# Är det ok att anmäla en "katträddare"? Author: Alexej Jag fick höra om ett jourhem som tog in "för många" katter. Hon blev anmält av andra aktiva och blev av med sitt tillstånd. Vad tycker ni? **1\. Ja. Det är lätt hänt att en katträddare bli en kattsamlare. Då är det bäst att anmäla personen för att stoppa i tid.** **2\. Ja. Jag skulle anmäla oavsett om det är en vanlig ägare eller en katträddare. För många katter är för många katter.** **3\. Nej/tveksamt, för en katträddare (jourhem) jobbar för att få ut katter sedan. Skulle nog inte anmäla.** **4\. Aldrig, helt fel att anmäla varandra.** ## Comment 1 Author: Gullimat Valde 3 kanske man i stället kan ge råd, stötta, hjälpa i första taget, men naturligtvis beroende på hur katterna blir skötta. ## Comment 2 Author: Alexej Jag vet flera som har fler katter än de har tillstånd för. Men katterna har det bra och jag skulle aldrig anmäla hemmet. Tillståndregeln är bra för att myndigheter har möjligheten att ingripa vid vanvård. Men bara för att någon har 12 katter istället för de lagliga 9 betyder det inte att katterna mår dåligt för det. Skulle gärna läsa varför några skulle anmäla. ## Comment 3 Author: Puma77 Så länge katterna har det dem behöver och mår bra så tycker jag att det inte finns något belägg att anmäla. ## Comment 4 Author: martdat svarade 3.  nej/tveksamt,  för mig handlar det  bara om att katterna mår bra., det är katternas liv o hälsa jag ser på. att anmäla bör alltid vara sissta utvägen. däremot prata o hjälpa på andra sätt om man märker att det kanske börgar spåra ur, men en anmälan leder till så mycket bekymmer för personen och offta döden för katterna så det drar jag mig för,om det inte är abselut nödvändigt. ## Comment 5 Author: bymaruska Jag svarade ja! för att jag utgår ifrån att jourhemmet eller vem som har för många katter och det inte fungerar inte och katterna far illa. Ett aktivt jourhem som jobbar för permanenta lösningar och under tiden har katterna det bra i jourhemmet, allt sköts enligt regelboken osv då är det skamligt att anmäla. MEN vet man att det inte funkar och det har gått överstyr då skulle jag i första hand prata med personen kanske tillsammans med andra och fösöka styra upp det hela. Fungerar det inte då är en anmälan befogad utan tvekan, för då behöver personen hjälp och ett myndighets beslut kan vara den hjälpen. Katterna går först!! //M-H ## Comment 6 Author: MewTwo Ja det vore ju en vacker dröm att det fanns något som hette "Myndigheternas hjälp"... Det existerar inte alls på de flesta håll här i landet, utan vad myndigheterna gör vid anmälan/ingripande är att avliva katter raskast möjligt och ge djurförbud eller böter. Katterna - som kan vara friska och goa och bara typ 2 för mycket - skiter LST fullständigt i, bara de får utöva sitt paragrafrytteri. Det sker ett par fall varje vecka som missköts även av myndigheterna - så nån HJÄLP kan man inte förvänta sig som gagnar katterna. Bara i morse fick jag uppgift om [50 katter som avlivats i Sundsvall](http://op.se/lanet/ostersund/1.3839747-50-tal-katter-i-misar-avlivades-i-sundsvall) - de hade gått ensamma i en lägenhet sedan i maj! Och då hade alltså LST varit där en gång tidigare och vid det tillslaget avlivat 48 katter. Mardröm! Vad var det för hjälp kan man sorgset undra... Jag träffade Gotlands katthems representant i sommar och hörde vilket gott samarbete de hade med LST och verkligen räddade katter. Tänk om alla LST var så? Såg katthemmen som förtrogna medhjälpare... Om ett jourhem har någon/några katt/er för mycket under en period tycker jag är oväsentligt förutsatt att de sköts prickfritt. Syftet är ju framtida placering i egna hem. Under tiden måste de ju få trygghet någonstans. Jag tror mer på att vi själva måste vara aktiva att övervaka, stödja och hjälpa alla våra katthjälpare att fungera på för katterna säkra och gynnade sätt. Det går inte att skjuta över ansvaret på någon tredje part "samhället" för det är VI som är samhället! Man måste visa civilkurage och ingripa när katt (eller människa) far illa, och inte vänta förgäves på myndigheten. Illa nog var väl den där katten som satt bunden i 3 år och anmäldes. Grannar och omgivning skulle skämmas  svarta som inte ingrep. Sedan finns det ju vanvårdsfallen vi varken ser eller hör, men som polis och socialtjänst uppdagar. Där är anmälan skälig och ska göras. Men också där borde finnas en räddande öppning i samverkan med katthem. Det är helt enkelt sorgligt att det inte är en självklarhet att varje ort skulle ha ett katthem med fulla stöd och bidrag - det skulle ge både arbetstillfällen och mening till det uppdrag att DJURSKYDDA som varje LST har (Men inte begripit???!) Mitt svar blev rörigt och OT för som ni förstår är min relation till LST grundad på mycket tråkiga kontakter trots envisa försök att få dem goda! Mew2 ## Comment 7 Author: Camillhe Jag valde alt 3, Nej man gör inte en anmälan OM man inte misstänker att djuren blir misskötta och vanvårdade. Misstänker man vanvård så tycker jag att det är ens skyldighet att anmäla. Mer katter under en period än lagen tillåter tycker inte jag är skäl till en anmälan. ## Comment 8 Author: UlrikaD Om något jourhem hade fler katter än 9 utan tillstånd och jag visste/såg att katterna mådde bra och omplaceringar var på gång så skulle jag inte göra någonting. Tror det är lätt hänt att man tar in för många för att man tror att man ska hitta hem till omplaceringarna och så drar det ut på tiden. Om någon hade katter som blev dåligt omskötta så skulle jag prata med personen. Oavsett om det rörde sig om 2 eller 10 katter. Så personen får en chans att göra någonting åt det. Den kanske behöver hjälp med någonting osv. Vad många inte vet är ju att 9 katter gäller ju vuxna katter. Och att man kan ha en del kattungar hemma som man letar nya hem till och det är lagligt utan tillstånd. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag svarade "Tveksamt", men skulle absolut hålla extra koll. Det är lätt hänt att det går för långt, men jag skulle inte anmäla om jag stensäkert visste att katterna togs väl om hand, faktiskt. ## Comment 10 Author: Mona22 Svårt att svara på ,beror helt på situationen. Sköter personen om katterna och försöker hitta hem åt dem så helt okej men mår katterna dålig så skulle jag anmäla. ## Comment 11 Author: Silvestris Alla är lika inför lagen. Jag gör inte skillnad på folk och folk. "Katträddare" är inte immuna och tyvärr far en del katter illa även hos de som påstår sig vara deras bästa vänner. Sedan tycker jag alltid att det finns gråzoner. Om Murre mellanlandar hos A och är på väg till B och mellanlandningen hos A innebär att A bryter mot de föreskrifter som finns låter jag det passera. Oavsett om A är en "katträddare", uppfödare eller bara en kattnörd. Katten är redan på väg till en annan lokal. Om Murre däremot landar hos A på obestämd tid och A inte ansöker om tillstånd för att få hålla fler katter så anmäler jag. Sedan är det inspektörens uppgift att avgöra om tillståndet ska utökas till en katt till (vilket rimligen bör vara möjligt om katthållningen är god) eller om A ska få ett föreläggande om att antalet katter måste minskas. ## Comment 12 Author: Josefa Om katterna mår bra och får den vård de behöver, så finns det väl ingen anledning att anmäla. Visserligen är det bra att det finns en gräns på hur många katter man högst bör ha, men det är inte bara antalet katter som är avgörande. Det finns många som bara har en eller ett fåtal katter, som har sämre koll på sina katter, än vad andra med flera katter har. Undrar lite hur ni tänker som svarat alternativ 1 eller 2. Ni är ju väl medvetna om att risken är stor att de övertaliga katterna kommer att få avlivas. Det måste väl ändå vara bättre att katten ändå har någon som håller koll på den, än att det springer ute vind för våg? Så det är knappast på katternas bästa ni tänker. Visst har katterna det bättre i ett hem med lite färre katter, men vad gör man om nu de hemmen inte finns just för tillfället? Jag själv har ju 9 vuxna katter. För några månader sedan dumpades en honkatt på min trappa i en trasig transportbur. Och jag tog in den, fast jag redan hade min kvot av vuxna katter fylld. Denna hona fick turligt nog ett nytt hem relativt snabbt, men det visst jag inte när jag tog in henne. Ni tycker alltså att det var skäl nog att anmäla mig till Lst? Hade det varit bättre att låta buren stå kvar på trappan? Polisen erbjöd sig att hämta den. Med avlivning som följd om ingen ägare anmälde sig. Jag har visserligen ett §16 tillstånd, men det gäller för kattungar. ## Comment 13 Author: Marad Klart att alla ska följa den lagstiftning som finns. ## Comment 14 Author: Silvestris #12 Jo, jag tänker faktiskt på katterna. Om katterna är välskötta och har allt de behöver ska de inte vara några problem att få sitt tillstånd utökat, iaf inte tillfälligt. Självklart kan katter misskötas även när de lever i små grupper där tillstånd inte behövs men risken för vanvård ökar med antalet katter. Ju fler katter man har, ju större krav ställs på hygien och ägarens kunskap. Katter är inte skapta för att leva i stora grupper och mår dåligt om ägaren inte besitter den kunskap som behövs för att hålla en stor kattgrupp välmående. Därför är det mycket bra med myndighetsinsyn. Jag vet att det är tufft att neka katter rum, men faktum är att man bara har så mycket plats att erbjuda innan de katter man redan har börjar fara illa. Man kan inte ta hand om alla. Jag kan inte trycka in 30 katter i mitt hem och fortfarande erbjuda dem ett drägligt liv. Kattsamlare brukar inte sällan börja med att rädda en massa katter och kan sedan inte sluta då de ser sig som oumbärliga. Någonstans börjar deras sjukdom ta sig uttryck och det är väl förbannat bra om vi kan fånga upp dem innan deras katter ligger som intorkade mumier runt om i hemmet? Även om det innebär att vi andra får det lite besvärligare med tillstånd hit och dit. ## Comment 15 Author: Sidentass I ett sådant ärende skulle jag inte göra mej någon större brådska med att anmäla...vissa lägen kan ju situationen där ute bland hemlösa och hjälpsökande katter göra att det blir fullt i stödhemmet under vissa perioder...om jag hade varit tveksam till stödhemmet hade jag försökt att kontakta de privat och försökt ta del av förhållandena på ett lugnt och sansat sätt.. ## Comment 16 Author: Josefa #14 Jag kan ju tycka att det är lite skillnad på om någon som tillfälligt har ett par katter för mycket men som ändå mår bra och någon som har så pass lite koll på katterna att de inte ens märker att någon av dem redan är ett förtorkat lik. Vad jag menar är att jag tycker det är en aning övernitiskt att anmäla bara av den enda orsaken att där finns någon katt för mycket. Om katterna däremot inte får det de behöver, så är det en annan sak. Men det samma gäller om katterna är färre än det tillåtna antalet. Och alla de här, som jag kan tycka, onödiga anmälningarna till Lst, tar bara en massa tid och resurser från Lst, som hade kunnat användas till mer behövande djur. ## Comment 17 Author: brutt Om man anmäler ska det alltid vara för djurets eller djurens skull Aldrig på grund av personliga motsättningar som att hysa agg mot någon sådant förekommer tyvärr också. Absolut viktigt att försöka stoppa i tid men då ska det behovet också finnas och vara nödvändigt för att förhindra lidande för djuren och ibland tom även för ägaren självTror inte på att anmäla bara för att en katt inte blivit omplacerad i tid och de tex är tio istället för nio under en kortare period om de har det bra och utrymme att kunna bete sej naturligt. ## Comment 18 Author: Silvestris #17 Men när vet en lekman att en person är på väg mot "kattsamleri"? Hur förebygger man det som lekman? Kattsamlare vanvårdar ju inte sina djur från början och jag tror inte att lekmän i allmänhet kan fånga upp tidiga tecken annat än möjligen om man känner personen och man uppfattar att denna person anser sig vara oumbärlig och ingen annan kan ta tillräckligt väl hand om katterna (en attityd som tyvärr skiner igenom hos en del katthem). När djuren börjar fara illa är det ju för sent. Det är därför det är bra med myndighetsinsyn och tillsyn. Djurskyddsinspektörerna ska objektivt kunna se till de aktuella katternas bästa alldeles oavsett hur stor vilja ägaren har att rädda livet på fler katter. Sedan är det klart att alla djurskyddsinspektörer inte alla är vad man skulle önska, men det är lite farligt att ställa sig över dem och anse sig veta bättre. De har i grund och botten en utbildning som de flesta andra saknar och det kan spela stor roll. ## Comment 19 Author: Alexej Jag skulle bara anmäla pga vanvård inte pga för många katter. Vanvård har inget med antalet att göra. Det finns folk som har 2 katter och missköter de totalt och det finns folk -utan tillstånd-som har 20 katter som alla är kastrerade och välmående. Det är lätt och gratis att skaffa tillstånd men det finns Lst som motarbetar tex arbete med skygga katter. Göteborg tex vill avliva alla skygga katter-oavsett om det är kattungar eller rädda tama katter. Deras policy är att spärra in en skygg katt är djurplågeri. Problemet är att det är inte krav på kastrering. Ett hem med 20 okastrerade katter spårar snabbt ut och då är lagen om antalet katter ett hjälpmedel för att stoppa det. Ett hem med 20 kastrerade katter betyder inte automatiskt vanvård. Tycker det är det som folk borde titta på först innan de anmälar. Är katterna kastrerade? Sedan spelar antalet inte så stor roll. Lite skrämmande att det finns risk här på sajten att att bli anmäld för antalet katter man har hemma oavsett hur katterna mår och om de är kastrerade. Det betyder, som Josefa skrev, att om en person som har tillstånd för tex 15 katter och alltid fullt, kan inte skriva här om en ny katt utan risken att bli anmält av andra aktiva här. ## Comment 20 Author: Silvestris #19 Men vilka här håller reda på vilka som har tillstånd och inte eller för hur många katter tillståndet gäller? ## Comment 21 Author: [Borttaget] § 16 tillstånd gör mer skada än nytta. De som har okasterade katter som fritt förökar eller på annat sätt har oseriös katthållning kommer inte att söka tillstånd. De som har seriös katthållning men som bor i "kattovänliga län" kan av länsstyrelsen få hela sin ekonomi förstörd och sina katter avlivade  pga en enda  djurskyddsinspektörs personliga uppfattning om t ex skygga katter. Som tur är har Jordbruksdepartementet konstaterat att det finns problem vad gäller § 16 tillståndet och de har skickat vidare frågan till expertgruppen som just nu utreder djurskyddslagstiftningen med  önskan om att reglerna ska förenklas eller tas bort. ## Comment 22 Author: MewTwo 18# Tyvärr har du fel i att "alla djurskyddsinspektörer ... har i grund och botten en utbildning som de flesta andra saknar och det kan spela stor roll" - efter att ha kollat cv på många djurskyddsinspektörer och distriktsveterinärer så är det bara att konstatera att de har skrämmande undermålig utbildning eller ingen dokumenterad kompetens alls! Börjar man rota i kattärenden hos de LST som motarbetar katthem och katthjälpare så dyker ett skrämmande mörker upp ifråga om vad de "tror är bäst för skygga katter" - katterna själva har de inte ens tillfrågat! (Har sett så många skyggisar som varit synnerligen tillfreds med ett liv inne i burrum, tillbakadragna visserligen, men inte alls ledsna... De får ju värme, mat och lugn istället för strid för livet ute i kyla och svält!) Och ja - man ska nog tänka sig för vad man skriver både här och på andra ställen som Facebook och bloggar. Det finns paragrafryttare som gärna vill slå sig för bröstet att "ha satt dit nån" hellre än att ha hjälpt till. Men jag tror på det goda hos människan och så länge vi kan räcka ut tassen och stötta varann så kan vi, förhoppningsvis, tasskliv för tasskliv, sakta närmare den dag då alla skygga katter får en chans att leva, och människor tar bättre ansvar för sin katter. Hoppas att vi kan vara droppen som urholkar stenen - det gäller att inte ge upp. ## Comment 23 Author: Silvestris #22 En veterinär har dock en veterinärmedicinsk utbildning och formell kompetens att bedöma om ett djur är friskt eller inte. Det är mycket mer än de flesta av oss andra har. En biolog har en grundutbildning i både beteende och fysiologi vilket är mer än de flesta har och många (om än inte alla) fördjupar sig i etologi, beteendeekologi, evolutionsbiologi osv. Ni kanske diskvalificerar kompetensen, men det kanske är pga. era egna skygglappar? Ni har säkert mer erfarenhet av förvildade katter men det gör er inte till mer kompetenta som djurskyddsinspektörer (som ska överblicka lantbruk, djurparker och sällskapsdjur). Ni har en spetskompetens som jag upplever att ni ofta är ganska dåliga på att förmedla. Det blir mest ideologiska diskussioner istället för presentationer av sakligt dokumenterad information. På djurparkerna vet man att skygga djur har sämre välfärd än mindre skygga djur. Därför tränar man dem metodiskt för att de ska klara av omgivningen bättre. Kolla upp forskningen. Presentera den för djurskyddsinspektörerna. Be att få komma till Skara för att föreläsa för veterinärstudenterna eller studenterna som studerar etologi och djurskydd. Om de är så himla okompetenta och ni kompetenta, lär dem. Och ve och fasa, men ibland kan vi alla ha fel också. Även ni. ## Comment 24 Author: Delfinen Nu blir jag säkert lynchad men tänker vara ärlig och erkänna att jag röstade på alternativ 1. MEN det betyder inte att jag skulle rusa iväg och anmäla så fort någon har en eller 2 katter för mycket. Skulle vilja haft en kombination av alternativ 1 och 3. Märker jag att det börjar gå käpprätt åt skogen, alldeles för många katter, katterna inte mår bra, inte finns tillräckligt med tid etc och samtal, erbjudande om hjälp inte hjälper då skulle jag anmäla. Men då handlar det om att katterna verkligen lider. Handlar det om ett par för många katter tycker jag att man skall se till hur personen klarar av det hela, vilken yta som finns, hur katterna mår, hur dom tas om hand m.m. Funkar det så skulle jag inte anmäla. Mitt beslut skulle egentligen i grunden inte avgöras så mycket av antalet katter utan hur dom tas om hand oavset om det gäller 1 katt eller 20 ## Comment 25 Author: Alexej #24 Personen i #0 blev anmält för hon tog in"för många" katter fast de hade det bra. ## Comment 26 Author: Delfinen \*25 tack för infon....märker att jag har valt fel alternativ. Var nog lite för snabb att välja utan att tänka ordentligt först. Får ibland lite bråttom då jag sitter vid lånad dator och aldrig vet för hur länge jag kan sitta där. Om man har ett par för många katter, dom mår bra, får det dom behöver tycker jag absolut inte att man skall rusa iväg och anmäla. ## Comment 27 Author: Hawknestgrove Bättre att stämma i bäcken än i ån. Ni kan väl historien om bonden och hästen och vagnen som skulle lastas? orkar du den så orkar du den. Orkar du den så orkar du den. Till slut så blev det en liten  tuva som gjorde att hästen stupade och hela lasset gick åt skogen. Så jag röstade på 2. ## Comment 28 Author: Alexej Intressant, nästan en tredje del av alla som röstade skulle anmäla när det finns fler katter än tillåten oavsett om katterna har det bra och är kastrerade. ## Comment 29 Author: Silvestris #28 Problemet är ju att svarsalternativen inte ger ett särskilt brett spektrum. Antingen så är man paragrafryttare eller så särbehandlar man "katträddare" för att de är just katträddare. Skulle någon jag känner dra på sig fler katter än han/hon har tillstånd för skulle jag ju självklart först och främst uppmana personen ifråga om att ansöka om att få tillståndet utökat. Om detta inte sker skulle jag se det som ett möjligt varningstecken och anmäla. Och som sagt, om man tippar över tillfälligt för att en katt mellanlandar är det också en annan sak. Skulle jag få reda på att någon person jag inte har insyn hos har för många katter skulle jag anmäla just för att jag inte har någon insyn och kan avgöra om det är tillfälligt eller inte och hur villig personen är att ansöka om tillstånd. ## Comment 30 Author: Luecca Jag röstade på nummer 4... Vi som arbetar med hemlösa katter har det svårt nog ändå på något sätt... Däremot så är det ju en liten parantes att katterna måste må bra, vara kastrerade osv. Vid minsta tecken på vanvård så är det ju en helt annan sak...Då vi är utspridda över hela landet så är det ju väldigt få som man fysiskt har varit hemma hos och därför så väljer jag att se gott i alla tills motsatsen bevisats. man får ju ändå en liten känsla om folk när de skriver på ett forum. Skulle aldrig få för mig att anmäla någon utan att ha pratat med personen först och försökt få mer klarhet i situationen. Det skulle kännas väldigt konstigt att anmäla någon som jag aldrig varit hemma hos och därför inte vet hur det egentligen är. Har jag däremot varit hemma hos någon och sett att katterna inte mår bra så är det ju en annan sak. (eller vilket djur som helst så klart) ## Comment 31 Author: [Borttaget] 2 var ett självklart val för mig.Jag skulle anmäla om jag misstänkte att någon (katträddare eller ej) har ett antal katter som gör att h\*n måste ha tillstånd om det ska vara lagligt.Däremot,om det vore nån jag är bekant med skulle jag självklart först försöka prata med människan och berätta att h\*n behöver tillstånd. Hur katterna sköts är faktiskt en annan fråga.Likaså om någon tillfälligt men inte regelbundet har 1-2 extra katter det är knappast tillståndspliktigt - men händer det oftare än en gång varannat år är  det bättre söka tillstånd. Ser egentligen ingen anledning att inte söka tillstånd om man planerar hålla fler än 9 katter/utfodra och/eller omplacera 4 eller fler osv.Lika väl som man ska ha körkort innan man kör bil ska man känna till lagar (och följa dem) om djur när man tar hand om/äger djur. ## Comment 32 Author: catfoot Skulle aldrig anmäla om jag vet att katterna har det bra. ## Comment 33 Author: brutt Har Lst ingen annan lösning än döden för de katter som är för många så är det klart meningslöst att anmäla.Det blir ju bara ett evigt avlivande i så fall.Lag om kastrering idmärkning som skulle kunna tillämpas finns ju inte ens idiotiskt nog. ## Comment 34 Author: Silvestris #33 Lst tar inte katterna och avlivar dem om de inte är gravt vanvårdade (och i det fallet är ju en anmälan befogad och avlivning kan också vara befogad). Om en person har fler katter än vad denne har lov till och en utökning av tillståndet inte är aktuellt får kattägaren/katträddaren ett föreläggande om att minska antalet katter. Vad som händer med katterna ligger alltså på kattägarens/katträddarens bord. ## Comment 35 Author: brutt Tack för förtydligande! det är alltså katträddaren själv som ska se till att minska antalet katter genom ett föreläggande som den får.En liten ljusning iaf då i mörka historier. ## Comment 36 Author: Lena Här är en närbesläktad omröstningsfråga också! ## Comment 37 Author: Josefa #34 Fast om inte kattägaren blir av med katterna fort nog så blir det ändå avlivning. Var det inte något fall i början på sommaren på Öland eller Gotland, där flera VÄLMÅENDE katter avlivades, pga att de var för många? ## Comment 38 Author: majvi Alla kan och vill inte ta in nya katter och många gånger kan katträddare ta in katter när det inte finns någon annan som gör det. Det är inte alltid lätt att hitta nya hem till katter och håller katträddaren redan på att annonsera efter nya hem blir det inte bättre av att anmäla.Då menar jag välmående katter och kastrerade så inte antalet katter ökar. ## Comment 39 Author: Silvestris #37 Det är möjligt (men det blir inte alltid så) men det är fel att säga att Lst går in och avlivar bara för att man har för många katter. Att katter riskerar att bli omhändertagna och eventuellt avlivade om msn tar sig vatten över huvudet vet man ju när man överskrider tillståndet. Man har gett katten/katterna lite tid, ibland lyckas man finna plats tull dem någon annanstans och ibland inte. Men det är inte rimligt att msn ska kunna tränga ihop hur många katter som helst. ## Comment 40 Author: MewTwo #34 + #39 Silvestris, jag vet inte vilken söt och snäll länsstyrelse du haft kontakt med men jag kan plocka fram åtskilliga fall där LST gått in och avlivat rakt av utan några som helst krusiduller, rätt in med polishandräckning bara... Inga förvarningar, inga chanser till att fixa till stuationen eller ens ge något katthem chans att ingripa. "Lst tar inte katterna och avlivar dem om de inte är gravt vanvårdade" - jo de avlivar fina präktiga katter utan att blinka bara för att det är snabbaste enklaste och för dem bäst statistikgivande resultat. "Man har gett katten/katterna lite tid, ibland lyckas man finna plats till dem någon annanstans" - Lst letar inte upp en enda plats till nån katt, har aldrig inträffat i alla de län där jag varit i kontakt med dem... Avlivning, djurförbud, sådan är modellen. Hjälpa en kattägare på sned? Glöm det! Kan peka på Backakatterna i Göteborg och katterna i Grödinge som exempel. Och som förtydligande till själva grundfrågan: Vad är egentligen en kattsamlare och en katträddare? Vad lägger vi in i orden? Det finns kattsamlare som är utmärkta katthandhavare och utan att någon märker det sköter om 30 katter i sitt hus. Det kan finnas kattägare som inte klarar att sköta två katter och de vanvårdas till döds. Det finns katträddare som öppnar sitt hus för varje hemlös, sjuk eller problematisk katt som ingen annan vill bry sig om - men som får för stor börda att sköta och kanske inte då orkar hålla perfekt standard enligt LSTs mått varenda sekund. Förstå mig rätt: Det finns en gråzon, en glidande skala och vi katträddare skulle lätt kunna bli klassade som kattsamlare om man hårdrar det och pekar på status i en bestämd situation...  Vem har inte upplåtit rum för tio medfarna skitiga katter efter att ha hittats dumpade i en låda vid en väg? Om Lst hälsade på just då - hur bra skulle du bedömas? Alla lyssnar nämligen inte särskilt lyhört på dina argument, hur bra de än är! Och att Lst skulle ge tid?! I vilken dröm då? Önskar att det var sant i alla våra län. Att alla är lika inför lagen? Nej, dessvärre inte det heller. Det skiljer oerhört i skala hur allt kring våra hemlösa katter hanteras. I synnerhet de skygga, där godtyckliga eller föråldrade synsätt fortfarande präglar besluten om föreläggande för katterna. Vi blir bara bedömda i ögonen på djurskyddsinspektörer som i sin tur bara är människor. En del bättre, en del mindre bra. ## Comment 41 Author: Silvestris #40 Om en enskild inspektör beter sig på det viset ska denne självklart anmälas då det är myndighetsmissbruk (dock får jag en känsla av att hela historien inte berättas, det brukar kunna ligga annat i bakgrunden). Inspektörer ska, om djuren inte lider akut, först och främst ge ägaren ett föreläggande om förbättringar. Det är också det som har hänt i de fall jag känner till. Jag känner även till inspektörer som samarbetar med privatpersoner och katthem, inspektörer som när de omhändertar katter placerar ut dem hos dessa kontakter (som självklart har alla tillstånd i ordning). Jag får även en känsla av att det kan saknas ödmjukhet både från er "katträddare" och från vissa djurskyddsinspektörer och det är inte bra grund för dialog. Att förklara krig mot Lst är dock inget som i längden gynnar katterna. Måhända har jag en annan slags kommunikation med inspektörerna då jag är uppfödare och har utbildning för att bli djurskyddsinspektör, men jag har helt andra erfarenheter än du (även i fall då det handlar om hemlösa katter). Och kattsamlare är inte en godtycklig term. Det är ett namn på psykisk sjukdom som bottnar i ett stort kontrollbehov och som slutar med att djur far illa. Kattsamlare ska alltid, alltid, alltid, alltid stoppas. De ska ha hjälp för sin sjukdom och innan de har fått det ska de inte ha djur. Tyvärr söker de sig pga. sin sjukdomsbild ofta till att engagera sig i hemlösa djur, men de kan inte tillåtas fortsätta bara för att engagerar sig i hemlösa djur. De ska som sagt inte ha djur förrän de har fått hjälp för sin sjukdom. ## Comment 42 Author: Lena #6 Här tar du upp flera viktiga frågor och faktorer. Sådant som gör en sådan här fråga svår att svara på. Tyvärr fungerar inte det svenska djurskyddet (läs Länstyrelsernas myndighetsutövning) alltid som det borde. Något som gör att en anmälan kan får helt andra konsekvenser än vad man som kattälskare/kattvän förmodligen hade tänkt sig. Helt skralt slutar det ofta med döden för katterna. Mydigheten har inget annat att erbjuda och försöker många gånger inte ens att hitta en annan lösning. Att samarbeta med katthem och andra ideella som jobbar med hemlösa katter finns knappt på kartan i vissa län. Istället morarbetas många eldsjälar i sitt arbete. I mina värld känns det förbaskat galet att katterna är dem som blir straffade. Ibland flera gånger dessutom. Om vi tänker oss ett vanvårdsärende är det först allt lidande som själva vanvården innebär för katterna. När väl myndigheten tar tag i ärendet, (vilket i många fall tar allt för lång tid), dödas katterna. Det finns dock goda exempel som det #6 tar upp i Gotlands län. Vet även att man i Stockholm har kommit långt. Polisen har där ett samarbete med flera katthem. Inom länet jag själv tillhör - Västra Götaland - finns det dock mycket kvar att önska. Min önskan är att det blir mer regelstyrt hur myndighetsutövningen ska gå till. Det ska inte skilja mellan länen om man vågar anmäla eller inte för att tillvarata djurens intressen. Det ska inte bero på var i landet en katt befinner sig om den har ett liv eller inte i de fall den blir utsatt för vanvård eller blir hemlös. Jag jobbar själv en del med volontärer i mitt arbete. Jag kommer nu att ingå i ett EU-projekt där vi ska lära oss av andra länder i Europa. Syftet med projektet är att hitta bra samverkansformer mellan den offentliga sektorn (stat och kommun) och den tredje sektorn dit allt frivilligt ideellt arbete hör. Och det är ju det som felar när det kommer till djurskyddsfrågorna. Vet att många ideella känner sig motarbetade av Länstyrelsen, som i vissa län lägger mera tid åt att granska de ideella krafterna än åt att jobba med vanvårdsfallen. Då har det i mina ögon gått galet någonstanns. För att lyckas komma tillrätta med sveriges största djurskyddsproblem - de hemlösa katterna - måste det till ett gott samarbete. Ett samarbete som bygger på respekt för det frivilliga utför. ## Comment 43 Author: MewTwo 41# Jo kattsamlare är en ganska godtycklig term - det finns igen psykisk diagnos som heter  kattsamlare. Däremot finns det en rad psykiska diagnoser som manifesterar sig i beteenden som kattsamlande - men det är alltså inte diagnosen i sig. Vi som jobbar via katthem möter många typer av fall som hamnar under rubriken "kattsamlande" och det vanligaste är helt enkelt en människa med alldeles för många katter. Ofta p g a oförmåga att begränsa katternas naturliga fertilitet, ekonomiska tillkortakommanden och ovilja att skiljas från "sina" katter. Katterna har bara förökat sig fritt tills det gått över styr och passerat smärtgräns för hälsovådligt. Det riktigt "sjuka kattsamlandet", som kan innefatta att plocka in allt som stavas katt i sin ägo, är faktiskt inte lika vanligt. De därför vanligare kanske felaktigt kallade kattsamlare i media är oftast personer med annan problematik, t ex missbruks- och hälsobetingade. Dilemmat när man hjälper katter är dock att vi skulle behöva tio gånger fler aktiva till hjälp i katthemmen och till att ha ögonen öppna ute i samhället. Plus att man väl kunde önska att det fanns ett fungerande samarbete med myndigheter som Lst, polis och socialtjänst. ## Comment 44 Author: Mandusius Det är ju skillnad på kat räddare och kattsamlare och man märker ju fort om det går överstyr. Jag skulle anmäla om jag behövde. ## Comment 45 Author: Slampen Min erfarenhet är tyvärr även av det slaget, att inspektörer kan gå in för att sätta dit. Det här gäller inte bara i kattärenden. En jurist vid en länsstyrelse, sa, och det finns inspelat, att självklart är det så att bevis, som gagnar djurägaren förstörs. Material som finns, kan undanhållas, och en inspektör tom ljög i ett fall att vedebörande hade allt material. Det visade sig gång på gång att  material undanhållits. En polis sa rent ut att inspektörer har tolkningsföreträde pga sin proffesion. Mao i ett fall, så bedömde en inspektör, att en persons katter var omusklade, så de måste ju tas till veterinär. Hon gjorde det och veterinären fann inga fel på katterna. Att djurägaren visste att hennes katter var helt okej och inte behövde vetrinärbesök, spelar ingen roll. Dock får hon stå för kostnaden! Det är myndighetsutöveri! Om du Silvestris, tror att det går att anmäla, sådant, så visst går det. Men det kommer inte att tas upp. För JO är djurärenden känsliga och polisanmäler man för tjänstefel, så läggs det ner. Nu finns det en anmälan mot en chef för veterinärenheten i Skåne, när han vid ett besök, visade sig ha klätt ut sig till polis. Förhoppningsvis åker han dit! Sedan kan ju fler fall behöva granskas om det verkligen är riktig polis med eller inte. Det vore ju även intressant om du Silvestris har pratat med en som har blivit kallad kattsamlare. Jag tror tyvärr att det är så, att man utgår från att en som blivit benämnd så eller kallad för vanvårdare, så har man en anledning att inte kommunicera med den eller ta reda på om det verkligen stämmer! Man har ju bilden redan klar för sig. Då behöver man ju inte ge den chansen till att yttra sig. Det är där som även tidningarna gör ett misstag, eftersom de nekar indirekt, och därför bryter mot yttrandefriheten, den som utsätts att ge sin bild. Tyvärr så backar tidningar upp myndigheterna och drar sig inte för att gå i deras ledband! ## Comment 46 Author: maggan47 skulle aldrig drömma om att anmäla om någon har för många katter på grund av infångande, inte samlande, Katterna fångas ju in för att senare få egna hem, och det kan ju dröja,   En kattsamlare som låter katter fara illa, är inte en seriös person, utan då finns det en sjukdom bakom, ingen normalt funtad människa låter sina katter, även om dom är många, fara illa, det är skillnaden, Dom historier tidningar berättar om, har ofta en tragisk bakgrund, varför berättar man inte den. Maggan47![Skrikandes](http://hittekatter.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") ## Comment 47 Author: Slampen Maggan! Du har rätt i att tidningarna inte berättar tragiken bakom en del historier och det  pga att man vill vara myndigheterna till lags! Man berättar hellre om hur "tufft" det är att vara inspektör och vilka "svåra" beslut de kan få ta. Med tanke på att de har bara att sitta och fatta beslut vid skrivborden och det är andra som får utföra dem, dvs polismyndigheten och veterinärer förhoppningsvis. Om det börjar komma fram hur inspektörer bär sig åt mot djurägare, så kan man även börja förstå varför det t ex begärs polishandräckning. Djurägaren kan betecknas som hotfull mm. En gammal man fick besök, av inspektörer. Dvs de var redan inne i huset när han kom hem. Jag tror att polis var med då. Han trodde det var inbrottstjuvar, och agerade efter det. Jag har för mig att detta slogs upp rätt så bra i tidningarna. Han har givetvis fått fler inspektioner pga ett djurförbud. Han är säkert en 80 år gammal idag. Men det tas med polis, pga att han uppträtt hotfullt. Tänk om tidningen åkt ut och talat med denne man istället! Ett tips för att få höra eller läsa om djurägarens perspektiv, är att gå in på Astrids Miljö- och samhällsblogg! Där får man ett annat perspektiv!