Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
17. Solskens- och molnhistorier

Till minne av Bull

2012-03-23 18:04 #0 av: eja4

En av de älskade Kosterkissarna lämnade mig 1200209. Han dog nära mig och Bill. Jag valde att ha honom hemma där han var trygg. Då jag fick besked att han var obotligt sjuk så valde jag att ta hem honom. Mammas missemånse. Min lugna, fina Bull med sina bestämda åsikter, sitt stora hjärta och sina stora kloka ögon.

Som vi sörjde Bill o jag, den kvällen.Bill med jagad blick, sökande efter Bull och jag så bottenlöst ledsen.

Jag grät över Bull men också över Bill, odågan, som nu skulle bli ensamkatt.

Jag tvingade mig till arbetet dagen efter och visste att Bill var ensam och Bull låg inlindad i sin favvofilt i en låda på balkongen i väntan på begravning. Då...kommer alla mina arbetskamrater med en stor bukett tulpaner och ett fint kort där det står: Du e lätt att tycka om och det gör vi.

Alla hade något fint att säga om Bull och begravningen ordnades. Vilka arbetskamrater!

När jag kom hem så insåg jag att Bill levde mer i nuet än jag. Förvandlingen var otrolig! Han blev KATT NUMMER ETT! Det var Mjau och Hej och välkommen hem! Kanske är det så i djurvärlden att det accepteras fortare än hos oss "på två ben".

Idag är Bill en katt som syns allt oftare, även när jag har besök.(fast under bäddmadrassen, i alla fall först. Man vet ju aldrig.) Han är fortfarande en katt full av "DET BARA BLEV" men tar för sig på ett, för mig, positivt sätt. Han är fortfarande "en tetig katt" som inte är som "en vanlig  katt" men HAN E MIN BILL! Idag får han stå för hyssen han gör och faktum är att de har blivit färre men tålamodsprövande ändå.

Nu, när vi är två så vet jag vem det är som dricker ur min kaffekopp, som attackerar brevlådan och river sönder min post, som stänger av larmet på min väckarklocka o.s.v.

Idag lever jag med Bill och tror, bl.a. efter samtal med Camilla, den goa, på Kattkedjan att Bill kanske är en ensamkatt. Han verkar inte sakna Bull som jag gör.

Jag har skrivit så många gånger här på Hittekatter hur mitt liv förändrades av dessa två, Bill och Bull och nu, fortfarande ledsen kan jag ändå känna att det var någon mening med att de hamnade hos mig. Jag älskade Bull av hela mitt hjärta och känner fortfarande "killet i magen" när jag såg dessa två. Det skulle bara vara vi tre. Dessa två gick rakt in i mitt hjärta.

Nu känner jag glädje över Bill, odågan, som bara ÄR. Dessa katter med sina personligheter Foten i munnen.

Jag lärde mig fort att inte ta för givet att ha en katt som en kringla, varm o go, nära mig och den andra vid fötterna. Nu har jag en katt som helst ligger över mitt huvud, slafsande och kurrande, bitande på min bok som jag försöker läsa. Efter åtskilliga åthutningar somnar vi, åtminstone jag, med en katt fnurrande mitt nackhår och tuttningar.

Det e gott det med:)

 

 

 

 

 

 

 

Anmäl
2012-03-23 18:31 #1 av: Lena

Så ledsamt att Bull blev svårt sjuk och inte kunde fortsätta sitt liv. Beklagar verkligen!

Det är så olika det där hur katter reagerar när en katt försvinner. Ibland kan de sörja den andra katten djupt i andra fall reagerar de inte nämnvärt. Det kan även hända att de utvecklas och blir mera framåt än tidigare. Hur det blir beror antagligen på vilken typ av relation de haft de katten som försvunnit. Hur rangordningen varit etc. I det här fallet skulle jag gissa att Bull var den som hade högst rang vilket gör att Bill nu får en annan högre position.

//Lena - sajtvärd Katter iFokus & medarbetare Hittekatter iFokus 

"Ett liv utan katt är inget liv alls. Låt katter leva utan att bli flera - kastrera mera!"

Anmäl
2012-03-23 18:55 #2 av: Sidentass

Så fint du skriver om din kärlek till Bull, otroligt sorgligt att han blev så sjuk, men så fick han känna sig älskad än in i det sista..han fick ditt stöd och sällskap när det var dags att vandra över till Skaparkatten..

Så skönt att Bill tar situationen så pass fint som han gör nu..som Lena säger här ovan, är det så olika hur djuren reagerar...och hur de sörjer..

Anmäl
2012-03-23 19:21 #3 av: lillmymlan

Gråter så sorgligt...

En tröstkram till matte och till Bill Kyss

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.
*Nalle Puh*

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.