Jag ska försöka besvara din fråga. Då jag inte kan ställa följdfrågor till dig först så kommer jag att ge ett ganska långt och detaljerat svar kring det här med "att hitta en katt". Men jag tror att svar på - och tankar kring - dina frågor mer specifikt går att hitta i det jag skriver. Skaffa annars ett nytt "nick" och återkom här i tråden!

Frågorna är inte helt lätta att besvara, eftersom det är rätt rörigt med "vad som gäller". När det gäller förvildade/skygga katter så måste man också fundera kring vad som är bäst för den enskilda katten för att den ska få ett fortsatt gott kattliv och inte "avlivas slentrianmässigt".

Många förvildade katter har en gång levt i en familj, och kan visa sig vara riktiga gosegrisar när de väl har fått landa inomhus (vilket kan ta allt från några dagar till flera veckor).

Men ungefär så här ser det ut mer "formellt" och generellt:

När man har hittat en (förvildad) katt:

1) Kolla om katten är ID-märkt (chip eller örontatuering). Är katten id-märkt så kontaktas ägaren. Veterinären brukar kolla det här gratis och kan då även hjälpa till att kolla kön/kastrationsstatus (om katten är någorlunda hanterbar).
2) Hittas ingen ID-märkning: kolla med polisen om katten är förlustanmäld. Polisen tycks rutinmässigt ge rådet att släppa ut katten igen - där du hittade den - om man inte hittar en matchande förlustanmälan. Det rådet är inte alltid det bästa och ibland är det direkt olämpligt. Be också att få göra en anmälan om upphittad katt (polisen tar dock dessvärre inte alltid emot sådan anmälan).
3) Efterlys kattens ägare på www.vilse.nu, i lokala FB-grupper samt lappa i området där katten hittades. Prata även med boende i närområdet.
4) Kolla äldre efterlysningar på t ex VILSE och i lokala FB-grupper för att se om katten är efterlyst.
5) Katter som är ID-märkta, har halsband eller som är ”omärkta raskatter i stadsmiljö” och som kan antas ha kommit ur ägarens besittning av misstag ska betraktas som hittegods. En omärkt huskatt anses ha ett ringa värde (lägre än 46.50:- vill jag minnas) och kan därför inte betraktas som hittegods. Katter får också ströva fritt varför de i regel inte räknas som hittegods. Omärkta huskatter hör således till de katter som polisen ofta anser kan släppas ut igen där de hittades. Hittegods (d v s katter som anses ha ett ekonomiskt värde) hanteras av polisen, och polisen har då att använda sig av de uppstallningsplatser som länsstyrelsen har avtal med.
6) Länsstyrelsen ansvar formellt för övriga katter (katter som kan antas vara övergivna/hemlösa, vanvårdade katter o s v). Här kan alltså även omärkta hittekatter ingå. Länsstyrelsen kan eftersöka kattägaren via t ex FB eller via lappar som sätts upp, för att därefter ev. omhänderta katten vid behov. Länsstyrelsen har uppstallningsavtal med olika aktörer, det kan t ex vara katthem eller kattpensionat. Länsstyrelserna kan välja att själva sälja katterna (t ex om ingen kattägare hittats till hittekatten), eller välja att avliva katterna (inte helt ovanligt när det gäller skygga katter). De kan också överlåta katterna till uppstallningsplatsen (om uppstallningsplatsen är beredd att ta på sig omplaceringsansvaret trots att de inte längre får betalt för att ha katterna där). Länsstyrelserna arbetar lite olika på olika håll i landet så det kan vara bra att kolla med din egen länsstyrelse hur just de jobbar. Länsstyrelsen kan man endast kontakta på kontorstid. Är det akuta kattärenden utanför kontorstid så kan du kontakta polisen istället.
7) Katterna skrivs numer ofta över ganska snabbt på t ex katthemmet/uppstallningsplatsen som man har avtal med eftersom myndigheterna vill hålla nere sina egna kostnader/utgifter. Därefter betraktas katten som katthemmets/uppstallningsplatsens.
8) Vad jag vet så finns ingen skyldighet att anmäla upphittad katt till länsstyrelsen, och polisen är tydligtvis enbart intresserade av katter som kan anses ha ett ekonomiskt värde (…). Vad jag förstår så innebär det att man i vissa fall kan eftersöka kattägaren på egen hand och så småningom ta på sig ägaransvaret för katten, vaccinera, kastrera, socialisera och så småningom ev. omplacera katten/katterna.
9) Tänk dock på att även ägda katter kan ansluta sig till t ex kattkolonier eller verka vara förvildade efter en tid ute på vift. D v s en katt kan verka vara förvildad/övergiven men ha en ägare som letar efter den. Många katter som lever ute och är förvildade är tama i grunden och kan vara riktiga gosegrisar när de väl har fått ”landa”. Kattägaren måste därför alltid eftersökas aktivt och under en längre tid!
10) Fånga aldrig in en förvildad katt utan att först ha en plan för den.

Kattens hälsa:
Verkar katten må dåligt – ta in katten och kontakta veterinären och be att få boka en akuttid. Kan/vill du inte själv ta på dig kostnadsansvaret (och katten är omärkt) så kolla om t ex ett närliggande katthem kan gå in som betalningsansvariga. Annonsera också efter kattens ägare på www.vilse.nu samt i lokala FB-grupper, lappa och prata runt med boende i området där katten hittades. Många veterinärkliniker ger t ex dropp och smärtlindring, men behöver katten mer vård och ingen betalningsansvarig finns så kan beslut om avlivning fattas.

När katten tas in på katthemmet sätts den i karantän/akuthem/jourhem och vaccineras samt avmaskas vanligtvis inom kort (om man inte tror att ägaren kommer att hittas omgående).

Akuta skador och sjukdomar åtgärdas (t ex ögonskador, behandling av öronskabb och annat som inte bör vänta).

Kastrering och ytterligare veterinärvård görs först sedan katten har skrivits över på katthemmet/kattorganisationen.

För katthem/katthjälpsföreningar är det ofta bra om man kan kastrera tidigt, då det kan vara bökigt att ha löpande honkatter och okastrerade hankatter i akuthem/jourhem o s v. Samtidigt bör man förstås undvika att låta operera en katt som man inte är ägare till.

Observera att det här är generellt beskrivet, naturligtvis kan det vara olika mellan olika katthem, eller mellan olika katthjälpsorganisationer.

Får man in en förvildad okastrerad katt som behöver åtgärdas hos veterinär för andra hälsoproblem och då ändå är sövd så tycker jag personligen att man kan överväga att kastrera katten samtidigt. Detta för att bespara katten ytterligare stress och sövning. Men risken finns förstås att det så småningom dyker upp en arg kattägare som inte alls ville få katten kastrerad… (i dag ska ju emellertid varje katt som går ute vara förhindrad att reproducera sig enligt de regler som finns).

Naturligtvis är det bra om man kan kastrera katten o s v direkt efter infångning (för att minska den stress som uppstår hos katten om den ska fösas in i en transportbur på nytt inom några dygn/veckor). MEN få veterinärer kan ta emot direkt, speciellt om katten fångats in en kväll eller under en helg och är i skapligt gott skick. Att hantera katten behöver inte heller alltid vara av ondo, många av de förvildade katterna har en gång varit tama och börjar så småningom ”minnas” det när man möter och hanterar dem. Däremot är det förstås viktigt att tänka på stressreduktion, rutiner, förutsebarhet o s v när man hanterar förvildade/skygga/rädda katter. Det ska gå lugnt och fint och tryggt till när man hanterar katten.

Tänk på: att omärkta katter ofta betraktas som ägarlösa och att det kan vara svårt som kattägare att bevisa att den upphittade katten verkligen är din om den inte är ID-märkt och ägarregistrerad. Kanske känner du inte ens igen din katt längre om den har levt ute en tid…. Så för kattens säkerhet: ID-märkt och ägarregistrera! Då har katten alltid en livlina tillbaka till hemmet och till sin familj.

#1 Mycket bra beskrivet.

Jag håller med. Mycket bra text.