Lagom till jul går larmet. Det ligger en liten svart katt och jamar i en kundvagnscontainer i utkanten av stan…

En liten svart katt väcker sällan särskilt mycket uppmärksamhet. Kanske spelar det in att det är jul, att det är kallt ute och att det rör sig om ett område där det närmast saknas bostadshus…

Två personer ger sig - oberoende av varandra - dit.

Katten gömmer sig först, men kommer så småningom fram. Den körs till stans enda lördagsöppna veterinärmottagning, där upphittarna får vänta någon timme på att kolla IDmärkning.

Katten är ordentligt avmagrad, men tam och kärvänlig.

Katten beskrivs vara en okastrerad, omärkt honkatt.

Upphittaren tar med sig katten hem och ger den ett tillfälligt hem, samtidigt som hen eftersöker kattägaren/framtida för-alltid-hem och försiktigt börjar mata igång den avmagrade katten (för snabb igång-matning kan som bekant innebära att katten inte överlever).

Jag tänker att upphittaren gör ett jättejobb, som tar hem kissen, ger den ett tillfälligt hem, börjar mata igång den försiktigt, eftersöker kattägaren i sociala medier, som nämner att katten kan behöva omplaceras - men att krav kommer att ställas på kommande ägare så att det blir bra för katten o.s.v.

Jag tänker att om katten hade varit IDmärkt och ägarregistrerad - som varje katt SKA vara, enligt gällande lagstiftning, så hade kattens familj fått hem sin lilla katt lagom till jul - förhoppningsvis världens bästa och mest efterlängtade julklapp.

Nu kanske katten och dess familj aldrig mer återförenas, och familjen får aldrig veta var katten blev av. Katten kan ha färdats långt, då det här är mer som ett industriområde.

Jag tänker på problemet med helgstängda veterinärmottagningar. Vad händer om kattens kropp inte riktigt klarar av igång-matningen, utan behöver få stöd av veterinär. Klarar upphittaren att söka hjälp på annan ort då under julen, utöver allt annat…? Upphittaren är helt klart kompetent, men helgstängda veterinärmottagningar är inte desto mindre en fara för djuren.

Jag tänker att om någon får syn på annonsen om kissen, och tänker att signalementet stämmer överens med signalementet på just deras katt som försvann. Hur ska de då kunna "bevisa" att det är deras katt, eller vara säkra på att de får hem "rätt" katt…? När katten inte är IDmärkt och reggad….? Är det en gosig katt så kanske den reagerar med att vara gosig oavsett vem som kommer för att träffa den?

Eller finns det ändå gos och beteenden som gör att kattägaren kan vara säker på att det är "rätt" katt? Vågar upphittaren då i sin tur lämna ut katten ifall hen själv inte är säker på att det är rätt familj? Hur väl omhändertagen uppfattar man som upphittare att katten har varit om den varken är kastrerad, IDmärkt eller reggad? Eller var katten väldigt ung när den försvann…?

Ja, det är många tankar och frågor som väcks kring en sådan här liten svart hittekatt….

Kan tillägga att ingen katt med "rätt" signalement är efterlyst i området/i stan.

Något dygn senare larmas det om en långhårig svart katt i ett industriområde på andra sidan stan… Vi har tidigare eftersökt katter/kattungar där… Det är ett svåravsökt område. Nu reagerar nästan ingen på nätet… Men en van katträddare åker dit och sätter upp matstationer etc.

Ytterligare en katt i mycket dåligt skick hittades nyligen av en bekant till mig. Den var omärkt och hade inte överlevt natten.

I dag annonserar en familj i stan förtvivlat efter sin katt som varit försvunnen sedan i september. Katten beskrivs vara omärkt, men man hoppas känna igen den då den hade ett obetydligt jack i ena örat.

Jag kan inte låta bli att undra:

Hur svårt kan det vara att låta IDmärka och ägarregistrera sin katt…..???????

Förstår inte folk syftet med IDmärkning och ägarregistrering….???

Här skulle massmedia kunna göra skillnad, tänker jag. Genom att berätta om hittekatter (ömmande fall) där ägaren inte kan spåras. Hur det blir omöjligt att para ihop "rätt" katt med "rätt" familj. Som i fallet med den lilla svarta katten…