haha nä, här väsnas man så mycket det går(spelar harpa på nätdörren), vräker ner saker eller sitter bara tyst och tittar anklagande……

Jag hade för länge sedan (över 20 år sedan) en långhårig bonniskatta som spann hej vilt om hon blev lite orolig. Hon förblev lugn utåt, men spann som tusan - hennes sätt visa det var lite läskigt.

Hon fick en endaste gång följa med på en utställning, som sällskap åt sin perserkompis - och jag anmälde henne i husisklass för skojs skull. Med sitt enormt höga spinnande (det blev lite väl stojigt där) så vann hon över dom andra trots att domarna hade lite roligt åt hennes gräsliga svansknick - hon charmade dom alla med sitt kurrande.