jag har haft  4 st  katter  som    betytt  väldigt   mycket   för mig   och dom    hade alla  olika  personligheter, sen har jag     hjälpt   många att   hitta  hem   , men   4 st   har   det varit  något   specilellt med ,  1  tusse      fick vi när   jag var   ca   5 år ,  han     kom alltid  och  mötte mig   när jag    kom hem  från skolan,,sen   lille   nick  ,,,han var väldig    egensinnig     och  kunde   bara  lägga  sig    på  gatan  och ligga  där    ,och en  dag   kom en bil och  körde över   honom   ,sen     kom sotis    och det    var en  kelig   kille   ,vi   lutade ofta    våra   små huvven  mot varann    och han  kunde    nästan   säga  mamma,och  nu  lille  ullis-gullis..hon är  en  typisk   tjej    och väldigt   skälvständig,,,men  vill  ha  sin matte  för sig  skälv  .men som sagt  , det har  funnits   många fler  ,men dom   stannade bara  ett  tag..

Alla har de sina personligheter

Jag ska berätta om min Smilla…

En tant ringde från lysekil där det hade blivit en koloni. Hon hade säkert 10 katter där. Jag förskte leta hem till dom eller stödhem men fick inget. Så ringde hon en dag och sa imorn att kommunen skjuter dom som inte kommer in imorn. De kunde inte vänta. Jag hämtade Smilla och Hassel den dagen en timme innan de skulle sjkutas. Hon var den underbaraste katten man kan tänka sig. Hur snäll som helst och hög gravid. Hon födde tre bebisar i mitt vitrinskåp mitt i natten jag satt hos henne till 7 på morgonen fick hjölap henne för hon orkade bara en bebis själv. Så vågade inte lämna henne själv. Hon fick flytta med sin son Diesel till ett par i Uddevalla där hon har det jätte bra :)

Hon tog hand om Siris 5 ungar med bara 1 överlevde men Smilla kämpade med dessa 7 ungar

va  gulligt