# Omhändertagande av en riktigt skygg kattmamma? Author: Sidentass Skriver ner lite funderingar när det gäller jour/stödhem åt en dräktig kattmamma som är **riktigt** skygg. Vuxen skyggis har jag haft här, (som idag är en tam kisse)..men jag funderar på hur man handskas i en situation då mamman är vettskrämd för oss tvåbenta och hur man då gör för att socialisera, och hantera hennes ungar. Man behöver ju också kolla kullen som nyfödda att alla hittar sin spene osv...vissa honor blir nog lite lugnare rent hormonellt i samband med födseln, men inte alla...så hur gör ni i situationer som denna, ni som har vana vid skygga kattmammor? Nu har sambon satt stopp här för ytterligare stödkatter över sommaren...men jag tänker lite på framtiden sedan, finns ju så många dräktiga djur därute... ## Comment 1 Author: Alexej Jag låter de vara ifred. Annars är risken stor att ungarna inte får  tillräklig med mjölk när mamman är hela tiden på vakt för oss. Har aldrig varit ett problem att få ungarna tama, det kommer ju när de börjar lekar. ## Comment 2 Author: Issa Kan ju uppkomma lite knepiga situationer när mamman är skygg. Vet att ett jourhem hade problem med att de små rullade för långt från mamman och låg och pep. Det är ju viktigt med värmen när de är små. Men allt går att lösa! Träslev med långt skaft och ungen åtbördades till mamma och saken var klar!! ## Comment 3 Author: Alexej Stör man de för mycket är ju risken stor att de flyttar ungarna hela tiden. Problem får man ta när de kommer, precis som Issa skriver. ## Comment 4 Author: Tizzla Bra tråd, har haft samma funderingar själv! ## Comment 5 Author: Silversemlan Vi har nyss fått hem skyggisen Tora som troligtvis är dräktig så den här tråden tänker jag följa![Glad](http://hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 6 Author: Sidentass #5 Så fint att du finhns för Tora..håller tummarna för att det ska gå fint med förlossning och allt.. ## Comment 7 Author: Silversemlan #6 Tack![Glad](http://hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Blev helt tårögd igår av att hon åt och gäspade när jag satt inne hos henne så det är väldigt givande att vara stödhem oavsett om hon är dräktig eller inte. ## Comment 8 Author: Sidentass #7 Förstår vad du menar...dom ögonblicken du beskriver ..är något så fantastiskt att få uppleva...:-) ## Comment 9 Author: destiny Jag plockade in en liten kattmamma som bosatt sig med sina ungar i min trädgård i fjol. Antagligen fick hon ungarna under min friggebod. Jag såg dom första gången när dom var 4-5 veckor när dom låg och solade sig med mamma i ett gammalt skåp som skulle slängas. Mamma flyttade ganska snart efter det jag sett dom in i mitt pannrum tillsammans med ungarna. Efter många om och men fångade jag mamman med fälla och kunde plocka in hela familjen. Mamman var helt vild och väldigt rädd och arg. Trodde nästan hon skulle äta upp mig levande! ![Tungan ute](http://hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Jag placerade hela familjen på mitt badrum där dom fick sitta några veckor och lugna sig. Sen fick dom ett eget rum. Tyvärr smittade mammas rädsla för människor av sig på ungarna. Eller rättare sagt på två av ungarna. Dennis som jag kallar gossen blev tam bara så där! Flickorna tog lite längre tid. Sen några månader tillbaka gillar även mamma kel och smek. ![Kyss](http://hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") Ungarna var ju 4-5 veckor när jag tog in dom. Mamman har klarat skötseln av ungarna själv hela tiden. När jag skulle ta ungarna höll jag ett kompostgaller mellan mamman och mig själv. Utan något mellan mig och ungarna hade jag aldrig vågat röra dom. Numera har hela familjen lärt sig gå i kattlucka och är dagligen i rastgården och njuter av vårsolen tillsammans med mina andra katter.