Ja dessa mårdhundar har inget i vår fauna att göra. det vore bättre att ta bort dem helt och spara pengarna till TNR projket av katter i stället. De sprider i alla fall ingen dvärgbandmask….

#1 här inne är ett av de stackaste argumnenen för kastering(för alla är tyvärr inte kattälskare) att skjuta av katterna inget ger nån långsidig effekt. Kan det inte vara så att det samma gäller mårdhundarna?

Inte samma sak. Mårdhunden är ganska nyligen invandrad och har som sagt inget  alls i vår natur att göra. lägg därtill riskerna, att vi helt plötsligt inte kan äta skogens bär och svamp längre, utna tillredning, då kommer allt i en annan dager.

#3 jag tror att all hundsmuggling utgör en betydligt större risk för spridning av dvärgbandmasken i Sverige än mårdhundarna. Katter är väl inte heller naturliga i den svenska faunan?

Fast enligt första inlägen ska de ha kastering tillsammans med radiosändare för att hitta de andra också. Det jag menar är att när katter skjuts ihjäl undkommer alltid några och flyr fältet och där med inte går att få tag på förren de blivit fler, och det är det som jag undrar om de inte kan vara samma sak, inte nått annat.

NJa, de är nog inte så många. Så de går nog att få bukt med. OCh som sagt, allvaret i att inte kunna äta smultron på strå en solig sommardag är något vi starkt måste ta i beaktande. OCh det är ju bra om de sätter på dem sändare för att hitta så många som möjligt och oskadliggöra dem. Dvs skjuta av.

Dvärgbandmasken finns bara i Europa och smitar 1 av 1000 000 människor varje år. Värddjuret är främst räv. Har aldrig påträffats i Sverige. Svårbehandlad

Hundens dvärgbandmask finns återkommande i norr men har minskat efter att man slutat att ge hundar rått kött. Lättbehandlad

Rabies har aldrig påträffats i sverige i modern tid. Inte heller i finland där mårdhunden är riklig.

Första mårdhunden jag såg i lappland var i början av 80-talet. Så den verkar ha svårt att föröka sig.
Skulle den däremot sprida sig till mer klimatvänliga platser och med mer mat/bytesdjur  så torde den föröka sig lättare.

Skulle man så vara rädd för dvärgbandmask eller rabies så torde räven vara ett betydligt större hot än mårdhunden.
Att man sen har valt att ge mårdhunden all skuld torde vara den vanliga främlingsfientligheten till alla djur som vandrar in.
Mårdhunden torde inte alls hota våran existens på något sätt. Men den blir dock ännu ett rovdjur som läggs till i vår fauna som äter smådjur och fåglar.
Och det kanske inte är så lyckat för våra nuvarande rovdjur att ha en till att dela med.

Hur man gör med vildkatter har jag ingen åsikt om. Men det är ju också en invandrare som tar smådjur och fåglar. Vilket inte heller är så lyckat för de rovdjur som redan finns sen förut. Det problemet torde väl enbart uppstå i söder då klimatet i norr är för strängt.
Mvh/-Anders

Bra och sakligt inlägg, Anders.  För min del är jag mest rädd för just dvärgbandmasken i sig, då vi än så länge kan äta våra bär i skogen, vilket är guld värt…..

#8 det är alltså större schans att vinna på lotto än att åka till alperna och slicka marken för att få i sig en mask:)
Rabies finns sporadiskt i rysslan men drabbar nästan aldrig människor.
Så du kan lämna in två lottokuponger och vinna :)
Vi har betydligt knepigare smittsjukdommar att vara rädda för.
Aids, tuberkulos, snuva (snuva gäller oss män då) m fl sjukdommar

Så du kan nog vara lungn

-Anders

Läste häromdagen om två äckliga nya små odjur som kan drabba både oss och våra husdjur. Tungmask och brun fästing…….Gahhhhhhhhh

om mårdhunden på egna tassar invandrar till oss, så hör den ju hemma här, numera…..

Och inte sprider den dvärgbandmask mer än rävar, hundar etc.

Det verkar vara massor med felaktig mytbildning kring detta djur. Är det verkligen ingen som tycker det är trevligt med fler vilda djur? Människan är inte alltid den som vet bäst!

jag har upplevt mårdhundar vid vår sommarstuga i Finland och tycker de är fina att titta på. Ingen däromkring tycker den är något problem för fåglar etc, vilket däremot är fallet med utsläppta minkar!

10  Tungmasken var väl en engångsföretelse från en importerad hund.

Brun fästing var  människan största importören av genom att de tar med sig hunden på semester till utlandet

Jag tror nog att det är människan själv genom slarv som är största hotet mot att få in små nya odjur som bla dvärgbandmasken

#12 håller med….plus att det är naturens strävan att testa och sprida sig dit där det finns livsbetingelser.

Inte sjutton kan man lasta just mårdhunden för allt!!

Det enda jag sett med mina egna ögon som mårdhunden äter är faktiskt as, dött djur.

Minken är väldigt besvärlig med ägg och fågelungar däremot. Det är lite ologiskt detta klagande på mårdhund…..

Tycker myndighetens hållning med kastrering av mårdhund låter vettig. Bara synd att det ska vara så trögt med TNR på katter. Mårdhunden kanske kan bana väg för katterna?

Oerhört fina djur mårdhundar! Se här hur de ser ut! :)

Flera bilder!

Mitt inlägg riktade sig inte mot mårdhunden som sådan. De är söta och fina djur utan mot myndigheterna som "helt plötsligt" anser det vara motiverat med TNR projekt.

Hittekattsfolk slåss ju förtvivlat för att TNR ska bli erkänd metod framför massavlivning av hemlösa katter som bevisligen inte (om jag inte missförstått saken) löser det sk "problemet" med hemlösa och förvildade katter.

#15 Precis! Nu tror jag Naturvårdsverket och Jordburksverket tänker väldigt olika. Det är nog därför det blir så här knepigt. Man får ju hoppas att de båda verken kan påverka varandra i positiv riktning.

Ja så trevligt med fiender till våra tamkatter, de som går ute…..Tack och lov att mina katter är inne.

Det finns faktiskt mer mårdhund i Sveriges hela land, mer än folk anar! Bara det att de syns sällan, är nattdjur och verkligen mycket bra på att hålla sig dolda. Eftersom de inte tillhör anmälningspliktigt vilt (dvs sådant man måste anmäla att man t ex kört på) så är de inte med i nationella viltolycksårdets statistik, men från Vägverket och Banverket finns ändå rapporter om åtskilliga sådana som mist livet på vägarna.

Jägarförbundet jobbar på linjen att mårdhunden måste utrotas, här finns en folder om detta. I foldern finns en karta som visar fynd av mårdhund, men jag är förvånad hur dåligt den stämmer, eftersom jag med egna ögon sett trafikdödad mårdhund hos vägvakt i Västmanland… (Ja den var så hel och fin trots det så den gick tveklöst att artbestämma, det var INTE en extremmager grävling…)

Den livnär sig i första hand på smådjur som fågel, grodor, möss, småkryp, kadaver och är inte farlig för en frisk katt.

Mew2

#18 intressant det du skriver, ligger i linje med det jag vet/tror också…men varför i hela fridens dagar ska mårdhunden utrotas då, den tycks ju föra ett så pass fridfullt liv att den knappt märks innan någon kör på den….

Naturen klarar sig nog bäst om inte den allvetande och maktfullkomliga människan försöker bestämma för mycket.

Att den skulle utgöra någon större fara för katter måste vara rent nonsens.

Här är länk till Jägarförbundets mårdhundsprojekt och i högerspalten sedan finns länkar till massor av info

Ett rätt intressant djur, men just dvärgbandmaskteorin gör väl att man jagar den…

De trivs inte med kalla snörika vintrar och djurets dödlighet är faktiskt väldigt hög, de blir inte gamla, enligt SVA. Så just den här vintern tar nog på beståndet norröver också.

Mew2

Hittade detta i länken i #14, lite kul.

Och som sagt Mårdhunden är inte det ända invandrade djuret som sprider något smittsamt, hmm.. men att kastrera fästingar kommer man nog ingen vart med.

"I morse när jag, som varje morgon, lyssnade på Vetenskapsradion, hoppade jag till en aning. Citat: "Mårdhunden, en art som vandrat in i Sverige från västra Ryssland, kan bli ett hot mot fågelarter i landet och måste hindras att etablera sig i landet. I höst inleds ett projekt för att spåra mårdhunden och på sikt utrota den i Sverige."

Jägarförbundet

Det är första gången jag hör något liknande. En djurart ska utrotas i Sverige!

Jag förstår motivet och hoppas nu bara att vi startar ett utrotningskrig mot fästingar, mördarsniglar, korrumperade poliser och religiösa sektledare."

Jägareförbundet vill väl utrota allt som hotar deras bytesdjur

Rädslan för mårdhunden beror väl i första hand på att de är kända rabiesspridare och eftersom de vandrar in österifrån kan man ju knappast jämföra dem med redan inhemska förvildade katter.

De är dessutom opportunister och slår sig in på redan etablerade arters nischer i vår natur, exempelvis räv, grävling, mård och igelkott. Det blir med andra ord både konkurrens för svenska småpredatorer, samtidigt som det blir ytterligare påspädning av predation på fältviltet.

#22 Jösses vilken fördomsfull yttring!

men de har redan funnits länge i landet utan att man kan peka på att de har ställt till något allvarligt! Som någon påpekade, man märker dem inte förrän man kör på dem.

och i Finland, som jag har erfarenhet av, inte någon alls klagar på att de slagit sig in, konkurrerar, utrota, sprider sjukdomar och allt vad det nu nojas om!

Och "opportunister"? De är DJUR!

#24 Det där är en sanning med modifikation. Mårdhunden har funnits i Sverige sedan länge, men inte utvecklat någon stor population, främst pga att de hållits efter.

Därmed har deras inverkan på ekosystemet här inte blivit särskilt påtaglig. Opportunist innebär att de tar vad de kommer åt, oavsett om det är harungar, fågelägg eller daggmaskar. Det har inget med att de inte skulle vara djur att göra.

I stort sett alla icke inhemska arter, åtminstone när det gäller predatorer, påverkar det etablerade ekosystemet för mycket. Titta bara vilka enorma problem minken har åstadkommit för sjöfågel- och ädelfiskbestånden.

I Finland jagar man mårdhunden hårt med alla medel som står till buds och deras motsvarighete till Länsstyrelsen är inte glada över invandringen.

I Sverige har vi redan ett antal däggdjursarter och fågelarter som inte är ursprungligt naturligt förekommande här, exempelvis fälthare, rådjur, dovhjort och kanadagås.

Fälthare ställer till mycket problem för den svenska haren, som vanligen kallas skogshare. Fältharen parar sig med skogsharehonorna så att så kallade "moharar" uppstår. Dessa är grå på vintern och blir inte vita. Fälthare tränger undan skogsharen så att denna är i stort sett helt bortträngd i landet ända upp till Dalälven.

Rådjuret har en egen nisch och har därför inte utsatt någon annan art för konkurrens. Dovhjorten är förhållandevis fåtalig och gör heller inget stort intrång på något annat svenskt hjortdjurs nisch.

Kanadagåsen planterades in i Sverige 1930 av Bengt Berg. Denna gås har ställt till stora problem för andra gåsarter genom att de tar över de inhemska gässens häckningsvatten, särskilt uppe i norra delarna av Sverige.

I de mer sydliga delarna av landet är kanadagåsens blotta numerär ett mycket stort problem för bland annat jordbruket. De kan ömma en hel åker på säd över en enda dag och säden lagt sig på någon fläck så att gässen kan landa där. De ställer också till stora problem på offentliga badplatser och båtplatser genom sina jättekorvar i sådan utsträckning att de blivit till en sanitär olägenhet.

Det är alltid negativt när "nya" arter med stor anpassningsförmåga tränger in i redan etablerade ekosystem. Det finns starka belägg i hela världen. Ta opossum i Nya Zeeland, som riskerar att helt utrota de vinglösa kiwifåglarna. Eller agapaddan i Australien som håller på att slå ut hela ekosystemet i stora delar av kontinenten.

Mårdhunden är ett fint djur, men den passar bäst i det ekosystem där den utvecklats. Det spelar ingen roll att de är djur, de måste stoppas till varje pris om ekosystemet här ska hålla.

#25ifråga om mink håller jag helt med dig. Har sett vad de ställer till bland sjöfåglarna. Mycket sorgligt.

Men - måste man inte skilja lite på arter som kommer in på egna tassar och de som människan planterar in av ett eller annat skäl?

Kommer de hit själva och lyckas etablera sig - ja då kanske de hör hemma här, det kommer inte an på människan att sätta sig till doms över, det är så jag tycker. Exemplen från Australien är avskräckande och alla försök att råda bot på problemen har gjort saken värre. En mardröm och ett misslyckande för "civilisationen."

Opportunist, det ordet vände jag mig mot dels eftersom det låter negativt och ger andra associationer än de du avsåg. Djuren äter och gör efter sin programmering helt enkelt, vare sig man gillar det eller inte.

Men jag förstår hur du menar.

Bör man inte ändå hålla sig lite ödmjuk inför att naturen kan förändra sig - förutsatt som jag sa, att det är för egen tass?

#26 Jo på sätt och vis kan jag hålla med dig om att det är skillnad på om djuren spritt sig av egen kraft eller om människor har ett finger med i spelet.

Just när det gäller mårdhunden, tycker jag att den faller under de premisserna eftersom den sattes ut i Ryssland av människor. Arten skulle aldrig ha nått hit inom detta milennium på egen hand.

Ordet "opportunist" innebär när man pratar om rovdjur alltid samma sak - att de tar vad de kommer åt. Vi har flera såna rovdjur i Sverige redan, som räv, grävling och mård.

tack Peter!

….och nu ska man börja skjuta svanar och tranor också, bara för att någon bestämt att de är för många/inte hör hemma här eller gudvetvad…..

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6664500.ab

Vad blir nästa?

27 

Du får gärna ändra min uppfattning om jägarförbundet , på vilket sätt arbetar dom för svenska inhemska rovdjur såsom räv , grävling ?

#25 Måste invända mot att rådjuren inte skulle tillhöra den svenska faunan: de har funnits här sen den senaste istiden (dvs ca 10 000 år!) och det är inte mycket som kan ha funnits längre än så…

#31 Ja jag vet att jag har fel, det beror på att jag av någon anledning blandat ihop rådjurets historia med dovhjortens. Ber om ursäkt för det.

Jag vet att rådjuret funnits här sedan den senaste istidens tillbakadragande för 10 000 år sedan och att arten nästan utrotades på 1700-talet och att det bara fanns en spillra av populationen kvar i Skåne, samt att den då räddades genom fredning.

#32 Fint! Då är vi överens