Ja jag är också övertygad om att katterna gör oss friskare. Det finns även vetenskapligt bevisat att så är fallet. Dock är det lite trögt i Sverige med insikten om detta.

Min paroll som jag brukar tjata om är att "Ett liv utan katt är inget liv alls"

Mvh Lena

Lena är detta en bra fråga här inne? Mvh Jillsan

För ca 25 år sedan hade jag en riktigt allvarlig kris i mitt liv och hade aldrig klarat upp den utan mina djur, då hund och katter.

Det jag hela tiden tänkte på var hur det skulle gå för mina djur om inte jag överlevde. Det hjälpte mig tillbaks till livet igen.

#3 där säger du något som vi kanske skulle ta och gå vidare och försöka sprida information om att djur verkligen gör oss bättre. Mvh Jillsan

Ja, absolut… det är också bevisat att gamla människor och sjuka människor mår bättre om de har kontakt med något djur…

kram/ Ladykatt

#2 Den här frågan är som klippt och skuren här inne Jillsan!

Kram Lena

Tack så mycket Lena. Bra att jag kan stå till tjänst med några frågor. Kram Jillsan

#7 Du brukar ju alltid ha många bra ideer Jillsan! Bra att vi kan hjälpas åt att hitta bra samtalsämnen här. :) Det är då det blir en bra sajt av det.

Kram Lena

Tack så mycket. Kram Jillsan

Jag har fibromyalgi sen många år och en yrselsjukdom och diverse rygg och ledproblem. Vi skaffade hund till att börja med för att få en anledning och motivation att gå ut varje dag. Jag är helt övertygad om att jag hade suttit i rullstol idag om det inte hade varit för vovvarna, numer bara en.

Katterna reducerar stress! Är man det minsta lilla spattig och sätter sig med en gosboll i knät så bara rinner det av en……känslan av att vara behövd och älskad av dessa små liv ger en sån kick i själen och man blir lycklig! Det är så tacksamt att ha katt…de gör en glad på en miljon olika sätt varje dag och bara att vakna på morgonen av spinnanden och purranden……*love*

Evangeline med sina odjur Musse, Floppen, Nikki och stödisen

Håller med er i allt ni skrivit.

Är man som jag sjukpensionär och ensam hemma hela dagarna. Så är katterna ett underbart sällskap

Jag är hemma sjukskriven och vågar inte vissa dagar gå ut. behöver katterna mat så är jag tvyngen att gå ut.

Ni skriver så mycket kloka saker allihopa! En katts sällskap kan verkligen göra underverk. Att ha sällskapsdjur är faktiskt mer  hälsobefrämjande än något annat. Dessutom utvecklas barn som växer upp med djur bättre känslomässigt.

I Sverige har man dessvärre mest fokuserat på det här med allergi där läkare rått föräldrar att göra sig av med husdjuren när barnet kommer. Nu har det visat sig att just detta gjort Svenskarna till det mest allergidrabade folket i världen. Frånvaron av djur ökar istället allergirisken. 

mvh Lena

Visst är katter världens bästa medicin!

Jag har också led-och muskelvärk, men med fem katter i närheten har man aldrig en chans att deppa! Dom underhåller matte och får hela huset att bli levande!

Förut kanske det lät så här:

Nu tar jag två alvdedon och går och lägger mig!

Nu kan det låta så här:

Jag tar Pelle och Minus med mig och lägger mig i soffan och myser en stund!

En varm spinnande kisse är bästa "värkmedicinen!"

Kramissssssar

Cammo

Ja, det är det bästa man kan göra, att ha en levande varelse med sig. Oavsett vilken art. Fast katt är ju självklart bäst :-).

Växte upp med katter, flyttade och lämnade kissen som fanns kvar med min mamma. Varför skulle den byta hem för att jag gjorde det. Men jag blev kattlös. Min man ville inte ha katt för att det skulle låsa upp oss. Som om vi reser och så…

Fick en tarmsjukdom, och då sa min man -vi skaffar en katt. Denna katt hjälpte mig på alla sätt. Han visste när min mage var i olag, och la sig på den och värmde. Höll koll på mig, och sällskapade mig. Nu har jag fått MS. Inte kul. Men min katt ställer återigen upp för mig. Han märker när jag mår dåligt, och då följer han efter mig överallt. När jag ska sova så kryper han upp mot mitt ansikte. Och så bara tittar han tills jag somnar. Vänder jag på mig, så går han över till andra sidan och så tittar han på mig på samma sätt. När jag mår bättre så backar han och vi ger varandra utrymme.

**Min mamma som har fel på lungorna fick ta hand om en jourkatt. Visserligen hade jag en baktanke med det hela då hon mist vår katt av sjukdom. Han hade förlorat en tass, men nu ska jag inte prata om honom. Han tar hand om mamma, när hon vaknar på morgonen så kryper han upp till hennes ansikte och lägger sin nos mot hennes axel. Sedan går de upp tillsammans, äter tillsammans och sitter på balkongen tillsammans. Mamma anser att han är ljuset i hennes vardagsliv, förutom oss barn då :-).

Och på katthemmet har vi ingen åldersgräns på adoptioner av katter. Av samma skäl. Man mår bra av djur, och är det så att man är 70+ så kan man leva länge till. Enda önskemålet vi har är att det inte är en kattunge, samt att man gärna får ha back-up i sin familj ifall man blir sjuk. ¨Många är väldigt glada för vår inställning. För ett djur gör livet innehållsrikt!

Kata, www.djurhjalpen.nu**

#15 Vad fint att ni på Djurhjälpen inte har åldergräns när det gäller adoption av katter. Hörde på jobbet (arbetar inom äldreomsorgen) om en dam på 98 år som köpte en katthemskatt som var 15 år. Det fungerade fint. I det fallet får kissen komma tillbaka till hemmet om det skulle hända damen något.

//Lena

Det känns så skönt att hela tiden vara uppbackad av de små som jag älskar och som älskar mig. Jag vet att jag aldrig kan svika dem och de sviker aldrig mig.

Håller med er alla att katter gör oss friskare

Jag har problem med panikångest och social fobi sedan 10 år tillbaka men mår nu mycket bättre än vad jag gjort på länge och det är mycket tack vare mina fyra underbara katter.

De får mig att inte tänka så mycket på hur jag själv mår och hjälper mig med att koppla av. En stund med vår goskille Billy (fd vanvårdskatt från Järfällas skräckvilla med över 100 katter) gör mig sååå lugn och glad. Han spinner så fort man börjar klappa honom

Det känns oxå så underbart att kunna ge honom den kärlek han behöver och borde ha fått under hela sitt liv!

Hade stora problem med social fobi förut men sedan så började jag jobba som volontär på ett katthem och där tråffar man ju ständigt på olika människor. Och vad kan vara bättre träning än att sitta instängd i en "bur" och gosa med en katt samtidigt som massa okända människor går utanför och tittar in och ibland börjar prata!! Läskigt till en början men nu tänker jag inte ens på det! Allt tack vare katterna

Underbart att du delar med dig  av dina erfarenheter. En god vän som aldrig någonsin sviker. En god vän som aldrig blir skärrad av vad som kan dyka upp i posten eller telefon. Dessutom ett stort tack för ditt arbete för behövande katter.

Ja, det tror jag absolut. Härligt att komma hem till tre underbara katter!

Ja jag tror också att katten eller djur överhuvudtaget gör en frisk. Jag längtar hem till mina katter när jag är på jobbet, mer till de än till min pojkvän. Det är märkligt… Det är ju så mysigt att gona in sig i pälsen och bara mysa och njuta. Jag mår ju bra när jag ser att mina katter mår bra. De blir lika glad de som jag blir när vi ses om än bara för 5 minuter, behövs ju bara att man har varit ut och handlat. Mina katter är för mig mitt lyckoendorfin..

Katter är såväl tröst, som glädjeämnen!! Josefin vår äldsta misse,  är lite av en hussekatt. Om han har ont någonstans eller känner si frusen har han alltid henne liggandes just på det stället, Det pratar min sambo ofta om.

Katterna skänker så mycket värme..att få känna närhet av en mjuk kisse är som en lisa för själen o gör det lättare att komma till ro o somna på natten.

Min far blev änkling för ett par år sedan, han är idag 88 år gammal. Han har flera gånger frågasatt hur han skulle klara sig utan Zazza….så visst är det underbart också när gamla människor o djuren kan gläjda varandra!

Sidentass

jag hade min egen friskvårdare i soffan igår…..litet glas med stark dryck, hela fleecedresen på + ett fleecetäcke…… och som översta lager så kom Zazza och gosade in sej…..kan man bli något annat än frisk då?…..

jag blir betydligt piggare med missarna….. tänk att titta in i dessa vackra kloka ögon och veta att man duger till mattant iaf….

#23 hittade en Zazza till här..:-) vad roligt! "Min" Zazza bor som sagt hemma hos min far:-)

Sidentass

Jag har också fibromyalgi med allt vad det innebär med värk, deppighet, dålig sömn, teflonhjärna och sådant, men katterna gör att jag orkar leva med min sjukdom och dessutom må bra. Mina katter ligger alltid hos mej i sängen och nu gör Puma också det.

När jag har varit hos min dotter och varit katt- och barnvakt, så har jag självklart saknat mina egna katter, men hennes katter hoppar alltid upp till mej i sängen och ligger där. Hon vill gärna att de ska vara hos henne, men när jag är där så ligger de hos mej istället. Normalt ligger de hos hennes 12-årige son. Jag kan nog inte sova utan katt och därför sover jag inte borta så gärna heller, om de inte har katt förstås.

Mettan

#25 Härligt att läsa Mettan! Om bara alla människor kunde fatta det vilken nytta katterna gör!

//Lena

Håller med om att de gör en friskare….

När man bor själv så e det tryggt att ha de där man e inte så ensam då.. e man ledsen kan man gråta ut i deras päls o de spinner o lyssnar när man behöver prata….de e aldrig elaka mot en… de kommer alltid till dörren när man kommer hem o jamar o gosar….de älskar en ialla lägen hur trött,sjuk arg  eller ledsen man e..

När jag målade om här hemma bodde mina katter hos min bror i 4 dagar.. Gud vad jag saknade dem.. jag kunde knappt sova om nätterna eftersom jag märkte att de inte var där.

När Puma var sjuk så var jag utom mig av Oro.. hade sån ångest att hon skulle dö….

tack o lov e hon frisk idag o detta har bara fåt mig att älska henne mer

nej ett liv utan mina 2 busfrön e knappt värt att leva

#24… min Zazza är fantastisk… hon är verkligen en själavårdare och alldeles heltoppen…hon är minst 8 år, en hittas från Stockholm City och hon har bott hos oss i 7 år nu…..

Men  så fin o gosig misse!  har letat igenom datorn här o tänkte visa en bild på vår Zazza, men tyvärr har jag tagit bort en massa bilder när datorn varit full..iallafall är hon svart-vit, långhårig, blandning mellan perser o skogis. Hon o jag blir sambos i oktober under två veckors tid då hennes husse är i grekland, då får vi rå om varandra i höstmörkret;-)

Sidentass