# Hur vet man att en skyggis kommer bli tam?
Author: Sehvrin

Jag är ju stödhem åt två skyggisar från Östgötakatterna. Jag är övertygad om att båda kommer bli tama. För Nalla kommer det nog bara ta ett halvår till och för Semlan ett år eller mer (lite beroende på hur de kommer reagera när vi flyttar, när nu det blir).

Men eftersom detta är mina första skyggisar så är jag nyfiken på hur ni som är mer erfarna vet att en katt kan bli tam? Och _när_ vet ni det? Vilka tecken tittar ni efter?

## Comment 1
Author: Lena

#0 Det har varit en del småvilda diskussioner om det här ämnet nyligen här på sajten. Ämnet är lite känsligt kan man nog säga då det råder lite olika synsätt på katters förvildningsgrad och vad som är bäst utifrån detta. Det finns även teorier om vad som gör att vissa katter går att socialisera, medan det är svårare med andra.

Rent allmänt handlar det om tålamod och tid samt att få katten att känna tillit. Det där med tiden är högst individuell. Det varierar även beroende på hur mycket tid man har möjlighet att spendera med sina katter.

En katt som aldrig sett en människa och som redan är vuxen när den fångas in brukar det vara svårare att socialisera. Kattungar går alltid lättare. När vi fångar in en katt vet vi ju oftast inte exakt hur den haft det bakåt i tiden. Därför kan katter ofta överaska oss och bli bra mycket tamare än vad vi förväntade oss. Ibland blir de inte riktigt tama men accepterar vår närvaro.

Har själv varit med om katter som inte gjort så stora framsteg under lång tid och som sedan helt plötsligt tar stora steg framåt. Andra förblir på en viss nivå och stannar sedan kvar där.

## Comment 2
Author: Alexej

De flesta katter som jag har haft var mellan 1-3 år. Det är veterinären som kan bedöma åldern med hjälp av tänderna. I den åldern har jag alla fått tama.

Jag har en sköldpadda som kom som vuxen till ett ställe där hon blev matad under 8 år utan att mataren kunde komma nära katten. Kvinnan dog och katten kom till mig. Hon satt 4 månader under sängen och anföll när jag kom för nära. Sedan blev det bättre men jag kommer aldrig kunna röra henne. Hon är nu med mina utekatter och kommer in och sover/äter. Jag kan gå förbi henne ganska nära men inget mer.

En röd hane som är 6-7 år biter sig fast som en grävling när jag kommer för nära med tex sopborsten. Det blir nog likadant som med sköldpaddan. Han kommer stanna hos mig.

Sedan har jag haft problem med äldre kattungar. 4-6 månader. De är så snabba och gömmer sig gärna så fort de anar fara. Och det är svårt att få bort flyktbeteende. Äldre stannar mer kvar där de ligger.

## Comment 3
Author: SagaLina

Min Maja kommer från KKS, hon var ca 2 år och hade bott hela sitt liv utomhus. Hon var skräckslagen de första veckorna men började sen tina, tror det tog kanske 3 månader innan vi kunde börja ta på henne utan att hon blev rädd. Hon är fortfarande inte helt "tam" 3 år senare men mycket bättre. Hon verkar trivs väldigt bra hos oss och mina katter, hon älskar att ligga mjukt, bekvämt och varmt. Även om hon inte är knäkatt så är hon riktigt kelig på sitt vis, hon kommer gärna och strycker sig mot händer och ben om man sitter/ligger stilla, hon älskar att bli kliad under hakan.

Tror att det är väldigt olika från katt till katt, inte bara från hittekatt till hittekatt. Maja är mycket mer tillgiven en vissa tama katter jag mött tex.

## Comment 4
Author: Sehvrin

#1 Jag var inte ute efter att starta upp diskussionen om vilka katter som man kan få tama/trivas i människors närhet. Jag tror att med tid och tålamod så kan man få alla katter att vara bekväma kring människor. Kanske var det en lite klumpig formulering av frågan.

Det jag undrade mest var vilka tecken man tittar efter och tänker "aha, nu börjar det lossna" och om det finns några säkra tecken.

Till exempel: Om en katt spinner när den blir klappad, är det då ett säkert tecken på att den komer bli tam? (I övrigt tycker katten att hela grejen är ganska läskig)

Jag förstår att mycket är individuellt, men det borde väl finnas några generella mönster?

## Comment 5
Author: kattassen

#4 Ja det är väl ett väldigt gott tecken om katten spinner när man klappar. Då är väl i princip socialiseringen fullständig.

Att överhuvudtaget få klappa katten ser jag som ett väldigt framsteg, men det är som Lena skrev ovan i sitt inlägg. Det finns ju oerhört många grader av skygghet. Så frågan är hur skygga dina katter var i utgångsläget. Har man katter som Alexej beskriver som hänger i sopkvasten som en grävling då har man en längre resa framför sig och skulle katten en vacker dag acceptera sopborsten så är det ju ett gott tecken framåt.

Har man en blyg katt som "bara" ligger under sängen hela dygnet i början måste man ju se det som ett gott tecken om katten börjar röra sig lite runt även när man vistas i rummet själv. Osv.

Trådarna om katten Isis är ju ett mycket bra exempel på där man beskriver steg för steg hur katten Isis kom att bli en tamis från en skyggis. Läs gärna den berättelsen![Skrattande](http://hittekatter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")[HÄR](http://hittekatter.ifokus.se/discussions/4d71483ab9cb46222105cf00-isis-eslovkatten#discussions-3)

## Comment 6
Author: Katthemsmatten

Liten detalj: Ur rent etologiskt perspektiv så finns det ett mycket kort socialiseringsfönster när katten är unge. Några få veckor. Sedan kan man bara HABITUERA katten, dvs få den att acceptera oss, men socialiserad blir den alltså inte.

Har själv en liten skyggis utefödd ca 2006. Infångad vid ca 1 års ålder och har bott hos mig de senaste knappa 4 åren. Hon kan sitta och blinka till mig. Ibland kan jag gå förbi henne och hon sitter kvar. Jag kan alltid klappa henne när hon ligger på vissa platser i huset och då spinner hon och åmar sig som vilken fullt tam som helst. Om hon kommer att bli helt tam så som en kattunge som fötts inne och blivit hanterad från 'dag 1'? Det tror jag inte. Men jag tror att hon har ett gott liv tillsammans med mina övriga katter som i varierande grad är socialiserade eller habituerade. Hon tar kontakt genom att gå efter mig och hon gör små framsteg med udda mellanrum. Och hon är till min stora lycka väldigt nyfiken vilket uttrycker sig i att om vi får gäster så kan hon inte låta bli att studera dem. Först från tryggheten i sovrummet, sedan genom att gå förbi och sätta sig en bit ifrån. Min lilla pälskling!

## Comment 7
Author: Alexej

Det där med spinnande är lite lurigt. Katter kan stresspinna. De spinner också när de är rädda. Jag hade en döende katt en gång i mina armar som spann.

Framsteg med skygga katter är så oerhört små som bara du kan se. En annan hållning, blicken osv. Kan du klappa en katt med handen har du kommit långt och man fortsätter därifrån. Kunna klappa överallt på katten. Jag har en katt som är helt kelig nu och jag kan klappa den överallt och kolla tex klorna. Nu tränar vi att katten kan lyftas upp utan att få panik.

## Comment 8
Author: bymaruska

Min Kajsa kommer ju från samma koloni som Dina stödhemskatter.

Kajsa kom in när hon var ca 6 veckor tillsammans med sina systrar och mamma, till oss flyttade Kajsa när hon var 12-13 veckor.

Jag räknar Kajsa som tam alltså inte skygg, men hon är skygg.... hon gillar inte när vi får besök då är hon som bortblåst, vi kan inte lyfta upp henne bara så där då får vi lura henne lite först, hon strycker sig aldrig mot oss nosar lite lätt på sin höjd och springer snabbt iväg. Hon har alltid ett öga i nacken och är väldigt observant.

Men varje natt sover hon i min säng och DÅ får jag gosa hur mycket jag vill hon kråmmar sig och spinner högt rullar på rygg och tycker det är jätte härligt bara det är mörkt? Det här mörk gosandet har kommit den sista månaden så jag tror stenhårt på att hon när som helst kliver ut ur "garderoben".

Vad är det Malin brukar säja tid, tillit och tålamod och det tror jag på.

En litet PS:  Vi bor stort och det tror jag också har inverkat på socialiseringen och att det därför har tagit lite längre tid, det är mycket bättre om ytan är mindre och närheten blir ett måste.

//M-H

## Comment 9
Author: kattassen

#8 Precis så där beter vår Rasmus sig också. Han har varit hanterad av människor sedan han föddes och är tam enligt alla forskarrapporter.

Reserverad skulle jag säga. Helgosig, fullt hanterbar, men öronen och ögonen på skaft och totalt bortblåst när det kommer folk.

Kluriga små djur![Flört](http://hittekatter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 10
Author: Lena

#4 Ohh nej det förstår jag att du inte var ute efter att starta några bråk. Vi måste ju kunna diskutera sådana här viktiga frågor på en sådan här sajt.

Det finns olika saker som kan göra att en katt reagerar och blir rädd. Det har inte alltid att göra med om de träffat människor eller ej tidigare. Ibland är det hur de blivit behandlade av människor bakåt i tiden som får dem att reagera. Jag har t.ex tre bröder här hemma som har haft det tufft då de blivit illa behandlade av sin tidigare ägare. En missbrukare som stängde in dem i garaderoben bl.a. Även om de nu är tama och keliga kan de reagera på vissa handrörelser och ränna iväg som en avlöning. De brukar dock komma tillbaka snabbt igen. Det kallas negativt betingade reflexer det där när ett djur förknippar t.ex ett ljud, en rörelse, ett ting osv. med en obehaglig upplevelse. Brukar avta över tid om de märker att den negativa händelsen som utlösta reaktionen inte inträffar längre.

#8 Att ha katter på en begränsad yta är ett känt knep om man vill skynda på socialiseringsprocessen. Det är många jourhem och katthem som jobbar på det sättet.

#6 Precis det är det som diskuterades i en annan tråd och som viss hade lite svårt att ta till sig. Men det stämmer även med mina erfarenheter.

#4 Det viktigaste är att katten mår bra i sin tillvaro. Det är ett tecken på att de känner tillit. Som Alexej skiver kan katter spinna även i andra situationer där de normalt inte borde göra det om spinnandet bara står för trivsel. Kattens spinnande är gåtfullt. Men i regel brukar det ändå betyda att de trivs med tillvaron.
