Jag tror det är en blandning av alltihop i princip. Mycket okunnighet. Olyckor, avel på "långhåriga skogSkatter", någon som hittat på detta om att långhåriga skulle vara "finare" (som i modevärlden, hur människor ska se ut bestäms på catwalken)…

Det finns ju ofta en kattstandard även bland  huskatter, den standarden är lite olika i olika länder, i Turkiet tex reagerade jag på att katterna var väldigt högbenta, såg inte alls ut som här i Sverige.

Att de "vilda" katterna i Sverige nu kan ha så olika pälsanlag, utseende etc bör bero på att andra gener blandats in. Och det är svårt att förmoda annat än att det är raskatternas gener som är inblandade. Visst kan mutationer uppstå, men mutationer sprids knappast så snabbt och över hela Sverige. Dessutom så vore det en märklig mutation med långhårskatter om vi säger att det skulle uppstå spontant, för långhåriga får ju ett svårare liv som utekatt och för att en mutation ska utvecklas och spridas så enormt, brukar det vara för att mutationen ger djuret en fördel.

Jag tror på en kombination av ökad blandrasavel på raskatter och helt vanlig evolution. Jag förstår inte varför ni finner det så otroligt att långhårig skulle fixeras helt naturligt. Det finns fyra olika anlag som orsakar långhår, det betyder att mutationer som ger lång päls har uppstått minst fyra gånger i kattens evolutionära historia. Det kan ses som en av de vanligaste mutationerna och inte är det särskilt svårt att förstå att lång och tjock päls kan vara fördelaktigt under vissa omständigheter. Vi har flera naturraser som är långhåriga, en som uppstått helt naturligt så nära som i Norge (norsk skogkatt). Andra naturraser är maine coon, sibirisk katt och turkisk angora. Tror ni inte att långhårsanlagen har spritts över landsgränserna före raskatternas tid?

BYB helt klart. Fast  i Norge finns en naturligt långhårig katt. Norsk skogkatt. Som inte var raskatt från början. Det kan ju hända att en och annan sådan har gått över gränsen också

#3 Huskatter har funnit i Europa sedan medeltiden. De spreds till Europa via hamnstäderna där skeppen hade skeppskatter för att jaga råttor som fanns i stor mängd på den här tiden. Exakt när tamkatten kom till Sverige vet jag inte säkert. Det bör ha varit någon gång på 1500-1600 talet.

Huskatten eller bondkatten som den kallades förr (och fortfarande gör i folkmun) har haft samma utseende i flera hundra år - dvs varit lik rasen europee. Därför är det intressant att fördjupa sig i vad som helt plötsligt har ändrat sig under de sista årtiondena.

Enligt Wikipedia: Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.

Sedan följer ett ganska invecklad förklarning som bygger på olika teorier och sammanhang.

Att huskatter skulla förändras så radikalt under kort tid i så många olika inriktningar utan inverkan via annan arvsmassa finner jag inte realistiskt. Det skulle i så fall ha skett tidigare när vi haft katter i landet i flera hundra år.

På isolerade platser som öar brukar man fortfarande hitta flera huskatter som är i det ursprungliga europeliknandet utseendet.

Så är det t.ex i Venedig där jag varit många gånger. Venedig är särskilt intressant då det till stor del var via Venedig tamkatten kom till Europa. Vendig utgjorde porten mot öst mellan 1000 - 1500 talet.  Exempel på sådan huskatt:

#5 Sådär minns jag dem till och med, från svenskt 80-90-tal. Samt några som såg likadana ut men var svarta, svart/vita och några rödrandiga. Det fanns de alternativen, punkt.

#6 På 60 talet såg alla bokstavligt talat ut så. Men sedan har det under årtiondena ändrat sig succusivt. På 80 talet var det fortfarande märkvärdigt när man hittade långhåriga huskatter. Sedan har det blivit vanligare och vanligare. Men inte bara långhårigt anlag utan alla möjliga färgkombinationer och kroppsformer.

Jag är biolog och har koll på evolutionsläran. ;) Även de mer komplexa mekanismerna. Jag har också god kunskap om starkt domesticering kan påverka en population. Katten har genomgått mycket ur domesticeringssynvinkel. Enligt vissa forskare är stora delar av kattpopulationen (globalt) att betrakta som semi-domesticerad. De senaste 30-40 åren har kattens roll i det svenska samhället förändrats och den har tveklöst blivit mer domesticerad som en följd av att den i allt större omfattning blivit ett sällskapsdjur och som sagt, domesticeringseffekten påverkar även utseendet och effekten kan komma snabbt. Fortfarande förstår jag inte hur nu kan tro att just den svenska katten skulle kunnat hållas helt fri från långhårsanlag när naturraser från både Ryssland och Norge är just långhåriga. Djur bryr sig inte om landsgränser. Ryska forskare har på bara 40 år lyckats domesticera räven fullständigt. Till den grad att de idag vill sälja rävar som sällskapsdjur. Om en vild art kan domesticeras på 40 år, bara genom selektiv avel på egenskapen vänlighet faller det sig för mig föga otroligt att 30-40 år av förändrade ekologiska, domesticerande omständigheter kan förändra en redan semi- domesticerad populations utseende. Sedan påstår jag inte att raskatter inte har något med det att göra, vi vet att raskatter tillåts reproducera sig lite för fritt ibland men jag tänker inte tillskriva raskatter hela äran.

Fanns det inte fler helt vita katter förr också? Ser inte så ofta en helt vit katt utomhus i den här trakten.

Svarade medveten BYB.

#9 Vita katter som utekatter klarar sig inte lika bra heller (hos oss dvs), apropå biologin/evolutionen. De syns för bra. De är också ofta döva. Kan det inte bero en del på sånt, tro?

Precis när jag var barn och tonåring fanns det fler vita katter som sades vara döva lite varstans på landet. Dövhet i sej skulle väl inte kunna slå ut den vita kattrasen om jag får gissa.

Svarade att det är för att det finns fler katter. Katten har gått från nyttodjur till sällskapsdjur och medans den inte spelar någon roll hur en råttfångare ser ut så vill folk gärna ha söta/fina sällskapsdjur. När raskatten blev populär så ville folk ha katter som liknade dem. Långhårigt betraktades som fint snarare än opraktiskt. Så långhåriga eller katter med annorlunda utseende har avlats på medvetet. Min teori.

Men jag tror inte att blandrasavel är särskilt ovanligt. De flesta raskatterna i sverige är ju sällskapskatter och det är väl inte så konstigt att en familj tar en kull på sin extra-speciella raskatt. Då får de söta kattungar PLUS att ungarna blir lättsålda och kan säljas till en högre pris dessutom.

Nej jag inte kan få in i mitt huvud att huskatten helt plötsligt förändras till att likna alla möjliga raser: Norska skogkatter, siameser, burma, perser, birma, maine coon etc. etc. Att de helt plöstsligt skulle mutera till att likna en rad olika raser inom loppet av 40 - 50 år.

Den domesticering du pratar om vad gäller ryska rävar har ju skett via medveten inverkan från forskare och är inte något som skett spontant av sig självt. Det har inte varit några forskare inblandade (i alla fall inte vad jag vet om) som gjort att huskatten de sista årtioendena blivit så mångfasetterad vad gäller utseende och likhet med en rad olika raskatter.

Citerar dig: "Fortfarande förstår jag inte hur ni kan tro att just den svenska katten skulle kunnat hållas helt fri från långhårsanlag när naturraser från både Ryssland och Norge är just långhåriga. Djur bryr sig inte om landsgränser".

I så fall skulle långhårsanlaget mest förekomma i de gränstrakter där dessa katter finns och möter "vanliga" huskatter. Avkomman skulle troligen inte heller gå under av att deras päls gör dem sårbara genom att vara svårskött och bilda tovor eftersom naturraserna inte skulle överlevt utomhus om så varit fallet. Något som är tyvärr är sanningen för många långhåriga huskatter som vi inom hittekattsverksamheten möter och får ta hand om.

Obs jag säger inte att det aldrig förekommer. Dock har jag svårt att ta till mig att det är den huvudsakliga anledningen till att huskatterna förändrat sig. Jag är mera böjd åt att det har med blandrasaveln att göra. Tycker mig nämligen se ett starkt samband mellan huskatternas förändrade utseende och den explosionsartade utvecklingen av just så kallad blandrasavel.  Dessa ljusskygga uppfödare drar sig inte heller att bland mellan olika långhåriga raser vilket man kan misstänka ger ökad risk för problempälsar.

#11 Katter över lag ska inte behöva klara sig i vår trafik tycker jag. Men döva katter har det sjukt mycket svårare i trafiken…

14. Absolut riktigt!

#14 Helt rätt! :)

Ja, de ryska forskarna har avlat selektivt och gjort en vild art tam! Ett jättesteg på bara 40 år, något som tagit iaf 100 ggr så lång tid utan selektiv avel men vad jag menar är att selektionstrycket på tamkatter har förändrats enormt de senaste 30-40 åren. Den miljö dagens katter lever i är inte densamma som den var för 40 år sedan och stora förändringar i miljön leder till 1) utdöende eller 2) anpassning genom evolution. Att 40 år av förändrat selektionstryck har lett till större fenotypisk variation är i mina ögon inte ens konstigt. Sedan är inte jag av den åsikten att så fasligt många huskatter är lika burmor, norska skogkatter osv. Jag ser många gånger noll likhet och jag tycker nog att jag har hyfsat god allmän raskännedom efter 10 år på utställningar och flera olika slags uppfödare i bekantskapskretsen. Huskattpopulationen rymmer en enorm genetisk variation. Det är kattens framgångsrikhet ett bevis på. Om inte annat så är alla olika raser ett bevis på den.

Jag hade en vit katt i 18 år som vistades utomhus. Hon var allt annat än döv. Inte hennes ungar heller.

Hon var dotter till min mosters perser men inte 17 såg hon ut som en perser för det, vare sig plattnosade eller långpälsad. Hon var dock oddeyed.

De två kotrhåriga huskatter jag har nu, en svart och en grå ser ut som om de skulle ha gjort för 50 år sedan.

#17 Jag utger mig inte för att var någon expert på genetik eller raser. Dock hävdar jag med bestämdhet att huskatternas utseende har förändrats enligt vad jag beskriver ovan. Naturligtvis blir de inte så lika en raskatt så att de skulle passera för en sådan i en utställningsdomares bedömning. Dock ser de annorlunda ut än vad de gjorde när jag började intressera mig för huskatter för snart 50 år sedan. Min teori är att det mera beror på människors inblandning än på mutation eller något liknande.

Lite OT i sammanhanget; men varför ska man som forskare påverka så att vilda rävar blir tamdjur. Är inte det lite galet? Kan tycka att det borde finnas vettigare saker för forskare att ägna sig åt.

18. Nej jag kommer också ihåg att det fanns både de som hörde och de som påstods vara döva när jag var barn ungdom. Såg helt oväntat en oddeyed vit katt ett grönt och ett orangegult öga utomhus i förra veckan kom då att tänka på att jag sällan ser vita katter  numera.

#18 Alla är inte döva, och ofta inte de som är odd-eyed tror jag. Det är nån färg-mutation, alla vita katter har den inte. Tror de brukar ha blå/ljusa ögon.

Mitt i diskussionen

# 22 Mamman var en helvit perser med blå ögon hon hörde utmärkt hon också.

Det är även därför Sverak kräver detta för att få ställa ut vita katter. Blåa ögon betyder inte döv, men de som är döva har blå och inte bruna till exempel. http://katter.ifokus.se/articles/4d717a0db9cb46223908a5c9-vita-katter-och-dovhet

#20 Människan är absolut inblandad, det är vi som har förändrat de ekologiska förutsättningarna och vi har allt mer aktivt domesticerat katten. Jag påstår inte att några nya mutationer ligger bakom utseendeförändringen, jag säger att de mutationer som ligger bakom våra raser alla kommer från huskatten dvs. de har funnits hos raskatten sedan mycket längre tid tillbaks än bara 40 år. Det är bara det att de tidigare förekommit i mycket låg frekvens=fenotypen har varit ovanlig. Nu råder andra omständigheter och frekvensen av de hör anlagen ökar=fenotypen blir vanligare. Du tror att det beror på raskattinblandning, jag tror det beror på det OCH på domesticeringsprocessen samt evolution.

#25 För de har ju faktiskt alla samma grund, en blandning av olika gener. Sen har vissa mer av det ena, mindre av något och så fortsätter detta blandas upp. Hur det blandas vidare beror ju på flera olika saker, som sagt. Det verkar ju rimligt.

Jag tror att biologer ser inte vardagen på samma sätt som vi. Bara på de få åren som jag jobbar med hemlösa katter har andelen långhåriga stigit enormt. Förr hade vi bara ibland en långhårig katt inne.

Men: nästan alla som ringde frågade efter en långhårig katt. Korthåriga var tydligen inte lika fina. Folk hade inte råd till äkta raskatter och ville då åtminstoneha en katt som ser ut som en äkta raskatt och valde då istället långhåriga huskatter. Och jag är säkert att alla som såg den långhåriga katten sedan sa att den är extra söt. Och sedan fick ägaren frågan om det är en skogskatt. Och den stolta ägaren kunde då säga: Ja, nästan. Den ser ju ut som en skogskatt. Och långhåriga kattungar är söta, det är ju det…

KKS har fortfarande en högre pris på långhåriga katter-för de är mer eftertraktade och ser dyrare/finare ut som vanliga huskatter.

Men jag ser också trenden att folk väljer bort långhåriga katter för de kräver så mycket pälsvård. Ofta har de bajs i rumpan och stora tofsor. Men ändå ser man ju hur snabbt en raskattliknande katt får ett nytt hem jämförd med andra huskatter. Då blir det ju nästan slagsmål:((

I andra länder som Turkiet, Indien etc är det inte lika populärt med långhåriga katter skulle jag tro. För det passar inte in hos dem. De katter som springer runt hemlösa i Turkiet ser nog inte ut som skogkatter. så där utvecklas inte "huskatten" åt det hållet. Det är mycket biologi, även miljö och människors intrång. Men vi ska inte tro att vi i Sverige är måttstocken heller. T ex Bengalerna är ju som Bengaler just för att en sån katt funkar där, en norsk skogkatt funkar i Norges skog, Maine Coon kan fånga fisk bland bergen i Kanada/Maine. Eller hur det nu var.

När vi försöker tvinga oss på för mycket så säger biologin ifrån. Vissa burmor får hjärnan utanför huvudet, vissa kombinationer blir sterila. Så vi påverkar nog inte så mycket som vi tror. Jag tror det finns en stor marginal, sen går det inte längre. De kattor som alltid bara får en unge. Det är nåt fel! Då får vi inte vår vilja igenom med vår avel. Kattor i naturen får normalt massor av ungar.

Den här katten hade nog gärna velat slippa all raskattblandingar. Eller som en del väljer att uttrycka som genetiska förändringar.

För att människor väljer katt delvis efter utseende. Man tilltalas av olika färger och typer. Allt går sedan enligt marknadsprincipen.

Det finns för många korthåriga huskatter idag, långt fler än vad människor vill ha (utbudet överstiger efterfrågan med flera tusental, därav pris som fem kronor tassen). Vad händer med dessa katter? Några får goda ägare medan andra släpps ut och får klara sig själva, dvs leva ett hårt liv och sedan frysa ihjäl eller nåt. Hur ska deras ungar klara sig utomhus? Det gör de kanske inte. Alternativt avlivas de direkt när man märker att de inte säljs. De korthåriga katterna med färger som folk generellt inte vill ha, selekteras alltså långsamt bort ur avelsmaterialet pga att de själva och deras avkommer dör. Eller så hamnar de på katthem där de kastreras och därmed inte får avkommor mer. Nu tänker vissa att: men det finns ju tusentals kattkolonier, där får de ju massa ungar. Ja men ofta hamnar de inte hos människor utan fortsätter leva i sina kolonier dvs det finns en massa korthåringar "out there". De skjuts, dör eller hamnar på katthem och kastreras, dvs, i kontakt med människor som kan ta hand om dem så för de inte vidare sina gener. Och det är knappast raskatter som bildar kattkolonier.. utan katter som folk släppt ut för att de inte ville ha dem, diverse utegående bondkatter och annat.

Däremot de katter som det finns en efterfrågan på: raskatter och långhåriga huskatter och unikt eller vackert färgade korthårskatter, har större chans till att få det liv en katt förtjänar. Det är dem som folk håller inomhus och kanske rent av avlar på. Deras ungar får en långt mycket bättre chans i livet i och med att de kostar mer att köpa (folk tar bättre hand om sin "investering").

På raskatter finns det en stor efterfrågan, ibland till och med större än utbudet. Många hade köpt raskatt om de fick välja, men avstår pga de kostar mer (och köpet blocketavlade katter i stället).

De som vill tjäna pengar på kattuppfödning (oseriösa blocketavlare) väljer ju inte precis en gråtabby korthårig katt att avla på eftersom de i marknadspris inte är värda särskilt mycket, utan väljer avelsdjur efter vad som är trendigt och generar mycket pengar dvs har ett högt marknadsvärde. Vita, långhåriga oddeye, ragdoll/birma/skogis-blandisar etc. Dessa "trendiga" katters gener förs härmed vidare.

Av detta följer: det sker ett slags "naturligt urval" på huskatterna, men urvalet är inte särskilt naturligt alls då människor är med i spelet. De korthåriga katterna med vanliga färgers gener selekteras bort, medan långhåriga katter, raskatter eller katter som har en viss "look" sorteras fram som avelsmaterial. Det leder till en ökning av det sistnämnda och en minskning av det förstnämnda.

Generellt är folk härinne dåliga på att tänka i marknadstermer, eftersom man inte vill se katterna som en "vara". Genom att blunda för verkligheten missar man dock de analyser som ett marknadsekonomisk perspektiv kan bidra med, vilket i slutändan enbart drabbar katterna man säger sig värna.

Mitt svar på frågan var "annat" (genetiskt urval), men jag hade lika gärna kunnat svara blandrasavel eftersom de båda hör så tätt samman. Det är ju huskattsavlarna/blandrasavlarna som snurrar hjulet och gör att dessa trendiga katter får en massa ungar, medan man undviker att avla på de katter som har ett lågt marknadsvärde.

#30 Absolut, men detta mode har ändrats om fem år. Då vill man kanske ha en annan typ av katt. Det blir mer och mer inne med nakenkatter till exempel.

Jag tror vi diskuterar detta på flera olika nivåer. Man skulle i teorin kunna sluta sälja långhåriga katter, förbjuda aveln på dem. Rent teoretiskt! Fem år senare kommer det märkas.

Du kan inte ens i teorin försöka ändra den biologiska delen. Och vi i Sverige är i vissa sammanhang en liten fjärt i sammanhanget. Det är inte representativt. Men självklart har du rätt i mycket. Men det är flera olika dimensioner tror jag…

Svarta korthåriga katter är det vanligaste  här samt svarta med vita tecken. Av huskatter är de också de som är minst eftertraktade.

# 28 Bengal är en hybrid mellan en bengalisk vildkatt och en bengalisk tamkatt dvs en av de få raskatter som människan själv avlat fram.

http://www.sverak.se/SVERAK/Om_katt/index_raser.htm

Helig Birma är en  naturlig Thailändsk ras.

jag har sett en enorm ökning på långhår, brunmaskade blåögda katter samt silver/smokefärgade katter här i blekinge. Sedan blocket kom , med alla billiga "raskatter" och som underlättade för BYB att synas och få sålt sina ungar, har fler impulsköp på "finare" katter ökat och som vanligt tröttnar man på sin katt, eller låter hankatten gå ut okastrerad. Det är en tanke…(behöver inte vara rätt, bara en fundering)

Jag har så många långhåriga och brunmaskade katter inne hela tiden, att efterfrågan knappt finns längre. Men visst är de lättare att omplacera än svarta och svartvita.

# 35 Det är lika illa att låta honkatten gå okastread utomhus.

#36 ja, såklart det är. Menade mer att hanarna parar sig med hemlösa honor vars ungar inte föds inomhus hos ägaren utan blir förvildade och sprider rasgenen.

#30 Låter logiskt men vi hade otroligt många svarta katter förra året som kom in. Det är den färgen som är svårast att hitta nya hem till och borde därför minska efter din inlägg.

Däremot har vi knappt fått in några gråtigrerade…

#30: Svarta katter finns det gott om - de är ju så VACKRA!  Men visst, det tar längre tid att placera dem än t o m svart-vita som nog är den vanligaste färgkombinationen.

Gråtigrerade finns det ganska gott om också, i alla fall på 'mitt' katthem. Men de kommer oftast från samma 'leverantör' så det har kanske att göra med inavel?

Tog hand om tigrerad hona som hade 4 kattungar. alla 4 kattungarna var svarta. En var svart med vita tecken. Det känns som en ganska vanlig färg tycker jag med. Dock hade jag tur och hittade hem åt alla kattungarna. Tyvärr dog mamman i FIP..

Jag tror helt enkelt på att utseendet helt enkelt ändras mycket beroende på vad människan tycker är sött och vad som faller i smaken. Långhåriga kattungar är väl extra lätta att sälja. Blanda in lite raskatt från början och fortsätt aveln på de sötaste individerna och här är vi idag.

# 40 Tyvärr så gäller inte den genetiken. Man ska vara rätt kunnig för att veta hur en avkomm kan komma att se ut.

Svart är svårplacerat när det gäller huskatter men när det gäller raskatter så är det en annan femma. Kan någon tänka sig en anna färg än svart på en bombay?

#41 Så du menar alltså att vad människan anser är ett fint/sött utseende inte har spelat in i hur huskatternas utseende har förändrats?

Jag minns detta så väl 87 var jag på en Ö spendera hela min sommar där då mitt intresse flytta dit hela sommaren nämnligen hästar,hundar,höns ja en hel gård faktist med djur togs dit. Iaf långhåriga-huskatter var väldigt ovanliga då. En dag red jag runt denna lilla Ö och hittade 2 lådor i en låda var det 3 st kaniner alla var långhåriga och i andra lådan var det just en långhårig svart liten katt. Jag tog med mig djuren hem o fick hitta någon låda och något att ha i lådan det blev lite sand, mat fanns bara hundmat så den fick ta det i 1 dag tills man kom till en affär. Denna katt tog sen hem till mig o levde många herrans år, det var rätt knasigt att man dumpade katten jätte trevlig rumsren o kelig katt som var även steriliserad som man sa då. Kaninerna fick jag klippa ner helt då de var toviga som 17.

Jag tor att detta beror på fler saker, mer raskatter ute som inte är kastrerade samt medveten avel. Statusen har sjunkit så man dumpar katter o även raskatter tappar sitt värde efter ett par olyckor inne så släpps de ut o därmed parar dom. Jag önskar att det blir strikt lag på kastreing o märkning på utegående katter. Vacc med men just att de slipper göra fler katter skulle underlätta även blir grannsämjan bättre när man slipper pissekatter som kissar på allt ute.

I slutet på 1950 talet hade vi en vit katt om hette Tusse och han var inte döv. Men jag vet inte om det var så vanligt för jag var bara småbarn då och minns inte hur hans syskon eller mamma såg ut.

# 42 Hur kan du få det till att jag tycker så?

#45 du skrev i 41 att den genetiken inte gällde när jag skrev att avel på sötaste individ hade satt oss där vi är idag..

# 46 Man måste kunna en hel del om genetik för att få rätt avkomma. Det räcker inte med att ta de sötaste och avla på dem. Det är inte så uppfödare gör. Tyvärr gör många huskattsuppfödare detta och resultatet blir inte alltid vad de tänkt sig.

#47 För en blandrasuppfödare räcker det.

# 48 Vad är det som räcker?

Tror dessvärre inte att blandrasuppfödare bryr sig så mycket om att fördjupa sig i genetiken. De ligger enligt min mening så långt ifrån allt vad seriös kattavel man kan komma.

Hörde häromdagen om en sådan uppfödare som var så arg på att honkatten de avlade ungar på hela tiden kissade på fel ställen. Katten - en långhårig honkatt - skulle nu minsan straffas med döden, men först skulle hon få föda en kull till så de fick valuta för henne.

Nej den där världen är inte vacker. Frågan är hur man ska kunna stoppa företeelsen?

#50

Anmäla dem på alla sätt man kan? Tjänar de pengar ska de ju betala inkomstskatt och säljer de för mer än 30000 kr/år även moms så Skatteverket kan ju vara intresserade.

#51 Smart drag! Det ska jag tänka på nästa gång jag stöter på problemet!

#51 Borde väl finnas nån fribidrag. Alla som säljer nånting kan ju inte betalar inkomstskatt för det.

Man kan tex hyra ut sin stuga för 18 000 kr/året innan man betalar inkomstskatt och innan dess kan man drar av alla kostnader man hade….

Puttar upp för fler synpunkter!

Fråga en seriös uppfödare, de vet vad som gäller.

jag tror att det är klantiga folk som "råkar" släppa ut sina katter på vift under bl:a våren/sommarn. och egon som bara vill tjäna pengar som dom parar dom hej villt, "bara det är lite raskatt" så får dom så får dom högre värde och dom får extra stålar.. *suck*  tack och lov att det finns smarta personer oxå som faktiskt inte bara tänker på sig själva! kan knappt föreställa mig om alla skulle vara sådana puckon och para katterna hur som helst bara för att tjäna extra pengar!