Så typiskt att allt skall komma samtidigt. Förhoppningsvis har lille Diego redan glömt smärtan och blir säkert helt återställd om inga infektioner dyker upp igen.

Ledsamt med farväl Men Sorken har fått ett långt och värdigt liv hos dig och det känns nog bra i all sorg.

Styrkekramar till dig i all bedrövelsen.

Usch ja, så det är dags nu.

Styrkekramar till dig och Sorken imorgon.

Till dig sagolika tänk på alla fina år ni haft vad roligt ni har haft det, Jag vet att det är jobbigt att ta beslut om det, Sorken kommer

 finnas i ditt hjärta och finnas där, Han kommer få det bra där alla andra missar är, Många kramar till dig sagolika

Sorgligt, kramar till dig och Sorken i morgon

Tack snälla ni! Jag ska åka och hälsa på Sorken ikväll och gosa jättemycket med honom, för jag står inte ut med att få träffa honom sista gången och så direkt åka och avliva honom. Jag måste få en sista mysig stund med honom också. Det blir värst för pappa som han bott hos i så många år. Tur att pappa har kvar Hera så det inte blir alldeles tomt.

Glömde skriva att jag har nackspärr också. Det är inte så behagligt direkt, men det är tack och lov på bättringsvägen.

Mitt i allt elände finns det dock lite solsken. Min fertila hane Snoopen (raskatt, NFO) har fått sina första avkommor. Två underbart fina kattungar! Visserligen i ett annat katteri än mitt, men ändå. Vi har väntat i ca 1,5 år på detta, så det är vi i alla fall glada över

Oj, inte kul alls. MEn som sagt, någon gång måste det bli. Jag tar väl mitt vanliga försök till tröst både för dig och din pappa. Det är bättre att han går först än tvärtom….

Tröstekramar till dig!    Jag känner med dig, har smärta än sedan vi avlivade Rasmus i höstas 17 år.

Åhhh…lider verkligen med dej..allt detta..o så har du morgondagen framför dej…

översänder varma styrke- och tröstkramar..

Usch vad jobbigt Sagolika! Det där är bland det värsta som finns. Men när den där dagen kommer måste man bita ihop och gå igenom det för kattens skull.

Tröstkramar till dig.

Pälsbollarna i Höganäs

Sorterade in räkningar från hela 2010 i kväll. Där fanns oxå räkningen från Vet då Jag fick ta bort älsklingen Busen. Han var 17 och hade i alla år sovit på min arm som en liten nallebjörn en stund innan den förfärliga stunden då man orkar  ta sig ur sängen.

Vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur många tårar man fäller över sina älskade katter.

Men Regnbågsbron och vetskapen om att dom väntar på oss en dag där en en stor tröst.

Styrkekramar till dig.

Nalle

Nu är jag tillbaka. Det gick tack och lov väldigt bra. En spruta i magen och han somnade direkt utan att ge ett ljud ifrån sig (jag tycker det är jobbigt om de skriker, morrar & fräser för att det gör ont), och utan att må illa. Känner en enorm lättnad nu och veterinären höll med om att det var dags. Han var (som alltid) vänlig, skicklig & förstående.

Jag är glad att jag åkte till stugan igår och fick tillbringa lite kvalitetstid med Sorken, pappa & Hera.

Tack för all er omtanke!

Kram Nina

Jag vet hur jobbigt det kan vara, för ju längre man har haft en katt desto svårare är det att ta farväl av sin kära familjemedlem. Varje kisse ger oss en livsmening och en styrka som inte går att beskriva med ord och tror att din kisse har känt likadant och är tacksam för alla dessa år. Tröstekramar till dig.

ja, nu har han det bra. kram på dig!

Tack!