Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
05. Kattens status

Hemlösing/ar, hur göra och vad ska jag tänka på?

2012-07-25 18:36 #0 av: Lamina

Dethär kan nog bli ett rätt långt inlägg, så det ber jag om ursäkt för redan nu. Är inte helt säker på vart jag ska lägga inlägget heller. Men det får bli som det blir.

Igår var jag ner en tur till Sthlm med föräldrarna för att hälsa på syrran. Jag borde egentligen inte åkt med, för jag hade massor att göra inför flytt, men kände att jag bara var tvungen. Och det var ju bra, för tydligen så är hon just nu kattvakt åt en vän. Och när vi kom dit så fanns det kattungar där! 3 inne och 2 ute under verandan. Jag var ju inte alls så förtjust över den saken i början, men sen kom det ju fram hur dom hade hamnat där. Eller tja, kullen inne vet jag inte så mycket om, men det var tydligen en hemlös katt det också som hade dykt upp där och fått ungar.

Men nu är det ungarna under trappan jag koncentrerar mig på här. Kattmamman är bara halvåret gammal, och tillhör enligt utsago en granne. Hon hade dykt upp en dag och fött ungarna under trappan. Hon som ägde huset hade tagit mamman och ungarna och gått med dom till grannen, men hon (kattmamman) kom bara tillbaka med dom. Grannen verkar alltså inte bry sig nämnvärt om varken katten eller ungarna. Skrikandes

Själv hade hon ingen möjlighet att ta in katterna, då hon ju redan hade katter inne som inte accepterade dom. Så dom bor där under verandan och hon ger dom mat och vatten. Och försöker socialisera ungarna så gott det går så hon kan hitta hem åt dom sen. Hon har visst varit i kontakt med något katthem också, men dom har ju alla fullt såhär års. Eller ja, jämt egentligen... Hon gör helt enkelt så gott hon kan för ett par stakars katter vars ägare inte bryr sig ett skit, och det tycker jag hon ska ha heder för.

Så då kom jag alltså dit igår, och träffade på kattungarna, som ju självklart är hur söta som helst! Mamman är jättesocial och trevlig, men ungarna är något reserverade. 7-8 veckor var dom tydligen nu. En liten sköldpaddsflicka och en långhårig svart kattpojke. Jag tyckte så synd om dom små liven, och hade tagit med dom hem nu genast om jag hade kunnat. Men det kan jag inte, jag har inte råd med vaccinering, kastrering och what not för en hel kattfamilj, och min egen katt hatar dessutom andra katthonor. Förnuftet fick helt enkelt tala emot hjärtat där. Och förhoppningsvis får väl mammakatt hjälp av något katthem snart. Men eftersom jag ju faktiskt är på jakt efter en kattpojke som sällskap till min flicka så sa jag på stående fot att pojken skulle få flytta till mig när han blev stor nog. Funderar även på om jag skulle ta hans syster också, kastrera, vacciner, ID märka och allt detdär och sen försöka hitta ett bra hem åt henne. Men vet inte hur jag ska ha råd ärligt talat... Obestämd

Men pojken ska iaf flytta hem till mig. Jag ska ringa veterinären och fråga hur tidigt dom kan tänka sig att kastrera, och så ska jag väl boka tid för vaccinering och en allmän check direkt när han kommer hit. Är det något annat jag bör tänka på?

Jag inser att han inte kommer vara så social, men det får jag jobba med. Jag ska flytta snart och kommer ha möjlighet att ha katterna åtskilda ett tag i nya lägenheten den första tiden. Har fått ett bra tips på hur man bäst kan fästa kompostgaller så det fungerar som en dörr som katterna kan se och lukta på varandra igenom. Ska även köpa feliway och sätta upp någon vecka innan han kommer. Är det något mer jag behöver tänka på där också?

Nu återstår mest bara väntan. Det kändes hemskt att lämna katterna där under verandan, utsatta för rovdjur och bilar. Men jag kunde ju inte ta alla och kunde ju inte heller sära dom från mamman så tidigt. Och dom hade trots allt ett ganska bra gömställe som skydd för väder och eventuella rovdjur. Men ändå, hur står man ut med tanken på att dom är där ute alldeles övergivna? Obestämd

Anmäl
2012-07-25 19:13 #1 av: Lamina

Jag funderar ju som sagt även på att ta lillflickan, men vet inte hur jag skulle ha råd. Och hur gör jag om jag inte hittar hem till henne?

Jag vet att det nu låter som att jag egentligen har för dålig ekonomi för att skaffa katt alls. Men jag har aldrig någonsin behövt neka mina djur vård p.g.a. ekonomi. I värsta fall har jag fått låna pengar. Men mitt i en flytt och allt är ekonomin enormt dåligt, och ingen runtomkring mig skulle stödja mitt beslut att ta hem båda ungarna eller hjälpa mig om jag fick problem. Det har jag redan fått förklarat för mig utan att ens fråga. Obestämd

Anmäl
2012-07-25 20:01 #2 av: Jourhemmet

Min första tanke var att det bästa vore förstås om syskonen fick följas åt, men det låter svårt för dig. Kan du inte hjälpa till med annonseringen redan nu så att hem finns åt henne om en månad? Lite tokigt om hon först ska flytta till dig för att sedan byte hem än en gång tänkte jag.

Anmäl
2012-07-25 20:28 #3 av: [helenal]

¨Bra att du kan ta katthanen. Men du har ingen möjlighet att ta hela familjen tills katterna är 12 veckor så slipper dom gå ute..

Anmäl
2012-07-25 21:06 #4 av: Lamina

#2 Men precis så tänkte jag, att det vore bäst för dom att åtminstonde ha kvar stödet av varandra. Men jag har varken råd eller plats för 3 katter, jag bor trots allt bara i en etta. Men ett tag skulle jag ju kunna ha henne hos mig, så hon blir socialicerad och så. Men förnuftet talar emot där, för funkar det inte att hitta ett nytt hem inom några månader så sitter jag på pottan...

Jag har faktiskt ingen kontakt med hon som har hand om ungarna just nu, utan det är syrrans kompis. Men jag ska höra med syrran om hon kan tänka sig vilja ha hjälp med saken och vilka kontaktuppgifter hon har och så. Det känns ju lite komplicerat när jag inte ens känner människan ifråga.

#3 Tyvärr inte, hur jag än vrider och vänder på det så är det en omöjlighet. men jag kan ju kanske försöka hjälpa till att annonsera ut mamman också. Fast frågan är ju om det ens är lagligt, då det ju faktiskt är grannens katt... Känns så väldigt komplicerat alltihop. Särskilt eftersom jag bara har andrahandsuppgifter att gå på. Obestämd

En annan sak jag kom och tänka på nu. Mamman och hanen var lite runda om magen, nästan spända skulle jag vilja säga. Jag vart lite orolig att mamman rent ut av hade gått och blivit dräktig igen. Men det måste ju vara något annat, typ mask eller så? Obestämd

Anmäl
2012-07-25 21:16 #5 av: Jourhemmet

Det är garanterat mask. Undrar om damen dom är hos kan tänka sig att ge avmaskning då ungarna faktiskt kan dö av för stort maskangrepp. Axilur blir svårt då det ska ges tre dagar på raken och smakar urk..och Banminth är inte så brett att det tar bandmask. Milbemax är enkelt att ge, en liten tablett som smakar kött men kostar lite mer. Honan lär ju garnaterat snart vara dräktig igen, stackarn. Kan hon inte trycka på lite på katthemmet om ett jourhem, INNAN nästa kull blir till?

Ägaren tycker jag helt klart och tydligt visat att hen inte bryr sig om katten.

Anmäl
2012-07-25 21:34 #6 av: Lamina

Jag vet ju faktiskt inte hurpass engagerad hon är i katterna. Eller hur mycket hon skulle bry sig att en total främling dyker upp och säger att dom behöver avmaskas. Jag ska se om jag själv kan skrapa ihop lite pengar till maskmedel som jag kan skicka ner. Men det är jäkligt tungt denhär månaden med dubbla hyror och en elräkning som jag visst glömde betala för länge sen som helt plötsligt poppade upp igen, med tillagd ränta och allt. Obestämd

Jag önskar så att jag bara kunde trolla fram pengar och plats och what not. Rynkar på näsan

Anmäl
2012-07-26 00:13 #7 av: sagan

En lite fråga, vad för plan finns det för  mamman? Hon kommer ju fortsätta föda ungar om nu grannen inte kastrerar eller bryr sig om henne. Och då kommer det snart bli en hel koloni hos kvinnan. Så det räcker tyvärr inte att bara ta hand om dem små. Problemet försvinner inte om man säger så.

Försök få kvinnan att prata med ägaren. Bryr han sig inte kan man samla ihop pengar för en kastrering så hon inte blir dräktig igen och sen omplacera. Under tiden som du säger har hon det ganska bra hos kvinnan som matar.

Anmäl
2012-07-26 00:21 #8 av: Lamina

Håller på och skriver ett meddelande till min syster nu. Erbjuder mig att hjälpa till att försöka hitta hem till mammakatt och ungarna (ungen, den andra ska ju jag ha) Men hur i hela världen skriver man att om inte hon vill betala för avmaskningsmedel så gör jag det gärna utan att låta nedlåtande..? Obestämd

Kollade upp Axilur, och det verkar rätt så dyrt. Milbemax kostar ju bara 65 spänn för 2 tabletter. Och mer än så behövs knappast då mamman knappast kan väga över 2 kilo = 1 tablett. Och ungarna väger under 1 kilo = ½ tablett var.

Btw, hur lång tid hjälper medlet mot nya angrepp, om det ens gör det? Tänkte om jag måste avmaska igen innan jag tar hem honom? När han väl kommer hemm så blir han ju innekatt, och får förhoppningsvis inte mask igen. Glad

Anmäl
2012-07-26 03:17 #9 av: Lamina

#7 Förlåt, missade ditt inlägg. Jag vet inte. Hon har som sagt var varit i kontakt med ett katthem, men mer än så vet jag inte. Jag har skrivit till syrran att jag kan hjälpa till med att annonsera ut mamman och ungarna på forum och sånt, om jag får lite mer info.

Anmäl
2012-07-26 09:13 #10 av: martdat

har ni anmält grannen???

Sajtvärd på kattpolisen i fokus.

Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.

 

Anmäl
2012-07-26 10:46 #11 av: Alexej

Ta kontakt med alla katthem igen och berätta om situationen. Det borde vara möjligt att du bli jourhem för kattfamiljen och katthemmet står för veterinärkostnader och hjälper till sedan att omplacera mamman och systern.

Också om katthem inte har en massa pengar är det just jourhem som saknas mest.

Men kolla först med "ägaren" hur de har tänkt sig och om de vill ha mamman kvar. Det finns inget kastreringskrav men enligt djurskyddslagen ska man ha tillsyn för sin katt två gånger om dagen och det gjorde de inte när de inte brydde sig om vad mamman gör.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2012-09-04 18:12 #12 av: Lamina

Fick hem lillkillen i Söndags, och måste bara berätta lite om honom. Han har som sagt var bott ute hela sitt liv, men han är ändå en sån otrolig liten kille och klarar sig alldeles strålande som innekatt ändå. När vi stoppade in honom i transportburen fick han panik, men lugnade ner sig efter några minuter. Sen var han lugn hela resan, sa inte ett knyst. Förutom när han blev nödig, då skrek han så man kunde tro att han skulle dö därinne för att få komma ut och göra sina behov. Han fick sova i ett litet rum med mig i syrrans stuga över natten eftersom det inte fanns tid att hämta honom på morgonen. Han utforkade lite och la sig sen att sova i mitt knäveck resten av natten.

När vi kom hem gick han rakt ut ur transportburen och satte genast igång med att utforska. Meningen med kattlådorna hade han inget problem med att förstå, även om han gärna använder dom till fler saker. Som lekplats och sovplats efter att ha badad i vattenskålen t.ex. Inte så lyckat när det är klumpbildande kattsand och man är långhårig... Flört Han har redan lärt sig sitt namn (Silas) och att komma på inkallning. Han är riktigt tuff, vet vad han vill, och väldigt smart. Han lär sig typ allting på ingen tid alls. Han fick sin första tillsägelse idag, när han hoppade upp på bordet och försökte sno mat. Han var sur som få, men gjorde faktiskt inte om det. Skrattande

Tyvärr så var det inte direkt väntat att han skulle komma hit, så jag hade inte hunnit ordna med nånting. För hur jag än tjatade på syrran så fick jag inget besked om katterna. Sen sa hon att alla redan hade nya hem, så då sket jag i det och riktade in mig på att att ta en katt från katthem istället. Men jag skulle iaf resa ner till Stockholm i helgen, och dagen innan så sa hon att katten fortfarande behövde hem och undrade om jag kunde ta med honom när jag ändå var där. Alternativet var att han fortsatte bo ute under en veranda, så jag kunde inte säga nej. Men det verkar gå bra ändå. Han är iaf avmaskad nu, och vaccinering och allt så ska fixas så fort som möjligt.

Hans syster hade iaf fått hem redan. Och mammans ägare hade visst fixat ett nytt till henne också, dom väntade bara på att ungarna skulle bli stora nog. Hoppas bara att dom har vett att kastrera flickorna... Men jag hoppas och tror att dom har det bra.

Anmäl
2012-09-04 18:15 #13 av: Lamina

Hmm... Funkade inte så bra att infoga video... Ja ja, en länk då: https://www.facebook.com/photo.php?v=10151208617703638

Anmäl
2012-09-04 21:32 #14 av: Lamina

En liten fundering jag har bara. Silas ena öga verkar bli rinnigt när han är stressad, är det något jag borde oroa mig för? Han hade inga problem med ögat när jag hämtade honom, men under resan hem noterade jag att det var lite rinnigt. Det gick över på natten sen när vi kommit hem. Men för någon timme sen kom pappa över med hunden, vilket självklart inte uppskattades av Silas, och nu har hans öga börjat rinna igen. Obestämd Det är inte mycket, inte så att jag oroar mig direkt, men jag undrar om det verkligen är normalt att det kan börja rinna ur ögonen vid stress?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.