Det är ju alltid lite mera tidskrävande det här att socialisera en äldre katt som är skygg. Att fresta och fjäska med godbitar brukar vara succé. Rå köttfärs och liknande. Att ge gidbitar med händerna gör att skräcken för händer byts ut mot mer positiva känslor. Fast han måste förståss först komma över den där värsta krisen så att han får tillbaka aptiten.

//Lena

Putt

#1 masa bra tips från Lena

Jag tror att det är svårt att tvångstgosa en såpass stor kisse, bättre att låta det ta tid. För tid tar det ju men sen endag så får man klappa o då blir man världens gladaste!

Jag tror inte heller på tvångsgos i det här fallet. Förutom matmutor så är många katter nyfikna och vill leka. Det är en fördel om man har andra lekfulla katter i samma rum som kan visa vägen.

Jag låter mina skygga katter vara ifred i början, men jag är så mycket jag hinner i samma rum som dom och grejar med något. Elsa blev t.ex väldigt nyfiken när jag höll på med garnnystan och smög sig allt närmare för att tassa med dom. Sen började vi leka med grässtrån som hon jagade.

Under lekens gång och när de äter kan man passa på att smeka dom. Man kan också ha en vippa eller något annat med långt skaft och borsta dom med i början, sen kan man försöka med kortare skaft och till sist med handen.

Majvis tips är mycket bra, var tillsammans med dina andra katter i samma rum lek, kela och prata med dom så ser den skygga katten att du inte är aå farlig. men det tar tid …låt det få göra det..men lämna henne inte ifred utan var runt omkring henne så hon vänjer sig vid din röst och liv, rörelse.

Lycka till *L*

Sitt gärna på golvet, småsnacka litet kuttrande, fixa och dona med nånting utan att titta på kissen.

Det kan bli en lång process som kan tära på tålamodet en smula men tittar du i backspegeln så märker du nog att det går framåt med småsmå myrsteg. Här finns inga genvägar, låt det ta den tid det tar.

#4 och 5… Godis, vippa och klappinne är bra verktyg i processen.

/Pelusa

ja, och OJ vad glad man blir när det till slut händer. kan knappt beskriva hur paff jag blev första gången vår skygga katt efter ett halvår kom springande in i köket och ville äta med de andra. eller hur full av lycka jag blev första gången hon faktiskt strök sig mot mitt ben!

När vi fick hem vår jourkisse Angelica så var hon jätterädd  fräste och slog med tassarna mot oss. Hon låg och tryckte i en kattbädd under sängen och fräste så fort jag tittade in under sängen. Den första veckan ställde jag in maten under sängen men började efter några dagar med mutor. Jag hade en utmärkt platt plastgalje som jag lade kokt skinka eller kyckling på. När jag stack fram den till henne så fräste hon men då tippade jag ner godiset i bädden. Det kunde hon inte motstå och det tog inte lång tid innan hon slutade fäkta och fräsa.

Nu 1,5 månad senare är hpn som vilken familjekatt som helst förutom att hon inte vill bli klappad ännu men underbar är hon.

Tror också på de metoder som de övriga sagt och Kompis kommer nog snart bli lite tamare.

ingen förändring med Kompis än…h*n sitter inne i buren o tittar med rädda ögon….h*n har morrat när jag grejjat för nära buren då matplatsen är precis utanför….men jag tittar in ibland och pratar med Kompis….tror inte det finns någon leklust där än iaf…. men ska kanske kolla vad som händer med en vippa…

tack för alla goda råd….jag är glad att vi ska ta det lugnt med Kompis…. ett steg i taget…

Ge inte upp1 Han komer nog med tiden!

jaaa…. man ska inte misströsta i första taget… ikväll när det var mattajm möttes jag av en tom bur… får erkänna att jag lite räddhågat funderade på var Kompis satt i bakhåll för att äta upp mej….medans jag försiktigt tittade på de få ställen som fanns så förstod jag att h*n låg i lektunneln…tillsammans med Lisa som nog fattat att det är kanon att ligga tättintill Kompis om man vill slippa tvångsgos….

nyss var det upplopp därinne med stora elefanter o när jag kikade in så satt Kompis i fönstret o tittade skrajset på mej….sen sprang h*n in i buren igen… ska strax sätta in en EGENHÄNDIGT sydd iglo som jag utan talang knåpat ihop sedan i torsdags… så nu är det bäst att dom trivs där…. Jullan provsitter så länge….

Du har ypperliga tillfällen att tvångsgosa med Kompis när han sitter i buren, använd en pensel med långt skaft eller som jag har en stor mus som sitter på en pinne den har varit jätte bra att börja kela med. Vitnos har ju varit en riktig spottcobra och gått till attack med både näbbar o klor. Ju mer jag har använt min pinne desto kelnare har hon blivit, tillslut kunde jag kela med henne när hon låg tillsammans med någon av bröderna. Då spann hon så det dånade i rummet och hon kröp över brorsan för att komma så nära som möjligt, hon till och med bet lite lätt i den handen som kelade med brorsan för att jag skulle använda bägge händerna på henne.

I morse när jag hade bråttom till jobbet så stod hon på ett skåp helt öppet och jag sätter dit ett finger för att hon skulle lukta, döm om min förvåning när hon började kela med fingret. Svansen mellan benen, kurrande och hängde sig på min hand. jiiipiii vilken lycka.

Så backa inte nu utan du måste visa att du inte är farlig. Har många berättelser om hur vuxna katter har blivit tama på grund av att de har blivit sjuka och man är tvungen att hantera dem och tvångsmata, få i medicin m.m. Efter det är det helt andra katter.

Prata gärna med Monica om Zinus som är den sista jag vet som har blivit en goskatt på grund av tvångshantering.

Lisa

en grej som jag tyckte funkade bra var att lägga sig på golvet, ligga stilla, men inte för den saken spänna sig.
Ligg på golvet, lägg kanske en liten hög med godis i närheten, dock ej i närheten av ditt ansikte, utan snarare en bit ifrån din rygg  så att skyggisen känner sig extra motiverad att tassa fram..
Ligg avslappnat och tänk på … jag vet inte.. något trevligt.. som vad du skulle göra om du vann 3 miljoner.
Och låt katten i sin egna takt tassa fram och nosa på dig utan att du rör dig eller liknande.

Upprepa detta i några dagar vid samma tidpunkt.

Sedan kan då gå över till att sitta på golvet, lägga handryggen på golvet, och ha lite godis i handflatan, så att katten vågar sig fram för att nosa lite.  rör dig ej.
Upprepa.
Katten kanske klöser mot dina fingrar i början, det gjorde vår nitro, men det var värt den smärtan och de flaskorna med desivon, han är världens gosetroll nu för tiden. 

 Att tvångsgosa honom hade aldrig funkat, det hade bara skrämt honom ännu mer.  Och vi hade varit bitna och blodiga.

Jag tror på att låta katten ta det i sin takt.