# Svea (Vanvårdsärendet i Ronneby) Author: TamlinsMatte Just nu är jag supernöjd, plötsligt var det om att något släppte inuti det vackra huvudet. Hon låg tillsammans med min Wille på dynan och gjorde sig beredd att fly när jag reste mig. Men jag sträckte fram handen försiktigt och fick klappa utan att hålla för första gången. Och plötsligt var det om att dammen brast. Två klappar och sedan rullade hon över på rygg och SPANN! Det kommer att bli en myspropp det här... Svea är egentligen stödhemsplacerad hos min mamma, men bara några dagar innan jul drabbade min ena katt av hjärtsvikt och fick somna i mina armar. I min sorg ville jag inte jäkta med att hitta hans efterträdare (inte ersättare, det finns inga såna) - men den ensamme Wille slutade äta och gå på sin låda och här blev goda råd rätt dyra vad än mitt hjärta sa. Så åkte vi hem och firade jul, och trots att vi inte var hemma åt Wille igen. Liv, rörelse och andra katter var medicin. Svea är en nyfiken tjej som lugnat sig och slutat tycka illa om människor hos mamma, men där har hon kunnat gå undan med sina skygga brorsor och svår att ta nästa steg med. Att bo med en enda översocial kisse på liten yta var en lösning för henne såväl som för oss. Och här är vi nu, Wille är nöjd igen och Svea har tagit ett stort hopp framåt härhemma ikväll. Nu står det nog inte på förrän jag får äran att ha henne med oss i sängen också (nåja, jag har inga illusioner... det är Wille och inte mig hon vill åt...) ## Comment 1 Author: russin Vilken underbar läsning om en otroligt vacker katta![Skrattande](http://www.hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 2 Author: TamlinsMatte Och vi fortsätter på den positiva vägen. Svea följer Wille som en skugga och ikväll kom hon själv fram för gos, hon tävlade till och med med Wille om vem som skulle få mest tillgång till mina händer. Det rädda i ögonen är alldeles borta så länge jag inte gör några hastiga rörelser eller sträcker mig efter henne. Tänka sig... för bara en vecka sedan gick hon inte att plocka upp och nu spinner hon glatt när hon får gos. Jag väntar bara på att hon ska våga sig upp i sängen, jag ser att hon vill men inte riktigt vågar ännu... På ett vis är det synd att jag inte tål våra huskatter något vidare och därför inte kan behålla henne (huskatten Wille vill inte bo någon annanstans så han och jag har kamperat ihop i 10 år snörvlandet till trots, men det blir inte direkt bättre med fler katter).  Å andra sidan ser det ju ut som att hon med tiden kan bli en bra vän till en "vanlig" kattmänniska om inte har några särskilda intressen för skyggisar. Och det är man ju alltid stolt att medverka till... ## Comment 3 Author: Gunki Oj, vad glad jag blir! **Vilken härlig utveckling!!** När jag såg hur olycklig och apatisk Svea verkade efter flytten (som skedde med Naquitas godkännande) fick jag riktigt ont i magen. Men nu verkar det ju bli precis som vi tänkt oss. Tänk att hon spinner - det fick aldrig jag höra. Här fortsätter brorsorna Svens och Sams utveckling lugn takt. Jag får klappa Sven (ibland), men han verkar inte direkt njuta av det utan underkastar sig snarare. Leker med mig gör de däremot med liv och lust båda två. ## Comment 4 Author: Lena Vilken solskenshistoria du bjuder oss på här. Det är en obeskrivlig känsla det där när katterna gör sådana här framsteg. ## Comment 5 Author: TamlinsMatte Imorse fick jag bekräftat att jag inte har någon vidare morgonandedräkt... När jag vaknade och slog upp ögonen låg Svea där bredvid. På andra sidan hade Wille kravlat ned under täcket... Först såg hon ut att vara beredd att fly när jag slog upp ögonen, men när jag inte gjorde mer än att blinka och säga godmorgon bestämde hon sig för att undersöka ansiktet på mig. Vid munnen stannar hon till, ser förbluffad ut och flemar... Tack Svea, bra för självförtroendet det där! Men idag spinner hon också ljudligt när jag tar upp henne för dagens "övning" i knäsittning... Nu ska jag bara försöka vända hennes dygn eller hitta mindre plingliga leksaker för det roliga buset på nätterna... ## Comment 6 Author: TamlinsMatte Svea fortsätter vägen mot att bli en tam katt, fortfarande inte så lätt att komma nära, men lite lek tackar hon ju inte nej till ;-) Så länge den är på pinne så att säga. Men det närmar sig sängen och hon kan vara i den när hon busar. Hon tillbringar fortfarande mycket tid i skurhinken, men jag tror snarast att hon tycker den är bekväm nu än att hon är sådär paniskt rädd. Hon kommer dock bli en märklig katt om det får fortsätta. Skurhinken står vid toaletten så jag har som vana att ta upp henne i knät när jag sitter där - och sätta ned henne igen när jag är klar. Hon spinner och är relativt avslappnad numera när hon sitter i knät där (men ingen annanstans)... Bra övning, men jag antar att den blivande ägaren kan få fundera lite över katten som ska mysa under toalettbesöket (får väl hoppas att eventuell husse är en sittare...) ## Comment 7 Author: TamlinsMatte Och imorse när jag vaknade låg Svea i sängen :-) Pep iväg när jag vaknaden men hon tar sig lillskorpan. Just nu är hon som vanligt försvunnen, men jag misstänker att det tittar fram ett litet troll om några timmar då hon anser att världen är hennes och att Wille borde vakna... ## Comment 8 Author: Tiana Vilken underbar bild!!! ![Kyss](http://hittekatter.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss")