Jag vet och har förståelse för den. Jag anser också att ska man använda sig av TNR så ska någon även ta ansvar för dem. Det bästa vore om folk som har herrgårdar, bondgårdar, slott och andra stora domäner kunde ta hand om en hel koloni. Ge dem mat, skydd och översyn. För att se om någon mår dåligt och då fånga in den. FÖr att kastrera och sedan dumpa utan översyn känns fel. Men det är jag det. /Vanessa

TNR innebär väl också att det finns voluntärer som ser till att katterna får mat m.m.Visst kan det finnas risk för att det dröjer innan man ser att en katt är sjuk men jag tror att den risken kan vara lika stor på en bondgård.

Vad är förresten alternativet? Katterna hinner ju föröka sig snabbare än vi hinner hitta hem år dom.

#1 TNR går ju inte ut på att dumpa katter, inte alls! Istället kommer volontärer att ha ansvaret för dem att det får mat, tillsyn och veterinärvård om så behövs. Det finns ett system för hur man går tillväga. I det ingår även utbildning av volontärer. Den som tror att TNR är lika med att dumpa katter eller lämna dem åt sitt öde har inte satt sig in i metoden ordentligt.

Jämfört med avskjutning eller ingen ting alls blir TNR rena rama himmelriket för de förvildade katter som det är frågan om.

//Lena

Med TNR hinner man kastrera fler katter samtidigt när man samtidigt driver TNR projekt, plockar in katter för omplacering, och ha en kastreringskampanj för katter med ägare i samma område. På så sätt är det lättare att bryta reproduktionscykeln.

En exempel av vad som händer i Göteborg regelbunden:

Någon ringer till mijöförvaltning att h*n matar en grupp förvildade katter och att h*n har förlorat kontrollen. Miljöförvaltningen har en lösning: avskjutning. Djurskyddsförening X erbjuder infångning och avlivning. Personen i frågan vill inte att katterna ska dö och avslår hjälp.

Vad händer om inte TNR metoden erbjuds?

TNR är till att förbättra katternas situation, genom kastrering, vaccination, idmärkning och ev med. vård. Volutärer skriver kontrakt och ser till att katterna får mat och skydd. Samtididgt brytts reproduktionscykeln.

Studier har många gånger visat att katter som ingår i en TNR kolinie är friskare än katter i okontrollerade kolonier men TNR säkerställer inte att djur är fria från lidande på framtiden.
Ingen levande varelse är säkert på att slippa lidande på framtiden. Vill man vara säkert på det är avlivning en "bra" alternativ….. 

/Miranda

PS: vi har fått bidrag att genomföra en informationskampanj om TNR som i första hand ska riktas till förvaltningar, bostadsbolag, veterinärer mm i Göteborgs kommun.

Jag hoppas att ni inte tror att jag är emot TNR, för jag är för det till hundra procent. /Vanessa

#5 Jag missuppfattade kanske ditt inlägg #1. :) Tyckte det var viktigt att förtydliga vad TNR går ut på. Det blir så mycket missuppfattningar hela tiden runt metoden. Man kan säga så här att ett projekt som bara går ut på att kastrera katter och sedan lämna dem åt sitt öde är inte ett TNR projekt. TNR är så mycket mera.

//Lena

Fniss, jag vet att det finns en massa missuppfattningar om det. Anledningen att jag skrev som jag gjorde var att jag anser att Djurskyddets önskemål om id-märkning och juridisk ägare är bra. Just för att folk tror att man hivar ut katterna och sedan skiter i dem. Med id-märkning så blir allt tydligare att man inte glämmer bort dem utan fortsätter att ta hand om kissarna. Med skillnaden att de inte blir fler. Vilket är tanken med det hela.

Sedan så kan kommunen skicka ut skyddsjägare, och dödar de en id-märkt katt så är det de som har problem. Rätt åt dem. Jag stödjer verkligen, verkligen TNR och tycker att det är en lösning på en situation som i dagsläget är helt hopplös. /Vanessa

#7 TNR är absolut en bra lösning för att komma någon varit med den annars helt omöjliga situation vi har med så många hemlösa katter.

Nu gäller det "bara" att komma igång med några bra TNR projekt som kan vara stilbildande och fungera som goda exempel för resten av landet. Även om det finns hur många goda exempel som helst från andra länder (tom från grannlandet Norge) tar myndigheterna och andra skeptiker i ledande positioner inte till sig metoden förrän man kan bevisa att det faktiskt går även i Sverige.

//Lena

Jag släppte ut en kattmamma som vi hade tagit in för kastrering , för ett par veckor sedan. Det var självklart att hon skulle ID-märkas inte minst för vår skull. Tänk om det kommer en till hemlös svart katt till gården där hon bor, det kan vara svårt att se vem man har åtgärdat.

Jag grät faktiskt när jag släppte ut Opal, hon hade ändå bott hos mig nästan en vecka.Men jag har många katter ändå.Farbrorn på gården har inte sett till henne efteråt men maten försvinner.Han såg inte till henne  förut heller förrän hon fick kattungarna.Det verkar som om hon har återgått till sitt gamla liv. Hälsoläget är det svårt att ha någon kontroll över då hon är så skygg och helst inte visar sig men hon slipper i allafall få fler kattungar. Skulle något hända farbrorn eller om gården ska säljas känner jag att jag har ett ansvar för Opal.

#9 Det du gjort förbättrar ju Opals utgångsläge alldeles oerhört. Även om det är svårt att hålla järnkoll på hennes hälostillstånd så bidrar ju kastreringen till att hon inte utsätts för den påfrestning som det innebär att ständigt vara dräktig och dia kattungar.

//Lena