# Ska äldre personer få adoptera en katt? Author: Lena **Tycker du att äldre personer ska få adoptera en katt från ett katthem?** ## Comment 1 Author: MariannE11 jag har svårt att kunna dra en gräns för hur gammal man ska kunna få vara... dö kan man ju göra när som helst... åldern spelar ingen roll om man nu då inte är 137 år eller så kanske.. viktigare är att vara frisk i huvudet.... och det finns ju yngre som inte är helt hemma i huvudet heller....så individuell prövning tycker då jag... ## Comment 2 Author: Faxlin Jag håller nog med om individuell prövning. Och anse nog att många missar skulle kunna få helt fantastiska hem hos en äldre människa som har massor med tid att gosa med katten och enbart lever för att tjäna sin katt. Precis som katter vill ha det ;-) ## Comment 3 Author: Radisa Jag tycker det är jättebra att låta äldre adoptera. Men ser gärna att de tar någon av de äldre katterna då. Många gånger kan det ju vara just de katterna som har lite svårt att få hem annars och en del kanske dessutom har väldigt speciella krav på tillvaron. Någon som är pensionerad har ju ofta en större möjlighet att ägna katten mkt uppmärksamhet. ## Comment 4 Author: Lena Individuell prövning låter sunt och bra! //Lena ## Comment 5 Author: Cammo Det är ju många gånger så oerhört värdefullt för en äldre att kunna ha ett djur(läs en katt!!) Men som ni andra säger också, så är det väl att föredra att det inte är en kattunge. För två veckor sedan placerades en katt här i Boden hos en äldre dam. Hon ville absolut ha en unge. Tack vare att sonens familj finns som ständig back-up om något skulle hända, så gick det bra och "båda parter" är jättenöjda! //Cammo ## Comment 6 Author: gejsa Beror ju på hur pigg gamlingen är också. Är hon/han ensam och sköter sitt hem och inte 100 år så ska det väl inte hindra. För som sagt många djur piggar ju upp sjuka och gamla också. Men kanske man kan begära något bevis på att katten får ett fortsatt liv efter ägarens död. Det hade varit en trygghet för katten. Svårt att säga faktist. ## Comment 7 Author: vanessa Kul att du tog upp denna fråga. Som du redan vet så låter vi på Djurhjälpen pensionärer adoptera katter. Än så länge så är det ingen som velat ha en kattunge. Ibland så har de back-up i familjen, men oavsett det så får de adoptera. En katt lever inte i hundra år, och kan få en så bra tid hos en pensionär. Och som sagt, en katt förlänger livet. Och om personen överhuvdtaget orkar smattra ner till oss för att titta, och vi levererar så har man faktiskt koll på läget. Vi har för övrigt en pensionär som hjälper oss. Hon chockade oss fullständigt när hon berättade att hon är 80 år! Hon som lyfter upp alla kattlådor från golvet för att rensa dem. Jag som knappt kan rubba dem. Härlig dam som blivit permanent jourhem också till en av våra kissar som har fel på njurar och lever. Idag är värderna så bra att man nästan kan klassa kissen som frisk. ## Comment 8 Author: Lena #7 Nej det är inte alltid åren det handlar om. Jag som arbetar inom äldreomsorgen och så har gjort i större delen av mitt liv kan intyga detta med många exempel. En person i 90 årsåldern kan vara piggare än en som är 60 år. Det är inte antal år som gör en människa gamal. En gång firade vi en dam som fyllde 95 år. En synnerligen vital dam med huvudet på skaft och livsgnistan i behåll. När vi skulle hugga in på tårtan sällade sig ytterligare en gäst till kalaset. Födelsedagsbarnet utropade då "nej men titta där kommer min dotter". In trädde en dam som var 75 år men som såg betydligt älder ut än sin 95 åriga mamma. Allting är relativt som sagt..... Fin historia du berättade där Vanessa om er volontär! //Lena ## Comment 9 Author: Sidentass Funderade en stund först här, och röstade till slut "svart". Vill att alla ska ha samma rättigheter oavsett ålder..sjukdom o olyckor kan ju drabba vem som helst..barn som gamla. Sen skulle man kunna tänka sig att man har ett avtal med katthemmet..att om något händer får kisse komma tillbaka..det skulle väl förresten kunna gälla vem som helst som köper en katt från katthem, om det inte finns någon annan lösning om något tillstöter.. ## Comment 10 Author: Pelusa Funderar litet på när man ska anses vara "äldre"? En kry 60- eller 70-åring kan ju ha ett antal, typ 15-20 år kvar på jordelivet, om man nu går efter de statistiska beräkningarna. Om jag personligen, som privatperson, skulle omplacera min kattunge så skulle jag nog försäkra mig om att den nya ägaren ser till att missen får en gudmor t ex. Någon pålitlig person i vänkretsen som kan rycka in om det värsta händer. Detta oavsett vilken ålder vederbörande har. Båda mina katter har gudmor t ex - och jag är själv gudmor till fem missar i min vänkrets. Det är ett hedersuppdrag! Man lovar ta över ansvaret för sin gudmisse  - och kan man inte behålla missen själv så ser man till att missen får ett bra hem framöver. Vi har faktiskt skrivit och undertecknat ett "certifikat" som finns i bankfacket som en bilaga till testamentet. /Pelusa ## Comment 11 Author: maggan47 har ju förmedlat en kisse Kecke från Djurhjälpen till en pigg pensionär 70 år fyllda, Kecke heller inte purung, och dog efter 3 månader, men sjukdom kan ingen råda över, men finns backup, så ser jag inga hinder för äldre att adoptera Maggan 47 vars mamma var 76 när Beata kom in i bilden, Beata 8 år, dog vid 13![Gråter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif)en omplaceringskatt som blev över vid skilsmässa, från att ha varit champion perser reducerad till att bli "över" ## Comment 12 Author: essut Jag svarade  Ja, fast inte kattungar. Vet att äldre kan ta hand om katter precis som yngre kan. Men jag anser att nån anhörig måste stå bakom om det skulle krisa... ## Comment 13 Author: Jenna-Gun Helt klart ska äldre får adoptera. Kanske inte en kattunge, men en lite äldre kisse som behöver ett tryggt hem på gamla dar. Jenna ## Comment 14 Author: majvi Lina en av de vuxna kolonikatterna som bodde i min bod flyttade till Stockholm till en pensionär och jag tror det var dottern som skulle ta hand om Lina ifall något hände matte.Det går bra. En annan pensionär vars 16-åriga katt hade dött ville ha en ny katt.Det  blev en kattunge men den kom tillbaks till föreningen för det blev för jobbigt.I det här fallet skulle dottern ta hand om katten i fall något hände. Det är bara två historier men jag tycker att äldre ska få adoptera men det är en stor skillnad på om de tidigare har haft en gammal katt som de har fått avliva och en kattunge.Det kanske fungerar bäst med en äldre katt i många fall.Sedan beror det på vad som menas med äldre. apensionärerna som jag skrev om är veteraner kan man säga. ## Comment 15 Author: Svansakuten Jag tror att man måste se igenom varje enstaka fall. Åldringar är lika många olika som dom finns i antal. I regel kan det vara en fördel att vara gammal (man kanske har en lugn och stabil livsstil med mycket erfarenheter av djur). Men det kan ju vara helt tvärtom också. Alla varianter finns. Om man planerar att ta en kattunge vid 85:s års ålder är sannolikheten stor att man själv dör först. Men kan man sköta ett djur och har fungerande "plan B" i fall att man blir inlagd i sjukhuset, kan det gå hur bra som helst. Även unga människor som skaffar djur behöver fundera på vad som ska ske om man själv förolyckas eller dör. Det har jag och min sambo gjort, trots att vi är "bara" 43 respektive 45 år gamla... Svansen![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 16 Author: mipmip_ Så länge personen i fråga är klar i knoppen så är det väl okej. Agda 98 år,  som  har grav alzheimers, kanske inte borde ta en katt. Menar, hur kan man vara säker på att hon kommer ihåg att mata katten och rensa lådan? Det är klurigt sånt där. Vi har en äldre dam ett kvarer bort som vill ha en katt, men hon har som sagt alzheimers. Vad svarar man egentligen när hon stapplar fram till en med sin gröna lilla rullator och frågar med kraxig röst "Vet ni någon här i området som vill bli av med en liten kisse? Jag vill så gärna ha en!"..? Man vet ju som sagt inte for sure att hon kommer ihåg katten. Det kan ju också visa sig vara rena motsatsen, så om hon får en katt så får hon något att fokusera på och hålla sig klar med. Men, som sagt. Klurigt klurigt.. Mig personligen så tycker jag nog att man bör ha en kattlivstid kvar att leva. Minst. /mip ## Comment 17 Author: anebit Javisst men helst vuxna katter som behöver ett lugnt hem. ## Comment 18 Author: Lena #17 Jag tycker med hänvisning till mina tidigare två inlägg i frågan att man måste bedömma indivduellt. Som en 90-årig dam sa en gång "Det är inte åren som gör en människa gamal". Sedan kan man väl ordna någon form att backup system som träder in om det skulle uppstå hälsoproblem. Med tanke på hur hälsobefrämjande det är med djur och hur många hemlösa katter vi har i detta land blir det fel att säga nej till en kattälskare bara för att den har en speciell ålder i passet. //Lena ## Comment 19 Author: [Borttaget] Så länge man själv orkar och klarar av att ta hand om en katt så anser jag att det är ok. Fast en katt kan ju vara underbart sällskap till förlamade personer också, som kanske inte klarar av att ta hand om den. Men då måste den personen ha en sambo eller make/maka som klarar det och är med på noterna. Jag vet om avdelningar på äldreboende som haft katter och de har haft en positiv inverkan på hälsan hos de boende. ## Comment 20 Author: Simson #18 Precis vad jag känner. Jag är förvissa kanske ej gammal till åren (45) men sjuklig. Orkar ofta inte logistisken i mitt liv ens. Det enda som driver mig frammåt är mina katter. Är jag det minsta "släkt" med min mor och mormor så har jag nog inte mer än max 20 år kvar i livet. Sammanfattningsvis blir det: Pga ålder får jag skaffa katt. pga hälsa får jag ej skaffa katt. Det är med andra ord mycket upp till vart fall. Har precis skaffat en kattunge i år och en förra året och utan dem skulle jag skrumpna ihop och försvinna i något hörn av lägenheten pga brist på livsanledningar...och då är jag inte depressiv ens...skulle säkert få utan katt...och då skulle jag aldrig orka med hälsoproblemen. Har dock både gudmor och "testamente" på mina katter. ## Comment 21 Author: Hawknestgrove Jag satte reservationen kattungar. Tycker inte att om man är 70 år och därutöver att man ska ha en yster kattunge. sedan så tycker jag dessutom att man borde kunna redovisa en 100-ig backup om något händer. Själv är jag 56, resonerar som Simson nej, ingen mera kattunge för mig. KAtten lever förhoppningsvis i 15 år. Jag är inte världens friskus heller precis. ## Comment 22 Author: Alexej Jag tycker det är helt ok. Äldre personer vill gärna har själv en äldre katt, som inte vandaliserar lägenheten![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif). Vi föemedlade en äldre långhårig innekatt till en äldre kvinnan genom hennes son. Hon sitter i rullstol, har mycket tid att kammar katten. Hon hade den först på prov, men det funkar tydligen jättebra. Hemtjänsten och sonen sköter om katten annars. Och de flesta katter kommer ju inte från dödsbo, utan är utkastad. Och dödsbokatter är ofta vaccinerad och kastrerad... ## Comment 23 Author: Lena #19 Är du funktionshindrad och under 65 år kan du få personlig assistans som hjälper dig med dina husdjur. Så är det tyvärr inte inom Svensk hemtjänst som träder in när du är över 65 år. (I alla fall inte generellt sätt - vissa kommuner kan vara mer vidsynta) Men ibland kan volontärer hjälpa till med husdjurskötsel. Fram för individuell bedömning - det röstar jag för. Och att vi blir bättre på att hitta backupsystem om äldre adopterar katter. Jag vill själv inte att någon annan kommer och talar om att de tycker jag är för gamal att ha katt om 20 år om jag själv känner att det fungerar. Däremot är det välkommet med lösningar som gör det möjligt. //Lena ## Comment 24 Author: emjon Finns nog inget land där åldersfixering märks mera än i Sverige och det gäller verkligen inom de flesta områden. När det gäller den här frågan så röstade jag för att åldern inte skall vara avgörande utan individuell prövning är bäst. Jag har själv precis fyllt 60 år och när vi skaffade våra kattungar förra året så sade jag att de blir de sista för oss. Absolut inte pga att de är vilda och busiga för de hör till och visar att de trivs med tillvaron. Självklart hoppas jag att alla våra kissar skall få ett långt liv och inte bli sjuka. Skulle det inträffa så får de då bli äldre katter vi tar hand om för tanken på att inte ha katt finns inte på kartan. Vad som händer i framtiden vet vi inget om så det gäller att leva i nuet och ta vara på varje dag givetvis i kattsällskap. ## Comment 25 Author: davidia åldern ska inte vara avgörande. ## Comment 26 Author: vanessa Min mamma som är 78 år har en katt och hemtjänst. Jag tar hand om katts låda och är back up. Enda kravet vi hade på hemtjänsten var att de inte fick vara allergiker. Så de som kommer tål Love och han börjar v änja sig vid dem. Gillar inte nya ansikten. På tal om förlamade så adopterade vi en katt till en som är sängliggande och hans fru. Det första katten gjorde var att hoppa upp i hans säng och mannen blev så lycklig. De lär vara vänner för alltid. Det var inte en ung katt, men ack så sällskaplig. Perfekt för dem. Och ger med största sannolikhet en massa livslust till mannen. Påtal om lust, en av våra kalenderbitare är en sängliggande kvinna. Varje månad så läser mannen högt från kalendern till henne och hon njuter av vartenda ord. Så katter och djur ger så mycket, oavsett om det är i med päls och kärlek eller med ord och värme. /Vanessa ## Comment 27 Author: Lena #24 Håller med dig! Vi är i Sverige fixerade vid ålder, yrke och materialla ting. När det kommer till ålder är det precis som att man förväntas sluta upp att leva när man kommer till en viss ålder. Det är dumt, det är fel, det är tråkigt och det blir sabla dyrt för samhället eftersom vi blir dyra i drift pga att vi blir sjukare av en sådan livsföring. (Har arbetat inom äldreomsorgen sedan 1974 med vissa avbrått). #26 Fina och talande exempel du ger Vanessa! //Lena ## Comment 28 Author: Efvis Till mån och mycket så är åldern bara siffror. Varese man är 24 eller 74 år så har varje människa sin personlighet, på gott och ont. Helt klart så ska äldre männiksor inte prövas/testas /kollas extra för att de är just äldre, man får naturligtvis se till helheten, precis som med vilken annan person som helst. Hurvida personen är lämplig eller ej som adoptiv-förälder där ska alla mätas lika, och back-up ska man ha varese man är 24 eller 74 år, ingen vet när livet slutar. Oron för framtiden är allas vår arvedel. -Drottning Kristina- Hälsningar Efvis ## Comment 29 Author: Ivory Vi adopterar ut lite äldre katter till äldre personer samt att någon släkting skriver på avtalet att dom är beredda att ta över katten om något skulle hända ägaren. Alltså akutgruppen!!! ## Comment 30 Author: Lena #29 Bra det gör mig glad att höra! :) #28 Klokt skrivet. På tal om Drottning Kristina läste jag föresten idag i en bok att hon fruktade ålderdomen mer än själv döden.   //Lena ## Comment 31 Author: Erika91 Jag tycker att man åldern inte spelar ngn roll! Omman vill ha katt men är gammal så ska man kunna skaffa katt det är ju som #1 MariannE11 skrev, man kan dö när som helst. Men jag tycker däremot att inte en äldre ska ta en kattunge i första hand eftersom de behöver mycket bus och så (visst det klarar den kanske av) men jag tror faktiskt att en en lite äldre katt passar mycket bättre... Men om man är fast besluten att ha en klattunge och klarar av det så då kan man ju ta det.. ## Comment 32 Author: Ivory Men om en äldre person köper kattunge och sedan dör eller hamnar på sjukhus, vad tror ni händer? Jo ofta så får katten somna in eller så ringer anhöriga oss katthemmen. Vi säljer inte kattungar till äldre pga vi önskar att köparen faktiskt överlever katten. ## Comment 33 Author: vanessa #32 Om de adopterar från katthem så får de lämna tillbaka kissen oavsett det handlar om att de dött eller annan anledning. Då undviks avlivning. De flesta här anser att man helst inte ska adoptera kattungar när man är äldre. Men om back up finns så borde inte ens det vara ett hinder. Funderar en del på detta med ålder just nu. Vad räknas som äldre? Nu har jag fyllt 40 år och insett att jag klivit in i medelåldern! Jag som inte känner mig medelårig eller vad det nu kallas för. Ser mig själv som i övre tonåren, men med alla tomårsbekymmer bakom mig :-). Idag lever man ofta längre än man gjorde förut och är yngre längre tid. Bara något jag funderar på. /Vanessa ## Comment 34 Author: marieborg Jag tycker det ska vara individuell prövning när det gäller att adoptera kattunge från katthem. Om det händer ägaren ngt har man ju i o för sig rätt att lämna tillbaka katten till katthemmet men jag tänker mest på att de små kattungarna behöver så mycket aktivering och stimulans. Om det är en pigg äldre så går ju det utmärkt. Jag har ett dåligt exempel från mitt bostadsområde. En sjuklig äldre kvinna på 70-80 år skaffade en ensam kattunge. Hon och hennes son var en dag ute med katten i koppel för första gången och sonen som är 30-40 år håller inte i kopplet tillräckligt hårt utan katten flyr upp, livrädd för alla ljud, högt upp i ett träd. Ingen lyckas ta sig upp till katten utan vi fick ringa brandkåren som kom och räddade kissen efter ca fem timmar i trädet. Jag följde med katten och damen upp i lägenheten och såg inga leksaker alls! Frågade om hon inte hade ngr och då sa hon nej. Gick då hem och hämtade ett gäng leksaker och skänkte till katten som genast  började leka med en boll. Några månader efter detta ser jag att katten tittar ut genom hennes öppna fönster, hon bor tre trappor upp. Tänker att jag måste säga till henne att katen kan ju trilla eller hoppa ned om den får syn på ngt! Men av olika anledningar blir det inte av att jag säger åt henne. En dag när jag kommer hem från jobbet så får jag reda på av hennes personliga assistent att katten har hoppat eller trillat ut![Skrikandes](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-yell.gif) Jag leter efter katten i flera timmar och dagar men hittar henne inte. Hittar en katt som stämmer in på hennes utseende men eftersom jag inte känner katten kommer jag ju inte exakt ihåg hur hon såg ut. Jag och en annan granne "kattnappar" den katten vi tycker stämmer in och går till damen. Hon kan då inte säga om det är hennes katt eller inte!!! Hon känner inte igen om det är hennes egen katt varken till utseendet eller till beteendet!!! Hon har inga kort heller så vi kan hjälpa henne att se! Jag och granen bara tittar på varandra och tänker...Hjälp!!! tänk om det är hennes katt och vi släpper ut den men tänk om det inte är det! det slutar med att vi tar med oss katten ut igen och släpper den! Efter ngn dag hittas hennes katt utanför porten oskadd och det var en sådan lättnad! När jag besökte katten efter detta så berättade hon att hon gärna ville ha kattungar efter sin katt. Jag sa att det kanske inte är så bra men hon ville inte alls lyssna! Blev så arg och kände att jag inte kunde behärska mig så jag gick därifrån. Har efter detta inte sett varken damen eller katten på säkert ett år men nu i veckan träffade jag henne och hennes assistens ute på gården med en katt i koppel. Hon berättade då stolt att hennes katt fått FEM kattungar och att hon hade behållit två av dem. Det är ju i o för sig bra att de nu har sällskap och kan leka ihop men tydligen så mår mamma katt inge bra, ungarna är nu fem månader och hon är " inte alls sig själv utan jättegring". Jag sa då att oftast så tröttnar mammor på sina ungar och då sa hon "jaha då är det normalt"!!!! Oj vad långt det blev, sorry , men jag blir så upprörd när jag tänker på det! ## Comment 35 Author: Efvis #34....Tråkig historia..verkligen...okunskap och oförmåga att lyssna på andra människor som har både kunskap och erfarenhet och ett engagemang. Det är en del människors personlighet....oavsett ålder.... är dock min uppfattning. Dubbelt så tråkigt när det är någon annan individ i detta fall katten (som så ofta) som tar skada av någon annans i detta fall människans (som så ofta) dumhet. Hälsningar Efvis ## Comment 36 Author: Lena #34 Ja det var ingen rolig historia. Åter igen ett lysande exempel på hur viktigt det är med individuell prövning samt att den som ska adoptera en katt verkligen får lära sig vad det innebär att ha katter och framförallt vilka behov katter har. Och när det gäller kattungar ställer det ju extra krav. I ditt exempel verkar det vara den gamla vanliga boven i dramat - okunskap och fördommar som spökar. Det är en sak som defintivt inte åldersbetingat utan förekommer i alla åldrar. //Lena ## Comment 37 Author: OzzyochJag Jag tycker gott att äldre kan få adoptera katt, **om** de har någon i närheten som finns som backup om något händer ägaren. Men det är ju något som alla egentligen borde ha till sina djur. Du kan ju trilla av pinn eller hamna på sjukhus en längre period om du är 25 år också. ## Comment 38 Author: marieborg #35 & 36 Jag håller med om att det inte har med hennes ålder att göra utan okunskap eller vad man nu ska kalla det! Ville bara berätta eftersom jag fortfarande är så upprörd på damen. ## Comment 39 Author: lailas självklart ska även äldre få adoptera katt fast med kravet att antingen har dom någon i sin omgivning som kan ta katten eller att katthemmet åtetar katten