självklart är det bara hans bästa vi vill. (aldrig på tal om avlivning eller nåt sånt!)

Första frågan:) Är han kastrerad?

Med ett år är de - framförallt hanar i värsta ungdomsåldern. Det är då de ska kolla sina gränser och brottas gärna precis som många tonårskillar. För katter är det också lite förberedelser att fånga en mus, stirra in ett objekt och reagera snabbt.

Jag skulle absolut skaffa en kattkompis, gärna samma kön och samma ålder. Då kan de brottas med varandra. Hanar har trots kastrering ofta ett överskott av hormoner som de måste bli av med. Jag har flera radarpar (killar) som brottas och sedan är de bästa kompisar igen.

Många katter har också lärd sig att gå på händer (eller fötter) när de var kattungar. Då är det lite söt när ungen biter i handen, ofta lekar man mus just med handen eller foten, dvs kraffsar lite för att katten ska reagera och katten kommer och jagar handen/foten lite.

Men det är inte lika kul när de blir vuxna, då gör det ont. Håll handen som katten biter i still, ta bort katten med andra handen och säg: Nej. Jag har en äldre hane där det kan svänga snabbt mellan kel och att han biter sig fast och fåller fast mig med sina klo. Då kan jag bara försiktig flyta en tass i taget och hoppas att han släpper. Samma med en jourkatt som älskar att gå på mina fötter i sängen. Antar att någon har lekt just med fötter när hon var liten.

Tycker du fick bra tips från Alexej!

Alexej: 

Han är kastrerad. Och nu är han runt två år, busig som attans och älskar att leka. Mamma har funderat på att skaffa en kompis, men min pappa är inte så glad vid den tanken. 

Som du sa, han är som en lite trotsig unge 😃 Lyssnar väldigt sällan på "nej".

Tack för att du tog dig tid att svara, ska vidarebefordra det till min mamma.

Kan berätta att min honkatt fyller två år i juni och hon härjar på som bara den här hemma! Hon är också kastrerad.

Hon kan börja bitas ibland när man klappar henne på magen, hon vill gärna bli klappad på magen men inte för mycket, kan vara svårt att läsa av ibland. Men bits hon så säger jag ifrån att så får hon inte göra, ungefär så som Alexej berättade om. Och det fungerar faktiskt rätt bra oftast. Jag tror dock att det kan vara bra med en kompis till er katt, det behöver ju inte vara en kattunge precis, men någon med lite mer energi som klarar av att hålla din katts tempo.