Annons:
Etikettutanför-ämnet
Läst 1794 ggr
MissanTissan
2016-02-07 23:58

Ser du mig?

Jag kommer ihåg när det var du och jag. Vi brukade ligga tillsammans framför fönsterrutan som stod mitt på golvet. Den gillade du att titta på, jag var inte så intresserad men sålänge jag fick vara med dig så gjorde det inte något.

Du klappade mig, åt små vita saker som luktade majs.

Jag kommer ihåg när jag fick sova i din säng. När jag fick mat varjedag.

Du älskade mig, och jag dig. Du skämde bort mig, med leksaker och godis.

Men sen träffade du en annan tvåbent. Du såg mig mindre och mindre. Jag fick inte längre sova i sängen med dig. Du stängde dörren till sovrummet, jag trodde inte du gjorde det med mening först. Så jag ropade efter dig. Men då blev du arg. Du låste in mig i rummet med maskinen som åker runt runt med din "päls" på.

Jag förstod inte. Varför?

Du släppte ut mig sen. Jag slutade ropa efter dig när du stängde ut mig. Jag förstod att den andra tvåbeningen hade tagit min plats. Du hade nu värme, du behövde inte längre mig.

Varjedag blev tråkigare och tråkigare. Du slutade leka med mig. Så jag lekte på den stora saken du brukar sitta i. När du kom hem skrek du på mig. När han kom hem blev det värre. Han tog mig i nackskinnet och tryckte ner min nos i sittsaken.

Jag skämdes. Jag blev rädd. Såfort han släppt mig sprang jag iväg och gömde mig.

Du hjälpte inte mig. Du stod bara där, du lät honom göra så mot mig. Varför?

Jag litar inte längre på dig. Men jag älskar fortfarande dig.

Jag höll mig undan. Kissade då och då på dina mattor när jag blev stressad. Ni var alltid så arga på mig.

Du brukade kalla mig "Sötnosen" men nu kallar du mig "kattjävel".

Efter ett tag så kom du hem med en liten tvåfoting. Den var inte gammal.
Jag gillade den. Den skrek inte på mig. Men ni skrek på mig när jag ville lukta på den. Ni skrek på mig när jag gick nära den. En dag kom du fram till mig. Du plockade upp mig, la mig i en låda. Tog med mig ut till metallådan som rör på sig. Du satte in mig och sedan klev du in själv. Vi var där länge. Sedan klev du ut och tog mig med dig. Jag ropade efter dig. Jag var rädd.
Du satte ner lådan på marken. Vände och gick sen försvann du i metallådan. Du sa inte ett ord till mig.

Jag var rädd. Jag vågade inte lämna lådan. Det blev mörkt och sedan ljust två gånger innan jag tillslut förstod att du inte skulle komma tillbaka.

Jag tog ett steg ut ur kartongen. Det fanns så många nya dofter.

Det var varmt i luften. Jag var hungrig. Men jag hittade inte min matskål. Jag hittade inte vattenskålen. Jag letade länge. Efter dig också.

Jag var ju ändå bara 3 år, du kan väl inte ha tröttnat så snabbt?

Jag gick hungrig i många dagar innan jag började leta runt tvåbentas hem. Jag hittade inte tillräckligt för att bli mätt men jag hade iallafall energi.

Detta kommer jag ihåg som om det var igår, när jag stod och åt. Jag hörde en röst. "TITTA! Ska du ta den?"

Jag vände mig om snabbt. Där stod en tvåbent och en annan varelse. Vad var det?

Helt plötsligt sprang den rakt mot mig. Den skällde och morrade. Jag sprang, jag har aldrig sprungit så snabbt i mitt liv. Jag klättrade upp på något och som tur var kom den inte efter. Den tvåbenta började kasta små hårda bollar på mig som den tog från marken. Det gjorde ont. Väldigt ont…

Jag stannade kvar där ett tag, så jag kunde se runt omkring efter att dom gått.
Det var kallt nu. Ljuset hade försvunnit. Jag försökte sova lite, men väcktes av min mage. Jag var hungrig.. Jag orkade inte gå någonstans, jag hade inte sovit på flera dagar. Jag vaknade till det minsta lilla ljud. Minsta lilla kvistbrytning.

Det blev ljust sen. Så jag reste mig och började leta efter något att äta. Jag gick längst gatorna när en tvåbent klev ut genom en dörr. Jag stannade och kollade på håll, han försvann in igen och jag satt kvar. Han kom snart ut igen, ur handen luktade det gott. Det var.. Skinka! Jag gick sakta fram mot den tvåbenta, när jag nästan var framme tog han fram något, sedan kastade han något på mig. Det var blött, kallt.. Jag skrek, sprang och gömde mig. Jag låg där länge och tryckte under ett tvåbentshem.

Jag vill hem igen.. Till värmen.. Till dig.. Men du lämnade mig här.

Jag skulle hitta hem. Hem till värmen. Jag gick i många ljus och mörker. Tillslut hittade jag hem. Jag ropade efter dig utanför dörren men du kom inte. Du kanske inte var hemma. Jag satte mig utanför ditt fönster, och såg dig. Du satt med den elaka tvåbenta och den lilla tvåbenta. Han hade blivit större. Ni skrattade som du brukade göra med mig. Du såg lycklig ut. Hallå? Ser du mig? Jag är här!

Jag skrek efter den tvåbenta men jag är nog onsynlig nu.

Jag gav upp. Jag var inte längre en del av den tvåbenta.

Jag fortsatte röra mig i området, kollade in varje gång det blev kallt och jag var hungrig. Dom kom hem med en sån där konstig varelse sen. En sån som skäller och morrar. Den var liten, som jag var en gång i tiden.
Jag såg dom ofta leka tillsammans. Ute på tomten.

Jag såg den lilla tvåbenta växa upp.

Jag såg dig bli äldre.

Men du såg inte mig. För hade du gjort det hade du hämtat mig.

Idag är jag 14 år.

Vintern är här och jag fryser. Jag är hungrig, men det är lönlöst att leta mat. Allt har fryst och det är för kallt att röra på sig. Jag känner skinnet trycka mot benen i min mage.

Men nu är jag trött…

Jag ska ta en tupplur nu och hoppas på att jag vaknar i din famn igen.

Då kanske du ser mig igen.

Skriven av MissanTissan

"Ser du mig? "

Hälsningar, Missan och djuren! ❤️

Sajtvärd för Border Collie iFokus

Annons:
Katthemsmatten
2016-02-08 11:45
#1

Så fint skrivet. Över måttan sorgligt - och det händer varje dag. 😭

Medarbetare Hittekatter iFokus

Carrosh
2016-02-08 13:53
#2

Jag fällde en skvätt tårar efter att ha läst denna text igår och kelade lite extra med min katt.

\m/
Äta bör man, annars blir man hungrig!

MissanTissan
2016-02-08 19:43
#3

Tack! Funderar på att ta och göra lite kortfilmer om sånt här. Älskar att skriva och hoppas det kanske får någon att inse hur det ser ut.

Hälsningar, Missan och djuren! ❤️

Sajtvärd för Border Collie iFokus

Katthemsmatten
2016-02-09 10:22
#4

Bra idé, #3! Det kan aldrig bli för mycket information om hur det kommer sig att det finns hemlösa katter i landet. Ha gärna med någonting om id-märkning och kastrering eftersom inte alla blir hemlösa på samma sätt som i din oerhört gripande historia.

Medarbetare Hittekatter iFokus

MissanTissan
2016-02-09 11:36
#5

Nej det är klart! :)

Funderar på att skriva en om utefödda katter. Dra in kastrering och sånt. :)

Hälsningar, Missan och djuren! ❤️

Sajtvärd för Border Collie iFokus

annakarin_li
2016-02-11 16:29
#6

Så fint skrivet!

Annons:
Upp till toppen
Annons: