Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Ny kategori 000. Vanliga frågor - FAQ - ej för diskussion! 001. Kattambassadörer TNR/Skygga Katter 02. Hittekatter i Fokus 03. Hittekatter i media 04. Katthem, jour- & stödhem, föreningar 05. Kattens status 06. Kastrering, ID-märking, Vaccination 07. Djurskyddsfrågor 08. Bilder & Filmklipp 09. Goda ideér, råd och tips! 10. Huskatten 11. Kattsjukdomar & problem 12. Kattmats relaterat 13. Kattprat i allmänhet 14. Katter söker hem! / Katter sökes! 15. Bortsprungna/upphittade katter 16. Transporthjälp önskas/erbjudes 17. Solskens- och molnhistorier 18. Evenemang på Katthemmen/ Kampanjer 19. Insamlingar, Auktioner 20. Dagens Ros & Ris! 21. Till minnet av 22. OT Utanför ämnet 23. Utsatta djur av annat slag 24. Annonsdiskussioner 25. Information om Forumet & oss Medlemmar Ny kategori
20. Dagens Ros & Ris!

Skrutts och min berättelse

2012-02-20 18:40 #0 av: Ruzicka

Hej!

Jag hittade en katt för ett år sedan. Hon låg och sov i min grannes barnstol som han hade lämnat ute på sin parkering, trots att det var nästan 20 minusgrader och en massa snö. Inte för att det skulle gått att missta henne på en katt med hem, hon var tydligt blind på ena ögat, hon var smutsig och hennes käke var sned, som om hon hade fått sig ett riktigt hårt slag. Jag tog självklart in henne i huset. Mina två andra katter är inte så, eh, välkomnande mot andra djur så att säga, så hon fick bo på mitt rum i lugn och ro.

Liten och mager var hon, och hon åt som en häst. Vi gav henne bara pyttelite mat först, så att hennes mage inte skulle få en chock. Hon var skygg på ett "konstigt" sätt (i brist på annat ord), hon var nyfiken och intresserad och kunde gå runt mig hur mycket som helst, ända tills att jag rörde mig det minsta. Men jag gav mig inte, och efter bara några timmar fick jag gärna klappa henne ifall jag inte gjorde några häftiga rörelser. Natten spenderade hon i min säng.

Hon var mycket pratsam och kelen, och hade en alldeles underbar personlighet. Jag blev kär direkt. Tyvärr bodde jag fortfarande hemma och föräldrarnas ord var tyvärr lag. Vi hade redan två katter, vi ville inte ha en till. Jag vädjade och bad. Jag förstod ju att hon inte kunde leva på mitt rum i hela hennes liv, men hon kunde ju bo där i en månad i alla fall, så det fanns en chans för mig att hitta någon som ville ha henne. Icke. Jag fick ett ultimatum - jag fick behålla henne i en natt, hade jag inte hittat någon som tog över då skulle de ringa polisens "rekommenderade" katthem, som skulle avliva henne.

All den här tiden spenderade jag med att googla efter kattorganisationer i hela södra Sverige. Jag ringde runt till allt jag kunde hitta. "Nej, tyvärr. Vi är inte intresserade" var allt jag fick. En katthjälp var intresserad tills jag berättade att hon var blind på ena ögat. Då hade de plötsligt alldeles för många katter och kunde inte ta in en till.

Jag tycker att jag blev så fruktansvärt dåligt bemött. Jag frågade om andra organisationer, om vad som helst som skulle kunna hjälpa mig. Inte en enda jag ringde till var intresserad av att hjälpa stackars Skrutt, som jag kallade henne. Så fort de insåg att jag ringde om en hittekatt, inte om att ge pengar eller hem till någon av katterna de redan hade, blev tonen lite kort och samtalet avslutades nästan direkt. Jag fick inte ett enda telefonnummer eller internetadress av någon jag ringde. Organisationerna jag skänkt pengar till var lika otrevliga de. (De får ju inte mycket mer pengar av mig, kan jag ju säga..)

Jag ringde vänner och bekanta, men ingen kunde ta hand om Skrutt. Det blev tyvärr att ringa polisen som tog iväg henne och avlivade henne. Jag gjorde så gott jag kunde, men det gick inte. Jag grät när de kom och hämtade henne, jag grät när hon beräknades avlivas. Jag tänker fortfarande på henne väldigt ofta. Hon var en underbar katt. Hon förtjänades inte att avlivas.

Jag hade tappat hoppet om katthjälpsorganisationer, men efter att ha hittat Hittekatter i fokus inser jag att det fortfarande finns de som brinner för det! Tusen tack till er! Om jag bara hade hittat er tidigare hade jag kanske kunnat rädda ett liv..

Anmäl
2012-02-20 23:41 #1 av: MewTwo

Så sorgligt att du bemöttes på detta sätt - och nog önskar man att det hade gått att ha en liten Skrutt några dagar - för att ge henne en chans?

Du ska veta att det ändå faktiskt finns inte bara HitteKatter här utan också bra katthem som verkligen försöker hitta plats till alla katter i nöd - men det kan ta ett tag, det kan inte alltid ske omedelbart... Dock ska ju ingen förfrågan behöva bli otrevligt besvarad bara för att det handlar om en skadad, skygg eller hemlös katt.

Varje liten katt har rätt att få leva.

Men du gjorde ändå en sak som betydde något alldeles speciellt för just den här katten: Du såg henne, tog in henne och du gav henne mat, värme, trygghet och närhet. Du gav henne något fint: En sista natt i kärlek! Det ska du ha stor heder av! ♥

När hon tassade över Bron till Katternas Paradis, så var hon ändå tacksam - och när SkaparKatten mötte henne och hälsade henne välkommen så jamade hon: "Vet du, jag kom till himlen redan igår - där fanns god mat, en vänlig flicka med varsamma händer och mjuk röst - och en härligt skön säng att sova i, ja, fastän jag var smutsig och dan fick jag ligga hos henne... Oh det var himmelskt för en frusen katt! Det kommer jag aldrig att glömma!"...

Anmäl
2012-02-20 23:47 #2 av: Liz-arden

Sorgligt öde för en katt som förtjänade bättre men hon slapp i alla fall svälta eller frysa ihjäl ute tack vare dig.

Du kommer nog aldrig att glömma henne. Jag minns med glädje dom katter som jag har hjälpt till ett bättre liv men jag har också alltid kvar smärtan efter dom jag inte kunnat hjälpa.

Jag hoppas att du kommer att kunna använda mötet med denna lilla katt till något positivt i framtiden. Att du kan hjälpa andra hemlösa katter som du kommer att stöta på när du är äldre och själv bestämmer i ditt hem.

Anmäl
2012-02-20 23:52 #3 av: Liz-arden

Oj, jag kunde inte skriva lika vackert som MewTwo. Det var fint!

Jag var med om en liknande händelse som din när jag var ganska liten. En hemlös katt sökte kontakt med min familj när vi var ute och promenerade. Jag ville ta hem den och hjälpa den men fick inte. Jag grät länge efteråt när jag tänkte på den hungriga katten och jag lovade mig själv att när jag var stor skulle jag aldrig gå förbi en hemlös katt utan att göra något för att hjälpa den. Så har det blivit.

Anmäl
2012-02-21 08:08 #4 av: kattassen

#0 Du gjorde vad du kunde för den lilla katten även om din omgivning var allt annat än förstående och hjälpsamma. Det måste ha känts svårtGråter Att inte få stöd ens av sina närmaste. Att katthemmen svarade dig som de gjorde är beklagligt men dock måste man inse att hur man än prioriterar som katthem så är det de som inte ens har tak över huvudet som går först. De som redan är inomhus har åtminstone mat för dagen - anser man ofta.

Här inne på hittekatter har vi kanske lite större och bredare erfarenheter att kunna tipsa om lösningar. Du är varmt välkommen hit och fortsätt gärna att rädda katter och skriv här inne!

 

Anmäl
2012-02-21 10:59 #5 av: Alexej

Fruktansvärd sorgligt berättelse.
Och ja, ett katthem kan inte ta in alla hemlösa. Vi hoppas alltid att upphittaren kan behålla katten till vi får plats. Och krasst uttryckt, dina föräldrar har två katter men kunde inte hjälpa en katt till ett tag. Jag anser har man plats för två katter och är kattvän borde man kunna hjälpa en katt till som verkligen beghöver hjälp. Är så trött på folk som ringer och berättar om en katt som står ute och är hungrig men de vill inte ta in katten för de har redan 2 katter. Ett katthem består också av vanliga människor som har sina hem fullstoppade med behövande katter. Man säger inte nej till en katt i nöd utan man försöker hjälpa till.

Och jag hade varit stolt över min dotter som ville hjälpa en katt och jag hade försökt att hitta en lösning som hade varit bra för alla.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2012-02-21 11:54 #6 av: Sidentass

Men så hemskt att du skulle behöva bli bemött på detta vis...och flera gånger om dessutom..mycket dåligt måste jag säga...jag säger som någon annan skrev här  i tråden..du gjorde allt du kunde..och lille Skrutt fick värme, han fick kärlek från dej den tid han var inne...så skönt att lille vännen slapp lida av köld och hunger där ute..

Anmäl
2012-02-21 16:09 #7 av: Ruzicka

Tack alla för era fina ord! <3

Jag har full förståelse för att katthem inte kan ta in alla katter med så pass kort varsel som krävdes i detta fall, men det som gjorde ondast var som sagt att ingen verkade bry sig om att vilja hjälpa till. Inte ens namn på andra katthjälper ville de ge mig när jag frågade.

Jag var också otroligt besviken på mina föräldrars sätt att tänka, men jag tror inte riktigt att de förstår. De ville inget illa, men i deras ögon var Skrutt nog bara en potentiell smittspridare, om än en väldigt söt sådan. Numera bor jag själv och hade inte tvekat en sekund att behålla henne, även om jag redan har fem råttor och två katter.

 

Egentligen vet jag inte vad jag ville ha sagt med mitt inlägg. Kanske ville jag bara få det sagt. Kanske kändes det extra viktigt att säga när jag faktiskt hittade folk som hade velat hjälpa.

Anmäl
2012-02-21 17:26 #8 av: Alexej

Genom att skriva ner berättelsen om Skrutts blir inte hennes död helt meningslöst. Nu finns hon kvar i våra minne också. Och det borde påminna oss alla att vara mer lyhöriga när någon ber om hjälp.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2012-02-22 23:40 #9 av: annebeate

Berättelsen om lilla Skrutts gick rakt in i ens hjärta  och hon finns nu precis som Alexej skriver kvar i våra minnen. 

Ruzicka , du gjorde verkligen en kärleksfull insats för lilla Skrutts. Bara så sorgligt att du inte fick stöd av dina närmaste och det fick sådana hemska konsekvenser. Skrutts är nu tack vare din berättelse en liten kattflicka vars öde inte bara gick spårlöst förbi utan som nu många genom din berättelse fått lära känna för så känns det.

Skrutts Kyssfinns i dag i det vackra Regnbågslandet där ingen smärta finns. Där springer hon omkring på de vackraste av alla ängar och i Regnbågslandet  är hon inte ensam utan tillsammans med så många andra älskade och saknade små kissar.

Anmäl
2012-02-23 11:25 #10 av: Sherwood

Det var ju verkligen både synd och otur att du fick så kort tidsfrist och att du ej visste då att Hittekatter i Fokus fanns, för här tycker jag mig se att folk verkligen tittar efter om det ändå inte finns plats för en liten misse och det finns säkerligen några till. Här har många nio katter i sitt hem och jag bl.a försöker att hela tiden att ta in någon om det skulle falla ur någon genom en svår sjukdom eller ålderns rätt. Men så kan livet te sig ibland att det mesta faller in slumpmässigt vem som får finnas och vem som inte får det, detta är inget som du behöv gå och gräma dig över. Hon har det bättre nu än hon skulle ha gått och ev förfrusit ihjäl där ute. Tack för att du dela med dig av Skrutts öde.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.