Det fanns inget du kunde gjort om det var tumörer i hela kroppen, ibland blir man tvungen till sådanahär beslut, beklagar, kramar.

Du gjorde rätt hela vägen! Först så gav du den lille ett underbart liv, där han blev älskad. Sedsn hjälpte du honom så han slapp lida mer. Du älskar din katt fortfarande, den kärleken förlorar du aldrig……

REGNBÅGSBRON

Det finns en bro som forbinder Himlen med Jorden. Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många färger. Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.

När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats. Där finns alltid mat och vatten och varmt vårväder. Dom gamla och svaga djuren blir unga igen. Dom som blivit skadade blir hela igen. De leker med varandra hela dagarna.

Men det är en sak som saknas. De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden. Så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer. Då de plötsligt slutar leka och tittar upp. Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.

Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts, samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.

**Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas. 
**

Naturligtvis gjorde rätt! Han hade ju och och led och vid sådana tillfällen är det bäst att följa veterinärens råd.

Har en kompis som fick avliva sin katt i måndags och veterinären sade till honom att det bästa han kunde göra var att skaffa sig en ny katt. I torsdags kom den nya katten, 2 år gammal och kastrerad. De han kom ifrån hade tagit hand om honom i dessa 2 år, trots allergi. Den kom från en bekant till honom och katten har fått det bra. Hade annars tänkt att han kunde ta Semlan, men han vill helst ha en vuxen katt och Semlan är ju definitivt inte det.

Men du gjorde helt rätt och självklart gör det ONT, när man mister ett djur. De tillhör ju familjen!

Åh, förstår dig så inneligt väl!! Det är så svårt att säga farväl. Även vi miste en hjärtevän i september i år.

Visst gjorde ni rätt. Om kroppen var full med tumörer så var det nog det allra bästa för Slalom att få somna in.

Jag lider verkligen med er och vet hur oerhört svårt det är. Vi vill ju aldrig någonsin att våra små vänner ska lämna oss. För mig känns det som att en bit av mig är borta sen Rasmus fick lämna oss. Sorgen är svår, tomheten och det definitiva slutet. Det gör ont. Det ligger en skugga över allting jag gör. Rasmus skugga. Hur ont det än gör så är det en sista kärleksgärning vi kan göra våra vänner, detta att låta dem slippa lida. Själv kämpar jag dagligen med mina samvetskval, kunde jag gjort mer? Jag längtar så intensivt att tiden ska gå så att jag istället ska minnas alla de underbara stunderna av glädje och kärlek som vi hade med Rasmus. De bilder jag har idag är fortfarande från veterinären vid vårt sista besök. Att efter drygt 16 år vara den som står och bestämmer att Rasmus ska få somna in. Visst känner man sig fullkomligt hjälplös över att vara den som ska ta beslutet. Tyvärr närmar det sig nog att få låta Simba somna in också.

Det finns en nackdel med att ha djur. Denna att man måste skiljas från dom en dag.

Jag är i alla fall alldeles övertygad om att Slalom har det bra nu. Han finns i katthimlen och tittar ner på er med tacksamhet över den kärlek ni gav honom.

Jag tänker på er och gråter med er!!!!

Kramar!!

Ni gjorde det bästa ni kunde göra för Slalom genom att ge honom en fin död. Ibland kommer tiden alldeles för tidigt, men han hade ett bra liv och dog inte ensam och övergiven som så många andra katter gör.

Bilden av honom är jättefin och symbolisk. Han började gå mot horisonten!

Många tröstekramar Alexandra

Åh men absolut gjorde ni rätt!!
Det är en gåva att ge ett djur ett fint liv med kärlek, mat, värme, trygghet och stimulans, men det är lika mycket en gåva att ge ett djur en värdig död.

Han gick sannerligen till rätt hus!!
Det var ett vackert fotografi, vackert med sorgligt och så så passande, nu har han vandrat vidare, till en säkerligen fin plats.

Det fanns säkert någon mening med att han dök upp i ert liv, och det gör mig så glad i hela hjärtat att ni tog in honom och gav honom det bästa kattlivet. Det måste göra ont så bröstkorgen snörper sig att ni inte fick fler år med honom, men försök glädj dig för att ni alls fick dessa år. För att han valde att komma till er, tänk på alla fina minnen.

Han har nog lärt er glädjen det är att få hjälpa och ta till sig ett djur som haft oddsen emot sig, som kanske blivit utkastad, varit sommarkatt eller bara gått vilse och hade svultit ihjäl utan er öppna famn.

Att han dök upp 3 dagar efter er förra katt dog… Vem vet, det kanske dyker upp en katt i era liv på ett annat sätt nu framöver.
Kanske en katt i nöd igen, oavsett om det är vid er dörr eller någon du ser på datorn. Det är ödet :)

KRAM på dig!

Ni gjorde helt rätt, man ska tänka på kattens bästa i första hand. Förstår hur du känner det, vår Tusse fick somna in den 16/7 i år för att hans njurar inte fungerade. Man blir helt lamslagen av sorg.

Nu har han vandrat över bron..

Tack alla!!

Ja, jag är väldigt glad över att jag har den bilden på honom. Den känns så "passande". Ska skriva ut den och rama in den på väggen tänkte jag…

Tack för era tröstande ord!

*tröstkramar*

Åh vad jag känner med dig….

Fasar för när den dagen kommer för mina missar.

Bilden är så fin på Slalom! Tröstekramar!

jag lider med dig. våran bosse fick somna in i somras. jag klarade inte av att vara med, när han skulle till veten. så det blev gubben o svärsonen o sonen som fick åka med honom. grinade i flera veckor. det var jättejobbigt både för gubben o mig. kram solweig

Ni gjorde så rätt, så rätt..det ända rätta ni kunde göra i den svåra situationen..kisse kom upp till er den morgonen..för att be o eran hjälp..och han fick den hjälpen av er..han slapp lida längre..han blev befriad från smärtor o plågor..och innan dess fick kisse känna sig trygg..högt älskad med er..nu finns han bortom regnbågslandet där inga sjukdomar eller plågor existerar…han är trygg o har det så gott nu…

Tänker på er..och översänder de varma och innerliga tröstkramar../

Sidentass

jag  beklagar sorgen, jag vet hur jobbigt  det är. i juni   fick min sotis    somna in,och jag  har varit  så lessen,men  nu  börjar  jag tänka  mer på  att    han    fick ha det bra hos mig   i nästan  6  år från  att   ha  haft  ett  jobbigt  liv innan,men överallt   finns spår av honom, rivmärken på tapeten,hål   i soffan   mm  ,men   tänk på hur  bra han hade det  hos dig

 Finner inga ord,  mer än att ni gjorde rätt hur ont det än gjorde…………………..

Jag förstår din sorg, smärta och förvirring, det kommer så plötsligt man är inte förbered. Min Morris gick bort den 6 oktober 4 år gammal och jag har inte riktigt förstått det ännu.

Många tröstkramar

Lisa

Klart att ni gjorde rätt.

Skriver md tårarna rinnande utmed kinderna.

Jag vet hur det känns.

Men han har det bra nu.

Tröstekramar till dej.

Jenna:(

Visst gjorde ni rätt och att vara lyhörd för sina djurs önskningar är en gåva. Har varit med om det så många gånger och vet hur fruktansvärt ont det gör att förlora och sörja sin älskade vän.

Sänder varma tröstekramar till dig och när den värsta sorgen lagt sig så minns då era lyckliga stundar tillsammans med kissen.

Självklart gjorde ni rätt. Att ta det beslutet för sina älsklingars skull och lägga sin egen sorg åt sidan. Det är ansvarsfullt och riktig kärlek.

Kram på er

självklart bllev ni chockade, men ni gjorde absolut rätt, kissen fick ett bra liv hos er, och ni var med honom till slutet, förstår er sorg, min Sara blev också plötsligt dåligt, akut in, och tumörer i båda njurarna, samt fick somna in direkt,  glömmer det aldrig, när man inte är förberedd, tror jag det tar längre tid att komma över, å andra sidan, förberedd blir man aldrig, min Flisan flyttade in 1 månad senare, och ytterligare 1, Timjan året efter, inte för att ersätta, utan för att hjälpa ytterligare katter till ett bra liv, båda är hittekatter kram till er Maggan47

Det finns inget alternativ i en sån situation, man måste ta sitt ansvar och låta katten få somna in oavsett hur jobbigt det är för oss som blir kvar.  För det är väldigt jobbigt och svårt när ens älskade katt dör.  Vi fick avliva vår enda katt, Snuppas,  i juli 06 och hade väldigt svårt att glädja oss åt någonting alls där efteråt. Det blev så tomt.  I september flyttade 2 killar från ett katthem hem till oss och vi kände att vi började må bättre.  Inte så att de nya katterna har tagit Snuppas plats, det kan ingen göra. Men man får annat att tänka på och annat att glädjas över. Så jag tror att det är en bra idé att skaffa en ny katt direkt.

Tänker på er!

Fy vad sorgligt

Ohh så ledsamt att den kära kissen blev sjuk. I sådana lägen finns det inget annat att göra än att ge den kära vännen ett värdigt slut. Lilla Gubben fick ett bra liv och ett fint slut, nu vandrar han vidare på de gröna ängarna i regnbåglslandet och lever kvar för evigt i erat minne.

Vilken passande bild då har lagt in i inlägget! Den var oerhört vacker den bilden. Har du tagit den själv?

//Lena

Blev så rörd och tårögd nu. Man vet så väl hur det känns när man måste ta bort sin älskade katt. Är inte lätt. Men du gjorde rätt. Var några härliga år ni fick tillsammans. Han är för alltid evigt tacksam att han fick bo hos er och få all kärlek. Va en fin bild du har. En bild säger mer än tusen ord. Jag sänder er mina tröstkramar!

Kramar Melinda

Jag blir så ledsen. Så tragiskt och jobbigt för både er och er älskade katt. Nu bor han i Nangijala och mår jättebra.

Ja, den bilden var fantastiskt fin! Han väntar på dig, tlls du kommer till Regnbågslandet. Pysselytta tar hand om honom och allas Regnbågskatter här inne!

Tack alla för era tröstande ord!

#24 Ja, det är jag som har tagit bilden, tidigare i somras.

Jättevacker och talande bild. Han har det bra lilla vännen nu och hade det toppen sin tid hos er med.