långt tidigare.

Vi fick se statistik rörande de vanligaste orsakerna till veterinärbesök, där kräkning/diarré/gastroenterit låg i topp, både hos huskatter och hos katter med stamtavla.

Vad jag också tyckte var intressant var att hankatterna tycks löpa ökad risk att behöva gå till veterinären, en möjlig orsak som nämndes var urinvägsbesvär.

Det här var väl vad jag själv plockade med mig från den här föreläsningen, som kanske var mer spännande för den som är intresserad av raskatter/raskattavel etc.

Nästa föreläsning: Plattbröstade bengalkatter. Sofia Mikko, SLU.

Min egen summering är att "mer forskning krävs".

Notera att även andra raser kan ha plattbröst.

Elin Hirsch, som jag hört flera gånger tidigare, pratade om Katt-människa-kommunikation.

De har studerat vokala, visuella och taktila kommunikativa signaler.

Hon berättade att 60-92 % av de svarande i olika studier ser katter som familjemedlemmar.

Att 50-84 % upplever problem med sina katters beteenden.

Hon sa att kunskap om katters beteenden samt relationen till katten påverkar om man upplever problembeteenden eller inte.

Många av "problembeteendena" relaterar till rädsla/stress hos katten, vilket kan innebära ett välfärdsproblem för katten.

Problembeteenden innebär en ökad risk för att katten lämnas bort, överges eller avlivas. Det i sin tur kan påverka ägarfamiljen, t.ex. att det uppstår en splittring mellan föräldrar och barn.

Hon påpekade att katter i hög utsträckning lever i en miljö där dofter/doftsignaler är mycket viktiga, medan vi människor inte har lika mycket av detta.

Katter kan läsa av oss människor, i alla fall till en del. I studier har katter t.ex. kunnat läsa av en pekande gest, de spenderar gärna mer tid hos sin ägare om kattägaren är "glad" o.s.v.

Elin sa att kattägare överlag har svårt att se om katten känner sig obekväm eller stressad, de har svårt att läsa av kattens ansiktsuttryck, respektive att identifiera katters känslotillstånd baserat på kattens läten (lättare om det är ens egen katt).

När vi misstolkar katter ökar risken för välfärdsproblem, skador och konflikter.

Sista föreläsningen från Agria så:

The Social Competences of Companion Cats. Peter Sandö.

Peter presenterade en större studie som de genomfört, där de ville se hur nya katter introducerades till hem där det redan fanns katter sedan tidigare, hur olika introduktionssätt fungerade, de ville jämföra välfärden hos katter som bodde som ensamkatter, respektive ihop med andra katter, och de ville se vilka faktorer som påverkar kvaliteten på relationer och därmed välfärden mellan katter som bor tillsammans i ett hushåll.

Han konstaterade att katter som levde ihop med andra katter löpte ökad risk för cystit, kräkningar, förstoppning, diarré, att inte sköta kattlådan o.s.v. De var också mindre uppmärksamhetstörstande i förhållande till sin ägare.

Han konstaterade att obegränsade möjligheter till utevistelse minskade risken för de flesta typer av välfärdsproblem (särskilt hos katter i hushåll med flera katter), jämfört med begränsad tillgång till utevistelse.

Peter summerade att katter som bor ihop med andra katter löper högre risk för välfärdsproblem jämfört med katter som bor i hushåll utan andra katter.

Obegränsad tillgång till utevistelse kan minska sådana risker för katter från hushåll med flera katter.

Successiv introduktion av nya katter (genom separation, barriärer etc) har alltid rekommenderats för att förbättra katternas chanser att komma överens.

Många kattägare känner till detta, men provar ändå att släppa ihop katterna direkt, eller skiljer katterna åt först efter att ha provat att släppa ihop dem… Man har också katterna åtskilda/isär mkt kort tid, i snitt en vecka.

Resultat från studien indikerar att gradvis introduktion fungerar för äldre katter.

Hos yngre katter såg man inte samma resultat. Kanske blir yngre katter stressade när de hålls isär? Eller kan det vara så att kattägare tror att det ska gå lätt att sammanföra yngre katter - varför de försöker och misslyckas, för att sedan separera katterna, vilket ger negativa reaktioner katterna emellan?

I sin summering konstaterar Peter att dåliga relationer mellan katter som levde ihop var vanliga.

Obehindrad tillgång till utevistelse kan motverka stressrelaterade sjukdomar, och beteendeproblem som är kända för att vara relaterade till interaktion mellan katter i ett och samma hushåll.

En "korrekt" introduktion av en ny katt är ingen garanti för att katterna kommer att trivas ihop framöver.

#10: Jag blev besviken på den de otroligt förenklade "universallösningen" att "släppa ut katterna" för att undvika problem. Det är vad folk gör när de inte förstår bättre.

Dessutom avråddes det från att ha fler än en innekatt, men att skaffa kattkompis till befintlig utekatt gick tydligen bra(!) .. Så otroligt dumt och riskabelt och precis vad folk som saknar kunskap tror är en bra idé.

Jag håller inte heller med om att två kattungar från samma kull är det säkraste kortet när man önskar två katter. Katter som är precis lika gamla och har levt ihop sedan dag 1 och kanske t.o.m. är av samma kön har inga givna roller som minskar konkurrens och underlättar relationen när båda katterna uppnått social mognad.

#9: Jag har aldrig sett att en katt förstår vad ett pekande finger betyder. 🤔

#7: Det är mycket som blir missvisande med de där "rasprofilerna". Det inte ens är säkert att raskatterna är raskatter och allt som syns är saker Agria betalat ut ersättning för. Det beror både på den individuella försäkringens villkor och kattägares individuella villighet att kosta på utredning och behandling av olika besvär. Att en försäkring aldrig har använts behöver inte betyda att katten är frisk och på samma sätt behöver inte en katt som är hos veterinären för minsta lilla vara sjuk.

Om hälsa är i fokus borde de kanske kolla på hälsofördelar med kastrering eller minskad olycksrisk för innekatter, men istället kollar de på skillnaden mellan Perser och Exotic.. (som t.o.m kan födas i samma kull).

#3: Det är nog nyregistrerade katter i SVERAK och Djur-ID som samtidigt förs in i Jordbruksverkets register. Jag har kvar några av mina tidigare katter i SKKs register, men de syns inte hos Jordbruksverket.

#5: Att prognosen var så pass god om katten kommer under behandling vid Alfakloralos-förgiftning var nytt för mig. Jag kan tänka mig att många avlivats i onödan p.g.a. att symtomen ser så allvarliga ut.

#15 Jag visste inte heller att det var så god prognos. Det är nog många katter som avlivats i onödan, och många som dött utan att ha fått komma till veterinär för bedömning.

#14 Hittar inga uppgifter ö.h.t. om detta när jag gör en snabbsökning på nätet.

#17: Jag kommer inte ihåg precis vad han sa, men han menade kanske att ordentliga kattägare (såklart) fört över sina registrerade katter även till Jordbruksverkets register. Är nog bara kattägaren själv som kan göra det.

Tillägg: Jag loggade in på SVERAKs Mina Sidor (mina katter) och där fanns en lista där man kunde se vilka av mina katter som ännu inte var registrerade hos Jordbruksverket (men jag hade inga på den listan eftersom mina tre redan finns där också).

#18 Ja, han kan ha uttryckt sig oklart, eller så hörde jag det jag önskade höra… 😄