Det var inte dåligt att du fick dom att sluta. Jag trodde det var i princip omöjligt att skilja bråkande katter åt när de är ute i det fria.  Jisses, vad hade du i puls?     Hoppas det inte blev några sår.

#1 Pulsen var hög kan jag säga. Jag hade ju i princip kunnat låta dem fara runt, men risken är att de hade dragit iväg någonstans. Baffe är ju inte van vid omgivningarna då han är i huvudsak innekatt med tillgång till trädgård och koppel. Men där var jag chanslös när spännet gick sönder, och något lockade honom… Jag har kollat igenom honom och han är sårfri, men hur det gick med Den Röde vet jag inte. Han är rätt skygg och är svårflörtad.

Märkligt att två kastrater blir så taggade, men vi har väntat länge på det då Den Röde ofta stryker nära vårt uterum där Baffe sitter. Han har varit mycket uppretad länge men då bakom glas. Nu fick han chansen att göra upp på riktigt:-)

haha, bra att du fick isär dom iallafall… Du blev inte skadad?

#3 Nix, inga personskador har rapporterats:-)

Numera vet jag lite hur han reagerar, lyfter  man i selen så tänder och klor kommer undan för händerna. Då brukar han bli rätt spak.

Jodå kastrater kan slåss de oxå.

Här har vi två stycken som tar en vals ibland när andan faller på.

Det är bara att sopa hårtussar efteråt.

Jenna

#5 Ja dina "snöleoparder" ser ut att vara på väg att ryka ihop där!

Pust..vilken pärs..det ser verkligen inte trevligt ut med dom volterna i luften som du beskriver..sådant ägnade sig Bamse o Alexander åt för många år sedan..Alexander var en hittekatt och när vi insåg att dom inte hade för avsikt att lägga ned stridsyxan var vi tvugna att ordna ett nytt hem för honom..

Våra åker bara i luven på varandra någon gång i bland. Annars undviker de varandra. Men de klarar att vara skapligt sams inomhus.

Jenna

Som tur är har vi god sämja i flocken här inne. Detta var ju en grannkatt som Baffe retat upp sig på länge och varit ett frestande "offer" så att säga. Hittills har de båda inte fått möjlighet att träffas IRL. Nu fick de båda chansen att fajtas lite

Tänk att du kunde få dom att sluta, det trodde jag inte var möjligt…. Tur att du var så iskall…… även om pulsen var hög…

vi hade en grannkatt för flera år sedan, en grå perser, och Lucas och han bråka, men på persers vis, låg dom 1 meter ifrån varandra, glodde varandra i ögonen och morra, kunde ligga timvis, tills en reste sig, gick sakta iväg, och "fajten" var över för denna gångMaggan47

jag fick höra av en kompis att om katter hugger varandra i bakbenen så är det för att döda. är det sant?

Tror inte att de vill döda fast det är säkert mycket allvar bakom en del fighter. Men deras bråk är så utstuderat och alltid efter samma schema. Det tillhör så att säga.

En katt som vill döda sätter tänderna runt strupen, håller ned och kväver sitt byte. Atacker mot bakbenen är för att fälla dem. /Vanessa

#14 Ja detta såg vi bevis på i somras då Baffe (även då kopplad) lyckades få tag i en skatunge som kom för nära honom. Min son försökte få loss skatan ur gapet men det var försent:-( Skatan hade blivit huggen i strupen och kvävdes ihjäl strax efter attacken.

Då var det hugg mot strupen i ett syfte- att döda. Hugaligen vilka rovdjur man har i huset…

Maggan47: DET var ett tämligen "trevligt" sätt att "slåss"!

Att likt Kristian Luuk ha "arga leken". Lämpligt och lagom och inga skador…i alla fall inga fysiska.