Men det är svårt!

Vi alla jobbar ideellt, året om, bredvid familjen, jobb osv. Sitter för mycket vid datorn för att kolla hittekattsvälden. Det finns för många katter och för många kattärende. Man tar in 5 katter och lyckas förmedla en. Och under tiden får man nya samtal, nya kattungar som springer hemlösa ute. Det är värre än ett hamsterhjul. Och sedan ska man kolla och ha kontakt med alla jourhem, uppdatera hemsidan, köra katter hit och dit. Folk som kanske vill komma och titta på en katt, man ändrar alla egna planer, sedan kommer ingen utan att ringa återbud. Nya annonser. Nya försök att hitta nya hem. kattmaten är slut igen, en katt blir sjuk, en annan kissar överallt men inte i lådan, mask överallt, spyor, rädda katter som klöser och biter. Ta bilder, inga blev bra. Massvis med bensinpengar, telefonsamtal, borttappade adresser och sedan kommer folk och kritisera..

I Sverige finns det över 1, 6 miljoner katter. För 10 år sedan fanns det "bara" 1,2 miljoner. Det blir fler för var dag och varför? För att vi inte jobba seriösa eller för att det finns kattägare som inte kastrerar sina katter?

För mig rymde också en okastrerad hona för några veckor. Men det finns 100 andra som jag hinner kastrerar. Vi kan inte göra allt om inte fler hjälper till. Fel händer hela tiden men bättre några fel än inga räddade katter alls. Jag tycker de flesta gör så gott de kan.

Jo jag vet precis hur svårt det är då min mamma jobbar aktivt med omplacering. Hon har ett fulltidsjobb, familj o massa egna djur och varje ledig sekund ägnar hon åt sin passion för hemlösa o utsatta djur.

Men man har inte gjort skillnad om man tar in fem katter o sedan ut med dem i nya hem som inte är uppkollade o sedan flyttar de omkring till hem efter hem o får dåligt foder, får inte sina vaccinationer, går oförsäkrade o får ingen trygghet i sina liv. Jag tycker att folk ska lägga sin prioritering på de katter man redan har inne, se till att de FÖRST får bli friska, får all den vård de behöver o att de kommer till kunniga, engagerade o kärleksfulla hem/stödhem. När de har fått det tar man in nya osv. Det e jätte hemskt att man inte kan ta in alla o såklart vill man ta in så många som möjligt men det kan man inte o måste ju lära sig att prioritera!

Som ja skrev finns det många duktiga. Men ja tycker att det är mycket kassa prioriteringar o katter skickas runt till höger o vänster. Det är inte ett respektfullt sätt att behandla ett djur på!

Jag tror alla gör så gott dom kan, ibland blir det bara fel. Jag har läst om flera kompetenta stödhem som det ändå blir fel hos, deras egna katter kanske inte kommer överens, jourkatten mår dåligt eller någon får allergi.         Jourisarna (mamma + bebis) jag har hemma hos mig nu fick komma hit då tjejen de bodde hos fick sådan svår allergi att hon fick åka in akut. Kan man verkligen klandra kattföreningen eller jourhemmet för detta? Jag vill inte heller ha jourkatten här i evigheter för hade jag haft ekonomi och tid för en katt till så hade jag adopterat en istället. Men vad är valet? Slänga ut henne igen? Eller kanske låta henne flytta till ett annat boende så småningom? Just nu fungerar det med henne här, men hon är en skygg aggresiv kattmamma så både mina barn och min hund är rädda för henne. Livet och skeenden är inte svart/vitt! Visst låter det hemskt att en katt haft så många hem innan den hittar rätt men jag tycker att alternativet, låta katten gå kvar ute och kanske duka under av kyla och svält är värre.  Jag beundrar alla som jobbar aktivt för hemlösa katter och andra djur. Själv skulle jag aldrig klara av det och hur säger man Nej när människor ringer om stackars magra, sjuka och plågade djur hela tiden. Trots allt började väl dessa eldsjälar hjälpa till för att dom inte har ett hjärta av sten.

Problemet vi har är att det finns ett så enormt stort behov av hjälp för hemlösa katter att eldsjälarna inte räcker till hur de än försöker knyta knut på sig själva. Behovet är som bottenlös avgrund.

För att klara dagens behov skulle vi behöva ytterligare minst 2000 nya katthem som vardera hade plats för 50 katter. Elller 50.000 nya jourhem som vardera tog två katter. Idag har vi mellan 80-100 katthem i Sverige. Därför är det inte konstigt att de inte räcker till.

Skriver det här som en bakgrund till hur läget är. Det gör det lite lättare att förstå svårigheterna. Sedan kan man alltid diskutera hur man ska gå tillväga för att det ska bli så hög kvalitet som möjligt på verksamheten trots bristande resurser och platser. Att flytta en katt från en del av landet till en annan behöver absolut inte vara dåligt. Men om samma katt måste flytta runt flera gånger hamnar det naturligtvis i ett annat läge.

Vi har haft de här diskussionerna innan - hur man förbererder och rekryterar jourhem på ett så bra sätt som möjligt. Det är även viktigt att jourhemmen får stöd under resans gång. En svår nöt att knäcka, men inte desto mindre viktig att diskutera.

Sedan skulle vi behöva jobba mycket, mycket mera med kasteringskampanjer i alla dess former för att angripa problemen på det förebyggande planet. Det gör vi på tok för lite.

TS, personligen tycker jag det är viktigare att det görs något även om det inte blir helt perfekt varenda gång. Alternativet är ju att ingenting kommer att göras för att det kanske inte går att få det exakt perfekt. Kinesernas ordspråk om att om man inte vågar ta första steget kommer man att bli stående på ett ben hela livet tycker jag är en glasklar beskrivning av hur det skulle vara för de hemlösa katterna om inte så många gjorde något om än ej helt perfekt. Det är få, om ens någon som har så mycket pengar att det går att sköta allt för alla alltid.

Till syvende og sist så är problemet inte i första hand kattföreningarnas - det är alla som lättvindigt låter sina katter gå okastrerade och som säljer/skänker ungarna till andra som är lika oansvariga som äger problematiken. Vi andra försöker städa upp efter dessa oansvariga idioter.

Vad gör du själv för att förhindra fler hemlösingar?

Min mamma jobbar med ett kastrationsprogram o har nu ur egen ficka lagt ut pengar för att kastrera en halv kattkoloni.
Vi har själv fem stödisar hemma o fyra egna.
Synd att folk som ja vet tycker precis som jag inte vågar säga något i denna tråden men ja vet att många människor helt har tappat respekten för kattföreningarna o tycker att man många gånger jobbar på fel sätt med fel prioriteringar.
Både mamma o jag vill konstant ta in fler katter men nu har vi fem stödisar som vi försöker göra till riktigt trygga katter, ge dem all den veterinärvård de behöver o är som alltid JÄTTE noga med vart vi placerar dem istället för att placera dem i första bästa hem för att kunna ta in nya så fort som möjligt.

Är mer orolig för alla privatpersoner som placerar sina katter hos precis vem som helst. Där kan man väl säga att man inte har någon koll….

#7 Men en katt som fått byta hem 7 ggr under 1 år pekar också på att inte heller katthemmen har någon riktig koll.

Att en katt som inte är mer än 1 år har hunnit ha 7 hem är väldigt allvarligt sett ur hälsosynpunkt. Katter är känsliga för miljöbyte och mycket lättstressade. Stressade katter blir lätt allvarligt sjuka. Om katten har anlag för att utveckla FIP skulle detta bytande av hem mycket väl kunna utlösa sjukdomen. För att inte tala om de beteendeproblem som kan bli följden och i slutänden faktiskt leda till att katten avlivas.

Det är sant att resurserna för att ta hand om hemlösa katter inte alls räcker till och katthemmen chansar nog många ggr på att ett blivande hem ska vara bra utan att egentligen veta så mycket. Oväntade saker kan hända och katter måste byta hem men att en ung katt bytt hem 7 ggr är faktiskt allvarligt. Om jag, som är kattuppfödare, skulle låta en av mina katter byta hem 7 ggr på ett år skulle jag få dåligt rykte. Det är bara så.

Jag måste tyvärr hålla med. Jag tycker att katterna man redan har inne bör prioriteras även om man Naturligtvis vill ta in fler och hjälpa alla. Men så fungerar det inte. Jag vet också katter som genom kattföreningar åkt från ställe till ställe. Min väninna har två katter från en förening som jag personligen har väldigt dåliga erfarenheter av. Katterna hade bott på fyra ställen innan dom kom till henne. Jag tycker inte att det är ok.

Det finns ingen garanti för att det blir bra hur noggrann man än är.Det finns både stödhem och permanenta hem som kollas upp och verkar bra utåt men sen gör de inte som det är sagt. De säger att de har full förståelse för att skygga katter behöver lång tid på sig men sen när katten väl är där och inte ha gjort några framsteg på en vecka vill de inte ha kvar katten.Sen kan katter vara trygga och goa hemma hos mig och miljöbytet kan göra att katten är rädd i det nya hemmet men det har inte de nya ägarna förståelse för även om man har förklarat det.

Det finns allergier, andra sjukdomsfall ,folk flyttar och tycker inte att de kan ha katten med sig, katter accepterar inte varann m.m.

Det blir fel både från kattföreningars sida och stödhemmen/permanenta hemmen, men man gör så gott man kan.De som placerar ut katterna är inte några proffs.

Nej, det finns ingen garanti. Därför bör man vara Väldigt noga och se till att förutsättningarna är så bra de bara kan bli. Det är fortfarande fakta att Många kattföreningar bara placerar ut katten till den som kan ta den. Utan att anstränga sig för att ta reda om personen ifråga är lämpad.

Och hur kollar man upp nya hem? Har själv åkt på en nit när kompisar från Stockholm köpte en kattunge av mig. De vet vad jag håller på med, de visste att katten är en inavelsunge och att jag absolut krävde en kastrering. Sedan ringer de och berätter att katten är dräktig, ska ju bara ha ungar en gång för hon är ju sååå söt. Då hade vi suttit i timmar och jag hade berättad om mitt arbete med katter…

Helt klart finns det katthem/kattföreningar som inte jobbar särskild bra och vi har diskuterad det mycket här på sajten.

Men ändå, hur många privatägare av huskatter kollar upp sina köpare? Hur många har ett köpekontrakt, har sina katter kastrerad, vaccinerad och id-märkt och ta ett bra pris?

Och vad skulle hända om inte vi fanns?

KKS har tex räddat ca 8000 katter inom 9 år. Vem hade annars gjort det?

#12: Jag förstår det du skriver!
Men ingen här har sagt att det inte kryllar med skit kassa privatpersoner som inte kan ta ansvar för dina katter.
Men en kattförening har stort ansvar för MÅNGA katter.

Visst är det svårt att kolla upp folk o du kan alltid åka på en nit. Men därför bör de kollas upp så mycket som det går. Göteborgs katthjälp tex de skickar miiiiljoooooner frågor o kontrakt o dyl o är så sjukt nogranna med både nya hem o stödhem.

KKS må ha räddad massa tusen katter. Men ja tycker inte de förlåter att en av deras katter har sju hem på ett år. Jag ser hellre att de räddar 10 katter på ett år som sedan blir trygga o älskade katter o som får leva i sina hem, friska, försäkrade o vaccinerade tills den dagen då dom dör.

#8 Sa aldrig att det är okej att en katt har 7 hem under ett år!  Men dom allra flesta som omplacerar katter försöker nog kolla så gott det går. Visst, undantag finns säkert, men man ska inte dra alla över en kam.

#10 Håller med dig.

KKS förmedlare arbetar lite olika, dock arbetar alla enligt stadgarna. Vi i KKS Malmö arbetar, som det låter på din beskrivning, precis som Göteborgs katthjälp. Vi försöker givetvis ständigt att påverka resten av KKS att arbeta likadant.

Jag anser INTE att det är OK att en katt flyttar sju gånger på ett år. Vill du PM:a mig och berätta mer om detta fall glamgirl?

För övrigt så är det så att även om man anstränger sig till det yttersta för att täppa till alla hål och kontrollera och tänka på allt så händer det lik f*rbannat att det går snett någon enstaka gång.

#15: Jag PMar dig!

Jag har en katt från KKS som gick igenom flera jourhem. Hon blev aldrig rumsrent. Vad gör man då? Avlivar henne? Hemmet som hade henne innan vet jag försökte mycket men hon kissade överallt. Det gör hon också hos mig men hon är utekatt. Men hittar jag kattkiss på matbordet eller spisen vet jag det var hon. Men hon har det bra nu trots flera jourhem innan.

Sedan är det ju så att alla försöker ju bli bättre-hoppas jag. Har du en restaurant eller affär funderar du också hela tiden hur man kan bli bättre. Så gör också många katthem/kattföreningar.

Vi hade tex dåligt uppföjlning av förmedlade kattungar-personalbrist. Misstänker att en del kattungar aldrig blev kastrerade. Nu säljer vi kattungar till fullpris och betalar sedan halva kastreringskostnader.

#16 Jag har svarat dig. Det bästa av den här historien är ju trots allt att katten nu fått komma till ett bra hem hos din väninna.

Ja visst är det bra att det slutade lyckligt - den här gången.
Men skall det vara såhär? Vem vet hur många katter som skickas omkring såhär i flera år?

Jag är väl inte dummare än att jag förstår att saker inte alltid är så lätta att ha koll på o att det ibland blir fel. Men majoriteten av alla som jobbar med katter här inne verkar ju ha inställningen att det inte gör någonting bara för att vissa gör sitt bästa. För mig är det en helt galen inställning.

Jobba med kastreringar. Jobba med att vara noga noga med de katter ni redan har inne istället för att skicka iväg dem snarast för att ta in nya. Bara det tror jag hade kunnat förändra mycket.

Glamgirl! En eloge till dig för dina åsikter. Håller med till fullo.

Enligt min åsikt: Hur kan man ha förtroende för en förening som släpper ifrån sig katter utan minsta kontroll?

Visst misstag kan alltid ske. Det man kan göra är att minimera dessa risker genom att ta kontrollen över vilka man adopterar bort sina katter till.

Att kontrollera och ställa krav på blivande adoptanter/jourhem visar ju på att man som förening värdesätter "sina" katter och detta är en väg till att höja kattens status.

Att våga ställa krav är ett sätt att visa att katten har ett värde. Ok, man kanske förlorar en adoptant/jourhem som då troligtvis inte var det bästa för katten.

Så länge det finns föreningar som inte ställer krav på människorna som vill adoptera eller vara jourhem, så bidrar man till att hålla nere katternas status.

En person som är beredd att betala bra för en katt är redan en seriösare person än de som köper en 100-kr ovvaccinerad katt på Blocket. Alla katthem försöker hitta rätt ägare för en katt. Man räddar inga katter för att slumpa bort de sedan.

En person som vill ställa upp som jourhem är redan bättre än en person som inte ens vill göra det och jourhem måste man verkligen leta efter. Inte många som tar emot en katt-ofta en problemkatt, betalar ofta själv foder och sand. Så de personer som vill vara jourhem ska man vara rädd om.

Sedan gäller det så klart att verkligen kolla att de vet vad det innebär att vara jourhem. Det gäller att vara tydligt.

Tycker vi har ett ganska bra jourhemsavtal.

Det exemplet Glamgirl tar upp - med en ungkatt som fått flytta runt 7 ggr är naturligtvis ingen höjdare och absolut ingenting som eftersträvas. Det måste trots allt höra till ovanligheterna. Jag har inte hört talas om något sådant fall här tidigare på Hittekatter iFokus (som nu har funnits i drygt 4 år). Inte när det gäller katthem/föreningar. Däremot finns det många skräckexempel när det gäller privatpersoners hanterande av huskatter.

Det är inte heller min erfarenhet att föreningar släpper ifrån sig katter utan minsta kontroll. Om man ska vara jourhem för t.ex. KKS får man skriva på ett kontrakt som är mycket utförligt formulerat. Där står i detalj vad uppdraget innebär och vilka krav som ställs på jourhemmet. Jourhemmen har sedan en kontaktman som de kan vända sig till. Många föreningar har täta uppföljningar med jourhemmen. Stockholms Katthem utbildar sina jourhem innan de får ta hand om någon katt. De har sedan en fadder som finns till hands. På liknande sätt jobbar även många andra föreningar.

Tyvärr blir det fel ibland hur man än gör. Det viktiga är hur man kan förebygga att det blir problem. Många gånger handlar det om mera kunskaper om hur katter fungerar. Ett av de vanligaste problemen för jourhem är att "jourhemskatterna" inte fungear ihop med dem egna katterna. Där brukar vi ge mycket råd här på sajten. Många ggr kan det vara svårt att förutse vilka problem som kan komma. Då är det viktigt att jourhemmen har någonstanns att vända sig.

Några viktiga punkter för jourhem:

• Rekrytering av jourhem fortlöpande där någon form av intervju förekommer
• Tydlig information innan uppdraget börjar
• Kontrakt som skrivs under
• Fortlöpande kontakt under tiden uppdraget varar
• Möjlighet till stöd och hjälp vid behov under uppdragets gång

Mycket bra formulerat Lena. Tack!