Antar  de är kastrerade. Men kanske lite understimulerade? Sedan går en del katter helt enkelt inte ihop och katter kan vara värsta mobbare, speciell när de är uttråkade. Är det 2 honor?

Så mycket stimulans (kanske lasermus), bygg upp självförtroende hos Sippan (mycket kel) och fya Grållis när hon/han går så. Katter kan man uppfostra och de fattar väldigt bra vad de får göra eller inte.

Sedan finns det Feliway, syntetiska mår-bra-liktstoffer som man kan antingen sätta i en eluttag eller spraya. Finns på apoteket och djuraffärer. En del katter reagerar mycket på det.

Mina älskar allt med kattmynta som också lugnar ner en katt.

En del problem försvinner när katter blir äldre, en del är busungdomar med för mycket energi.

Lycka till!

Ja det är kastrerade, de kastrerades förra året och det var då de blev så osams  men sen efter typ 5 månader så började de umgås tillsammans igen.. (De är båda i ungerfär 4 års åldern)

Ja det är två honor.. Sippan fräser inte alls åt Grållis utan hon verkar mer fundera på varför Grållis fräser åt henne och därför vill hon gå fram till Grållis, det bara började såhär helt plötsligt imorse annars har de varit sams i några månader nu. Grållis är äldre än Sippan, men Sippan är mycket större och jag tror det är hon som dominerar mer än Grållis, annars skulle det väll varit Sippan som hade gömt sig under bordet inte Grållis väll?

Jag använde mig utav Feliway sist de bråkade, men den är tyvärr slut nu så måste köpa en Refill..

De har bott tillsammans hela sina liv inprincip, Grållis hade en annan kompis först i mer än ett halvår men han var tvungen och somna in så då fick vi Sippan av min Farmor när hon var kattunge (hon är kanske ett halvår yngre än Grållis) och de har alltid varit bästa vänner (förutom efter kastreringen)..

Tack för ditt svar, jag ska försöka mig på dina tips! men det är inte så lätt när Grållis bara ligger under bordet  där bodde hon sist i typ 1 månad, hon lämnade inte ens för att gå på låda utan jag var tvungen att lyfta upp den åt henne..

Mina älskade små kissar, åh vad det här är jobbigt  jag som trodde att allt var bra nu efter flera månader som de har varit sams, jag klarar inte av det här en gång. Jag blir så ledsen, men jag vill inte göra mig av med någon av dom heller för de är verkligen mina allt.. jag hoppas att de blir sams igen 

Ska jag låta dem lösa det ifred eller ska jag stänga in en av dem?
Sist så särade jag på dem, men efteråt fick jag höra att jag inte skulle gjort det..

En tanke jag har är att någon av dem är sjuk, då kan det bli osämja. Katter vill ju för allt i världen inte visa sig sjuka då de i det vilda blir ett lätt byte då. Dels kan den sjuka katten verka konstig eller lukta annorlunda och då blir den andra förvirrad och fräser.

Undra vad det skulle vara för fel då  jag har inte märkt någonting speciellt med någon av dem..

Vi låg och myste tidigare imorse allihopa men sen vid 6 tiden så hörde jag Grållis sitta och fräsa helt plötsligt..

Vetrinären här i byn är väll inte att hurra för precis, sist de bråkade så sa jag till mamma att vi skulle ringa till vetrinären så hon kunde göra en hälsokoll eller liknande (fick ju det tipset av dig Jourhemmet) och då ringde mamma till henne och pratade men vetrinären sa att hon inte visste vad det skulle vara för hälsoundersökning?! 

Det du kan börja med är att observera lådbesöken, tex om någon av dem springer oftare på lådan. Det är så svårt med djur för att de inte kan tala om vad som felas. Prova igen att gnugga en handduk mellan dom. Bjussa på något gott så att de hamnar nära varandra, busa med dom. Allt för att dom ska glömma osämjan.

Okej, sist de bråkade så ville ju Grållis inte gå på låda utan att jag lyfte upp den åt henne.. men jag antar att jag ska undvika att göra så lätt för henne? Jag gav dem godis imorse när Grållis morrade och då var de brevid varandra och det gick bra men sen när godiset tagit slut så blev det samma sak igen.. jag ska prova göra allt jag gjorde sist och ska köpa refill på feliway också. Jag blir så ledsen, är det inte det ena så är det de andra, man får aldrig må bra  hoppas att det går över snabbare denna gången, är det normalt att katter bråkar ibland?

Fräs är normalt, det är ju deras sätt att stoppa den andre och få/behålla sin plats i rangordningen. Men det får inte gå så långt så att en katt lider/får dåligt självförtroende.

Jag hade en hona som jag fick omplacera för mobbingen mot henne blev bara värre och värre och hennes reaktion gjorde det kul för andra att mobba henne, till slut jagade tom kattungarna henne.

Jag fyar en del när det blir för mycket och sjarsar bort fräsaren. Ibland hjälper det också att hålla fast fräsaren i nackskinnet och säga: nej. Det är lite konstigt att vi uppfostrar hundar men inte katter fast det går. Men det är ändå jätteviktigt att jobba upp självförtroende på den mobbade katten.

Kan ju också vara svartsjuka. Finns så många anledningar varför en katt reagerar på ett visst sätt.

Okej, det är bara det att jag har inte märkt något sånt alls.. alltså inte förens nu för några timmar sen. Jag vill verkligen inte omplacera någon av dem, de är mina älsklingar  men jag vet ju samtidigt att det är inte bra för nån av dom att bo med varandra om de är såhär. Men vem av dom skulle man omplacera då? hur väljer man det?

Ursh vill inte ens tänka det.. 

Annars fräser de aldrig åt varandra, men nu både morrar och fräser Grållis och hon vägrar att lämna stolen under bordet.. och jag vill ju inte att hon ska känna sig hotad och inte våga gå ner (det är hon som sitter under bordet som morrar och fräser)..

Tycker ni att jag ska hjälpa henne med att ställa upp mat och sånt under bordet och hjälpa henne med lådan? eller blir det motsatt effekt då? att det är jag som gör så att allt det verkar läskigt?

När jag läser dina inlägg så har jag samma funderingar som Jourhemmet. Om katterna tidigare varit sams och en börjar fräsa så skulle jag kolla upp det.

Det är bra att kolla kissen hos veterinär där de känner igenom katten så inget är konstigt i magen lederna eller tänderna.  Blodprov för lever njurar  och urinprov är occkså bra.

När du fått de svaren så vet du vad du har att utgå ifrån och kan gå vidare. Ju tidigare man upptäcker problemet desto lättare att åtgärda.

Okej, jag ska kontakta vetrinären.. sist de bråkade och vi gjorde det så sa hon bara "vad skulle det vara för undersökning?" (suck) men nu skrev ju du lite mer specifika saker man kan kolla upp, så ska säga det till henne!

Vet ni ungerfär vad en sådan undersökning skulle kosta? min mamma jobbar nämlingen borta och jag har inte många kronor förutom lite sparade pengar..

Håller med om det där med veterinär då det kommit så plötsligt (efter senaste turen). Ytterligare en idé är faktiskt att fråga på kattforum.se - där finns ngr signaturer typ eye of a tiger och hardbanana som verkar engagerade och insatta i dylika frågor. Hoppas detta är tillåtet här nu. Allt för missarna!

Okej, tack för tipset!

Det vart helt skumt tidigare idag, för när min mormor och morfar kom så vart de helt annorlunda helt plötsligt! De var samtidigt på golvet och gick brevid varandra utan att de frästes någonting och de satt brevid varandra.

Och nu var det ett tag sen de frästes någonting, Grållis fräste lite åt Sippan vid 8 tiden kanske men ingenting mer efter det.. Men hon sitter kvar vid bordet och vill inte gå ner på golvet eller liknande.

Jag måste typ ha de knäppaste katterna eller någonting..

Svartsjuka?

#14 Jag tror du har satt 'fingret på spiken'. Låter verkar precis som det med tanke på kommentaren i #13.

Grållis sitter kvar vid bordet (vill inte gå därifrån) och fräser ibland, men inte så jätte farligt nu..

Svartsjuka? jag tycker inte de borde vara svartsjuka på varandra eftersom jag behandlar båda två likadant (jag tycker det iallafall) men man vet ju inte vad som rör sig i deras huvud..

Vilken av dem låter mest "dominant" tycker ni? hon som sitter under bordet och fräser och inte vill komma fram, eller hon som går runt som vanligt och fräser nästan ingenting? det känns ju isåfall som att hon som sitter vid bordet (Grållis) är mest osäker att det är därför hon fräser och så.. eller?

Min tolkning är att Grållis tjurar och vill ha bort sin 'rival'. Ibland blir man inte klok på hur de tänker. Man ägnar en katt massor av tid och ändå anser den sig förfördelad……

Byt ut ordet katter mot barn:)

Hahaha … så sant:-)!

Jag har fem honor som beter sig lika skumt.Jag kommer aldrig att bli klok på dem heller. De bråkar nästan jämt och fast de har 3 planhalvor att vara på ska alla nödvändigtvis hållas på samma. Likadeles har jag 4 lådor men alla använder sig av samma. De kan ibland ligga och vakta låda, platser etc. Ibland är det lite bättre ibland får jag kommendera upp på övervåningen för att få lite frid. Tror alla förmodligen skulle trivts som ensamkatter. Svartsjuka en del och så tror jag honor är knepigare mot varandra ibland. Just nu har de börjat gå ut  mindre och kräver mer annan stimulans.

Som tips tycker jag du ska ge dem Zylkene ett tag morgon och kväll samt ge dem mer att göra. Kanske mer avdelade platser och platser högt upp så de kommer ifrån varandra.

Blir sjuk av avund när jag ser stora högar med katter som ligger intill varandra och myser.

#20 Honor är bitchigare. Kunde jag välja hade jag bara "gubbar" hos mig.

#16 Ibland är det svårt att avgöra vilken av två "stridande" katter som är mest dominant. Det är inte alltid så som det synes vara i våra mänskliga betraktarögon.

Om jag förstår det hela rätt har katterna varit kontanta en period  efter att tidigare ha bråkat under en tid med varandra. Nu har de börjat "strida" igen.

Det som händer när katter bråkar på det här viset med varandra är att de gör upp om rangordningen. Skulle tro att det handlar om två katter som är ganska lika i rang. De kommer då att ta upp striden då och då för att mäta sig med varandra. Dessa strider brukar vara ett tag och sedan lugna ned sig när de funnit sin inbördes position igen.

Normalt sätt brukar det vara den äldsta katten som har högst rang. Ibland är dock den yngre mer dominant än den äldre. Det är då det brukar bli den här typen av bråk som kommer och går. Det bästa du kan göra är att låta katterna sköta det här själva. När vi lägger oss i kan det istället förvärra situationen, i värsta fall permanentas konflikten.

Det här med återupptagna rangordningsstrider händer vanligen när något förändras i katternas vardag. Det kan vara små saker som vi människor inte tänker på. Klassiska situationer kan vara att det kommer en ny katt eller försvinner en katt i hushållet. Eller att någon annan familjemedlem flyttar eller tillkommer. Den äldre katten som har högst rang kan även ha börjat tackla av hälsomässigt. Det märker den/de andra katterna och försöker då ta över posten. De brukar märka att något är på gång före att man som matte/husse förstår att den äldre katten inte är riktigt kry.

#22 Min mamma är inte alls hemma lika ofta som förut. för hon har fått ett nytt jobb i grann kommunen så hon är mest hemma hos sin pojkvän.. kan det ha påverkat tror du? eftersom det blir ju en förändring för katterna också..

Ska försöka låta dem sköta det själva så mycket som möjligt! tycker synd om Grållis bara som inte lämnar bordet speciellt mycket.. men hon känner sig antagligen trygg där. Det är inte så mycket morr och fräs utan bara lite ibland och de kan vara i närheten av varandra iallafall, så det är inte alls lika allvarligt som det var sist, det är skönt iallafall!

På måndag så ska jag köpa Feliway igen och koppla in, skulle köpt det häromdagen men vetrinären hade inga inne så hon ringde och beställde så det skulle komma in på måndag 

Tack så mycket för alla tips & råd jag fått 

#23 Absolut - en sådan förändring som att man som matte/husse jobbar mera och inte är hemma lika mycket hos katterna innebär en förändrig som påverkar förhållandet mellan katterna. En katt upplever även oss människor som katter. Nu blir de två katterna mera hänvisade till varandra vilket gör att de påverkar deras rangordning. Det brukar dock inte bli lika uttalade strider som det var första gången utan vara av lite lindrigare art. Som du beskriver det verkar det inte alls vara någon fara på taket. Jag är säker på att det kommer att gå över inom några veckor. Det verkar dessutom alltid värre än vad det är. Det är egentligen bara när det handlar om okastrerade hankatter som striderna kan bli farliga.

Feliway kan säkert lindra det hela.