# Ledsen och deppig Author: SmillasMatte Ikväll känner jag mej otroligt deppig. Har ingen att prata med. Satte mej vid datorn och hamnade till mitt favoritställe hittekatter.ifokus. Känner för att skriva av mej bara. Kanske får jag inga svar, men jag skriver ändå. Jag upplever att världen blivit hård och kall och fruktansvärt ful. Och det blir bara värre. Falska vidriga människor, krig, miljöförstöring gör mej helt uppgiven. Världen är bara ful och eländig. Så illa var det inte förr, det har blivit värre. Har jag fel? Dom ändå som faktiskt är ärliga och goda är faktiskt djuren. Snart blir jag säkert anti mot just människan! Hoppas ni inte tycker jag är patetisk för att jag skriver detta, men jag är så ledsen och nerdeppad ikväll. Och sedn läser man om olika fall av djurplågeri som gör mej helt förtvivlad av sorg. Hur kan man plåga djuren som är dom enda goda och ärliga på denna jord? HUR? Fall av djurplågeri ökar bara mer och mer. VARFÖR? Snälla jag vill ha svar! Så här var det inte förr. Jag vill tillbaka i tiden, där allt var bra mycket bättre. Orkar snart inte med våran kalla fula jord! Är så ledsen ikväll så jag vet inte vad jag ska ta vägen. Vill bara lipa. Är så trött på alla ondska och på våran jord som bara blir fulare och fulare. Är det bara jag som känner så här? ## Comment 1 Author: Tina-A Jag har inte varit med så länge kan man tycka, bara 18 år, så jag har väl inte direkt något att jämnföra med. Jag vet inte hur det var "förr", tycker att allt sett lika eländigt ut hela tiden. Tycker i alla fall som du, att djuren är äkta, trevliga och verkligen goda. De förstör inte som vi människor, känner inget behov av att förstöra jorden på samma sätt som vi. Förstår inte hur det kan ha blivit såhär. Såg en dokumentär om att om enbart 50 år kommer även sverige att drabbas av "riktiga" naturkatastrofer, och för många många människor kommer livet gå ut på att överleva alla katastrofer och rusta upp allting mellan dessa. Inte var det då några djur som ordnade det här inte. Och när en del inte har något bättre för sig går folk och ger sig på de enda som inte gjort någonting och plågar djuren. Du har mycket rätt i det du skriver. Det låter inte så trevligt dock ## Comment 2 Author: Frej Nej, här är en till. Åhh, vad jag känner igen mig, sitter också framför datorn och känner mig lite ensam och ledsen, Hasse Andersson spelas på Cd.n och Tv.n går utan ljud, gamla hunden ligger alldeles bredvid och katterna strosar omkring, men ändå känner jag att jag vill hoppa av. Fy, vad människor kan vara elaka, ju äldre jag blir desto svårare har jag med elakhet och kyla.  Ska vi gråta ihop en stund? ## Comment 3 Author: Leffe Samhället har blivit mycket råare. Respekten för liv och andras egendom har försvunnit ## Comment 4 Author: SmillasMatte Jag vill inte att ni ska tycka jag är konstigt eller nåt på grund av mitt inlägg. Men jag är bara så innerligt trött på allt som sker runt omkring oss. Media skriver i stort sett varje dag om nya fall av djurplågeri. Miljökatastrofer och annat elände och tragedier som drabbar dom svaga och oskyldiga. Krig lite varstans. Barn som dödas till höger och vänster. Världen som den ser ut nu är kall, och ond. Tänk om det fanns en tidsmaskin som man bara kunde sätta sig i och åka långt långt bakåt i tiden. Världen vi lever i kommer gå under om det fortsätter så här. Och då hoppas jag att djuren är dom enda som får överleva. Djuren är goda, ärliga och underbara. Det kan jag inte säga om människan. Har tyvärr inga goda erfarenheter. Är slut, svag och så himla trött och besviken bara. ## Comment 5 Author: Sessan1 Håller fullständigt mer er att jorden blir allt fulare mot alla djur :( Inte alls som det var förr. Tror inte heller att djuren gillar denna hemska  värld dom lever i, där det finns elakt folk som gör dom illa :(((   Håller med dig SmillasMatte, jag skulle oxå vilka åka långt långt tillbaka i tiden med en tidsmaskin.  Alla djur är snälla, inte vi männiksor:(( Visst är man besviken på denna värld ## Comment 6 Author: SmillasMatte Åh vad skönt att det finns folk därute som förstår mej. Jag kände mej så ensam innan. Tack för att ni förstår. Ska försöka sova nu, är helt slut både psykist och fysiskt. ## Comment 7 Author: vanessa **Sänder varma distanskramar till dig, och hoppas att du snart ser det underbara som finns på jord. En soluppgång, ett leende på stan, ett härligt äpple. Därför tänkte jag sända lite positiva nyheter till dig.** **Fler och fler tänker på miljön. Bara att vara på macken fick mig att le nöjt, när jag såg att de hade sopsortering för alla kunder. Jag njuter av att fler och fler förstår att mat inte ska köpas om de inte vet vart det kommer från. Att miljöbilar ger pluspoäng på olika sätt. Det är små steg, men åt rätt håll.** **Framsteg görs dagligen på alla sätt. Bara det att vindkraftverk äntligen används mer i Sverige.** **Det finns folk överallt som gör så mycket dagligen i det godas namn. Allt från fadderbarn till de som  köper regnskogar för att rädda folk, miljö och djur.** **Nu samlas det in namnunderskrifter för att FN ska ta hand om djurskyddsfrågor, skriv gärna under: [http://www.animalsmatter.org/default.asp](http://www.animalsmatter.org/default.asp)** **I England startar en ny lag i år. Att alla djur ska ha** **bra foder och vatten, ha ett passande boende, få sina sociala behov tillfredsställda, få uttrycka sitt naturliga beteende,  skyddas/behandlas mot/för sjukdom och skador.** **Det blev nyligen ett överväldigande stöd på Eu-parlamentet för  en  handlingsplan för ökad djurvälfärd. Medlemmarna i parlamentet röstade  för ett bättre djurskydd inom EU.** **Det finns mycket dåligt på jorden. Till alla, det positiva måste vinna, det gör det när man vägrar att låta sig knäckas av det negativa. Så jag vill ge dig en till positiv och varm distanskram och hoppas att du snart ser soluppgångens skönhet. /Vanessa** ## Comment 8 Author: Faxlin Nu kommer jag som kärringen mot strömmen här. Jag tycker inte det blivit värre med åren. Det som gör att det känns så är att fler blir anmälda och att fler reagerar och framför allt att media har börjat bry sig. Detta gör att det verkar bli värre än vad det varit. Men jag ser det som något bra, äntligen så ser folk vad som händer, media hjälper till att upplysa folk och det finns fler som vaknar. de nya som vaknar kanske själv en dag ser något vidrigt och anmäler. Allt går i en karusell där fler och fler dras med. Man kan välja att se på antalet anmälningar och antalet fall i tidningen på två sätt. Antingen som ni gjort här över eller på mitt sättt. Jag säger inte att något sätt är fel. Men jag vill bara förklara hur jag ser det och vad som mitt i alla äckel känslor jag känner när jag läser om alla dessa djurplågare och vanvårdade djur kan känna en viss sorts glädje. en glädje över att det äntligen lyfts fram, det får inte fortgå i det fördålda. Folk reagerar, de anmäler. Det ser jag som positivt. Det ultimata vore om inga anmälningar behövdes göras, men dit lär vi aldrig komma. Detta är ren skär logik, för idioter lär det alltid finnas. Men kanske kan vi få det att minska och skaffa bra skyddsnär för de stackare som blir utsatta så detta minimeras. Mvh Åsa ## Comment 9 Author: Lena Jag kan förstå att du känner vanmakt för det gör vi nog alla lite av och till. Vissa saker har nog blivit hårdare i samhället vi lever i, mest tror jag på grund av att vi är så många flera nu mot för bara 50 år sedan. Det gör det mera komplext. Men det var mycket som inte var något vidare bakåt i tiden heller och som är bättre idag. Kvinnors och barns ställning t.ex. Skolan var inget kul ställe förr när det var kadaverdisiplin till varje pris som gällde för att individen skulle formas för att passa samhällets behov. Sjukdomar kan idag botas som förr ansågs som dödliga. Medelåldern har ökat väsentligt och spädbarnsdödligheten har minskat. När det kommer till djuhållning var den nog inte precis bättre förr i tiden heller. Särskilt inte när det kommer till katter. Det här med kastrering t.ex. existerade knappt och det var mer än regel än undantag att kattungarna slogs ihjälp på de mest grymma sätt bara för att man skulle bli av med dem. Veternärmedicinen har gått framåt något oerhört. I början på 70-talet t.ex. kunde de oftast inte göra något åt det om en katt fick svårare sjukdomar.   Det som jag tror var bättre förr i tiden var människor engagemang för varandra. Det var nog vanligare att folk hjälpte varandra än vad det är idag. Sedan kom folkhemmet där samhället tog hand om allt. Bra på många sätt naturligtivs. Dock inte enbart av godo. Jag märker en skillnad efter att ha bott i Holland i några år, där samhället och individens engagemang mera funnits sida vid sida hela tiden. Frivilligorganisationerna har där en mycket högre status och får mera stöd av samhället för att vara ett komplement. Det har gjort att gemene man har en annan beredskap att ställa upp om det verkligen behövs. Det som gör mig illa till mods är miljön och den förödelse som vi människor vållat. Det kan man inte direkt säga har blivit bättre även om det finns en större medvetenhet idag än tidigare i många läder. Där är Sverige ett föredömme.   Vad som är viktigt och som jag skrev i en annan tråd är det här med att inte låta hopplöshet och vanmakt ta över. Då blir det farligt. Vi måste tro och hoppas även om mycket kan kännas svårt. Där är det viktigt att vi hjälps åt och stöttar varandra så att vi orkar gå vidare - i det här fallet med att jobba för en bättre kattvärld. //Lena ## Comment 10 Author: SmillasMatte Jag har varit deprimerad ett tag nu och det har inte blivit bättre. Och det blir definitiv inte bättre när jag ser hur vissa behandlar djur. Djuren som är så goda, ärliga och underbara. Ni anar inte hur ledsen jag blir. Mycket handlar om pengar och makt. Moral och principer finns inte. Man flår djuren levande, katter och hundar plågas och torteras till döds i Asien bara för att vi i väst ska bära päls. Det är avskyvärt. Vidrigt. Jag kommer aldrig bära päls. Dels så tycker jag det är fult och sen vill jag inte stödja pälshandeln på något sätt och vis. Små barn säljs som sexslavar runt om i världen av människor som endast är ute efter att tjäna pengar. Missuppfatta mej inte nu, jag gillar pengar med, MEN jag gör inte vad som helst för att tjäna dom. Ibland vill jag bara packa en resväska och åka till ett land där alla är vänliga motdjuren, där allt ser ut som det gör i paradiset, människor är vänliga mot varandra. Pengar inte betyder så mycket. Krig och svält hotar ingen. Ett sådant land finns säkert inte, men det hade inte varit fel att bosätta sig där..Ett drömland..Paradisland.. Vanessa, du är en underbar människa. Du ser det positiva i allt. Jag hade velat ha din tankeställning och din styrka. Sen gillar jag att du är så hjälpsam mot katter, djuren jag älskar mest. Lena och Åsa, ni skriver mycket bra. Och ni har rätt i mycket. Jag ska tänka på allt ni skriver. Men just nu mår jag mycket dåligt. Hoppas det ska bli bättre. Och jag vill även ge en varm kram till er som mår dåligt och som känner igen sig i det jag skriver. Stor kram. ## Comment 11 Author: vanessa **Smillasmatte du får återigen n distanskram från mig, och jag vill att den även sprids till er andra som är deprimerade. Jag vet hur det känns att vara deprimerad. På alla sätt och vis.** **Det man läser i tidningar och ser på TV ska man dra ner på. Gör bara saker som känns bra, och nonchalera det andra. Var inte rädd för att vända dig till de som kan hjälpa dig. För det är inte meningen att du ska må så dållgt. /Vanessa** ## Comment 12 Author: emjon #10 Känner så starkt med dig och förstår så väl att det inte är lätt att se ljust på tillvaron när du är deprimerad. Jag tycker ändå att det är ett stort steg du tagit när du skriver här på forumet. När allt är nattsvart är det jobbigt att bära det ensam och du behöver nog lätta på trycket. Det är bland annat därför vi finns här för att kunna ge stöd när någon behöver det. Fortsätt och skriv av dig så mycket du orkar och jag förstår också din gränslösa kärlek för djuren och allra helst katterna. Mina kissar är de som alltid hjälpt mig mest i mina svåra stunder. ## Comment 13 Author: SmillasMatte Vanessa: Jag har akdrig träffat dej men jag gillar dej som människa. Jag vill att du ska veta det. Du är stark och du har gjort mycket för katter. Jag beundrar dej så mycket. Emjon: Tack för dina fina ord. Det värmde. ## Comment 14 Author: MariannE11 Jag håller med Vanessa: sålla bort det tråkiga i tidningar/TV... jag höll på att bli tokig ett tag av alla tråkigheter... nu så läser jag bara det jag vill i tidningarna: i princip bara serierna och roliga historier... fokusera på det som är bra... sen är det ju en annan femma i hittekattsvärlden.... och i djurvärlden överhuvud taget....men vi goda ska segra.... ## Comment 15 Author: modellflickan Håller med, det finns så mycket skit där ute. men tänk på allt fint som finns. Även om det ibland kan vara svårt, jag vet. Men jag säger som Mariann skriver. Vi goda ska segra. Vi ska aldrig ge oss. ## Comment 16 Author: Lena #10 Jag tycker också att det är starkt och bra att du skriver och berättar hur du känner det. De flesta av oss kan säkert identifiera oss i detta med att vara deprimerad. En av våra vanligaste folksjukdomar faktiskt. Livet kan vara vansinnigt tungt och tufft ibland. Försök att tänk att det kommer att vända och bli bättre dagar även om det inte känns så just nu. Följ även Vanessas råd och gör sådant som du mår bra av. Saker som fyller på med energi. Våra katter brukar vara den allra bästa medicinen. Jag tänker på dig och ger dig en stor kram. //Lena ## Comment 17 Author: Faxlin #10: Jag förstår din sitts att vara deprimerad och känna att allt är hopplöst. därför skrev jag som jag gjorde, lite för att försöka vända det undermedvetna lite. Vill inte att någon av mina medmänniskor går omkring och mår dåligt. Det som ör bra är att du skriver av dig, det hjälper lite, och jag hoppas du fortsätter med det. Och glöm inte, du är inte ensam. Vi finns här för dig, eller ja, jag gör i alla fall. Behöver du prata mitt i natten? Då är jag oftast här. ;-) Sänder några cyber kramar till dig i mörkret. ## Comment 18 Author: emjon Smillas matte hur mår du idag då? Har tänkt jättemycket på dig och det är inte roligt när jag vet att en medsyster inte mår bra. Det är säkert många saker som spelar in att du känner dig deppig och ledsen. Har du någon bra läkare som du känner förtroende för och som förstår dig? Jag undrar också om du känner till Kognitiv terapi? Har hört talas om många som blivit hjälpta av det. Hoppas att du inte tycker att jag lägger mig i för det är inte min mening utan endast för att jag vill hjälpa dig må bättre. Sänder varma kramar och tankar till dig. /Marie ## Comment 19 Author: SmillasMatte Lena: Tack för dina goda råd och för din kram. Det värmde. Åsa: Tack för din kram. När jag skrev inlägget först så trodde jag inte jag skulle få några svar. Det var lite jobbigt att skriva hur jag mådde först. men nu ångrar jag mej inte efter alla snälla kommentarer. Emjon: Tack för att du bryr dej. Idag mår jag inte mycket bättre, men gladare är jag efter alla snälla kommentarer jag fått här. Jag har ingen att prata med, jag har ärligt talat inte orkat ta den kontakten utåt. Jag går igenom en riktigt tuff tid nu. Men jag har mina katter i alla fall. Så länge jag har dom så är jag inte ensam. Och dom gör att jag ändå orkar gå vidare. Jag anser att djuren är bra för hälsan. Och mina katter gör att jag klarar det hela lite bättre. Därför kan jag inte förstå hur vissa behandlar katter. Katter och andra djur med för den delen är ärliga, snälla och pålitliga. Och förtjänar inte att behandlade illa. Det gör så ont när jag ser och hör hur illa vissa männiksor behandlar dom. Det gör så ont så jag mår psykiskt och fyskiskt illa. Tack snälla för att du bryr dej och för dina kramar. Det värmer. ## Comment 20 Author: emjon Smillas matte det glädjer mig att du i allafall känner dig lite gladare även om du fortfarande mår dåligt. Jag misstänkte att du inte hade någon att prata med och det behöver du verkligen. Nu vet du att du har många här som vill stötta dig och att vi finns här. När du känner att det blir för jobbigt skriv av dig det direkt och gå inte och tänk för dig själv. Tror också att många av oss påverkas väldigt mycket av att vädret under så lång tid har varit fruktansvärt grått och trist. Vi får helt enkelt för lite ljus och solen den verkar ha emigrerat över vintern som vi inte heller har haft. ## Comment 21 Author: vanessa **Skickar en till distanskram till dig. Tänk på att vi alltid finns här för dig. /Vanessa** ## Comment 22 Author: Faxlin Jag vill passa på att skicka dig ett par må bra kramar genom cyber rymden. Och dessa kommer med orden, du är inte ensam. Glöm inte det. Kramis ## Comment 23 Author: SmillasMatte Vanessa, Åsa och Emjon Tack, det betyder mycket för mej. ## Comment 24 Author: Lena #23 Här får du en kram till! Jag hoppas att du ska känna sig lite gladare när vi nu snart går mot vår och ljusare tider. Kram från Lena ## Comment 25 Author: SmillasMatte Tack Lena för kramen. Jag blir verkligen rörd av era kommentarer och kramar. Just nu sitter jag vid datorn, ute är det mulet och regnigt som vanligt. Känner för att skriva av mej lite. Känner mej som vädret. Dyster. Nu är det alltså ett nytt år, 2007. 2006 var inte ett bra år för mej. Mycket har hänt. Och det mesta dessvärre dåliga. Bland annat så förlorade jag min bästa vän, jag och min pojkvän gjorde slut. Min kontakt med min familj försämrades. Saknar min pappa som jag inte har någon kontakt med alls. Men jag kan inte ha den kontakten då han lägger i sig så mycket i mitt liv. Det är otroligt jobbigt och det verkar han inte förstå. Därför har jag valt att inte ha den kontakten med honom. Men innerst inne är det inte roligt. Sen tycker jag att världen och människorna blivit allt hårdare. Miljöförstöringar, pengar och makt betyder allt mer. Vissa gör allt för att tjäna pengar och det är vidrigt. Äckligt faktiskt. Vad har hänt med moral och principer? Varför plåga och döda djur för att vi människor ska klä oss i päls? Ser jag (ursäkta språket) ännu en kärring i pälskappa så kommer jag spy rakt ut! Vet individen hur mycket djuren fått lida för att hon ska klä sig i något så fult som päls? Förra året läste jag dessutom hur en störd liten snevriden pojke i Polen plågat kaniner och hamstrar till döds och sedan filmat det hela. Han hade plågat försvarslösa djuren med elchocker och slagit dom med diverse tillhyggen innan han långsamt strupit dom. Men varför gör man sånt då?! Något allvarligt fel i hjärnan har dessa så kallade "människor" Men vad?? Saknas det hjärn- celler, eller är bägge hjärnhalvor skadade? Blev dessa typer tappade på golvet som barn så dom fick allvarliga skador på hjärnan?? Något stort allvarligt fel har dom som kan göra sånt här. Störda, missbildade varelser utan någon som helst empati och liv heller för den delen. Man kan inte ha mycket till liv om man sysslar med sånt. Det ska tydligen finnas hemsidor med liknande aktiviteter. Små, låga sjuka missbildade fula varelser sitter och njuter av att plåga olika typer av djur. Det är så äckligt när man sitter och tänker på det så man bara vill kräkas. Jag har många nätter legat sömnlös och funderat på vad jag skulle vilja göra med en sådan varelse om jag hade fått tag i varelsen. Jag skriver varelser för människor är dom inte i mina ögon. I mina fantasier gör jag mycket. Dom får lida och dom får lida något fruktansvärt lääääänge...En dag hoppas jag dom utrotas bort helt och hållet. Och då genom att plågas ihjäl. Dom förfular bara våran värld.    Och sen har vi andra som väljer att packa ner sin kära vän, ett husdjur dom haft och älskat i en soppåse för att sedam dumpa detta djur i en sopcontainer. Där får dom ligga och kvävas långsamt till döds. Hur dom sedan kan gå hem och sova om nätterna är ofattbart. Hur kan man ha det samvetet?? Är somliga vuxna så ansvarslösa och likgiltiga inför djur? Har kanske inte den där katten som kanske just nu ligger i en soppåse och kippar efter luft dödsångest? En människa i samma situation lider precis lika mycket som den där katten. Det går ju inte ens att föreställa sig hur mycket katten lider innan kissen dör. Detta är ju sunt förnuft! Vet inte dessa okunniga ansvarslösa empatilösa människor det?? Kan man inte räkna ut det själv?? Urk!   Jag kan ärligt talat säga att jag inte visste om att detta ens existerade. Naiv som jag var så hade jag ingen aning om att det fanns så sjuka varelser. Varelser som njuter av att plåga djur. Finns det sånt? Jag menar ingen jag känt eller känner sysslar med sånt. Innan jag gick med på hittekatter och andra kattforum så hade jag ingen som helst aning om vad som försigår där ute. Ok, visst, jag visste väl att det fanns hemlösa katter men inte att problemet är så stort som det faktiskt är. Det är nog värre än vad vi kan föreställa oss. ![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif) Katter som är så vackra, fina, och så ärliga djur. Jag älskar katter så himla mycket. Jag har haft katter sen jag var en liten flicka. Sen har det fotsatt. Idag 25 år gammal har jag tre småttingar här hemma. Mina ögonstenar. Mina älsklingar. Jag har ALDRIG blivit sviken av mina katter. Aldrig blivit sårad. Människor har svikit mej, bedragit mej, tryckt ner mej, men aldrig mina katter. Just därför alskar jag katter, alla typer av djur egentligen. Det man ser det får man. Man blir aldrig sviken, dom är där för en hela tiden. Goda och ärliga. Mina katter betyder allt för mej. Vet ni vad? Ibland önskar jag att jag var liten igen. Då hade man inga bekymmer i världen kändes det som. Åh vad jag hade gett för att gå tillbaka i tiden, om så bara för en dag. Jag vill vara 10 år igen. Den där långhåriga spinkiga flickan utan skor som springer på ängen full av liv och energi. Åh.....Idag är jag en 25-årig kvinna utan självförförtroende och energi eller ens någon direkt livslust. Jag har inte alltid varit sån. En gång i tiden inte allför länge sedan var jag en stark kvinna full av självförtroende och energi. Men inte nu längre. Nu är jag tvärtom. Ser dystert på allt. Ibland orkar jag knappt gå upp ur sängen. Ibland skulle jag vilja ringa mamma och berätta allt för henne. men jag är rädd att hon inte kommer förstå. Och sen har hon ju sina egna bekymmer. Vill ju inte lasta över mina bekymmer övr henne. Jag får endast hoppas på bättre tider helt enkelt. Kanske vaknar jag upp en dag och vips så är alla mina bekymmer borta. Kanske vaknar jag upp i en annans kropp, en glad tjej, en sån som jag egentligen vill vara. Nu ska jag sluta skriva, känns som om jag bara tynger ner alla här med mitt patetiska liv. Jag kommer inte kunna använda datorn ett tag nu, men jag vill säga att jag uppskattar er starka människor där ut som hjälper katter och andra djur till bättre liv. Ni är hjältar, änglar, ni är ljuset i denna mörka värld. Ni är bäst helt enkelt. En dag ska jag bli lika stark. En dag så.. ## Comment 26 Author: Lena #25 Var inte rädd att tynga ned oss för det gör du inte. Jag tycker det är jättebra att du skriver av dig så som du gör. Det är ett effektivt sätt att få utlopp för sina känslor samtidigt som det blir en form av bearbetning. Själv skriver jag dagbok sedan många år tillbaka. Jag började faktiskt göra det under en tid när jag kände mig deppig. (Då fanns inte internet) Att skriva och prata av sig är mycket effektivt. Då får man liksom ut sina tankar från sitt eget huvud. Det blir tydligare och lättare att bearbeta. Det är en naturlig reaktion att bli deprimerad när man råkar ut för kriser. I ditt fall har det hänt flera olika jobbiga saker på en gång. Då reagerar kropp och själ, man blir trött och nedstämd. När depressionen kommer av den här typen av påtagliga påfrestningar i livet brukar samtal/terapi vara en effektiv metod. Livet kommer inte alltid att vara så här tungt och svårt, det vänder och du kommer att bli gladare igen. Inte kanske på samma sätt som innan, de här svårigheterna du går igenom nu kommer att utveckla dig och göra dig starkare när du väl kommit igenom dem. Man blir helt enkelt mera mogen av sina livskriser. Jag är glad att du har dina katter för husdjur kan hjälpa oss mycket ur sådan här kriser. Kram Lena ## Comment 27 Author: emjon #25 Jag säger som Lena och håller helt med henne om vad hon skriver. Ett litet råd jag vill ge dig på vägen är att skriv ett brev till din pappa och din mamma där du förklarar hur du känner och hur du vill att det skall vara. När du gjort det då kan du bestämma om du vill posta breven eller behålla dem. Vore du min dotter så skulle jag bli jätteledsen om du inte kom till mig med dina bekymmer. Som förälder skall man finnas till för sina barn även om du nu är vuxen kvinna. Om dom inte vet hur du känner det så kan de inte hjälpa dig. Försök i allafall. Hoppas så att det skall lösa sig för dig och att du kan må lite bättre. Kram Marie ## Comment 28 Author: Faxlin #25: Då live är orättvist och allt känns tungt. Då försöker jag vända på allt elende genom att söka det bra i det negativa. Inte så lätt alltid dock. Att kunna skriva av sig som du gör är ett otroligt bra stöd och jag hoppas att du fortsätter med det. Jag känner mig inte ett dugg nedtyngd av att du skrivr av dig, utan blir istället glad över att du känner att vi faktiskt finns här för dig. Du är inte ensam. Även om det kan kännas så. Vi är många som bryr oss även om vi inte träffats irl. Man kan komma varandra nära och bry sig i alla fall. Det är det underbara med internet. Att man kan vara så långt ifrån varandra men ändå så nära. Jag tänker mycket på dig och hoppas du snart mår bättre. Kram Åsa ## Comment 29 Author: majvi Visst händer det mycket eländigt i världen, men det är många som protesterar med framgång också Det spelades in en  video med en kvinna som kelade med en katt och sedan dödade hon den.Det lades ut på internet och protesterna blev mycket kraftiga. Jag har för mig att det var i Kina och kvinnan bad sedan om ursäkt. jag är inte säker men jag tror att hon fick problem sedan för ingen ville ha med henne att göra. I Sverige var det en kille som också lade ut en film på nätet då han plågade en katt-jag minns inte om han dödade den också.Killen måste ha lagt ut sitt mobilnr också och undrar om han inte fick dödshot +att det ringde ilskna människor och skällde på honom. jag tror att man fortfarande kan protestera mot pälshandeln på [www.djurensratt.se](http://www.djurensratt.se/) och där ska man också kunna se vilka affärer som inte har päls i sina klädesplagg. ## Comment 30 Author: YvonneW Håller med om att man blir deppig när man kämpar och vill väl men bara åker på det ena bakslaget efter det andra. Jag upplever att många människor, till och med sådana som ingår i djurrättsorganisationer, blivit kalla och hårda. Har i många år varit medlem i just Djurens Rätt, som nämns ovan. Såg att dom hade tagit fram en folder om kattskötsel och skickade därför ett mail där jag föreslog att dessa foldrar väl kunde skickas ut till lokalavdelningarna så att medlemmarna kunde lägga ut dem lite varstans, för att på så sätt försöka nå ut med information. Har funderat väldigt mycket just på hur man når med information. Fick veta att det var för dyrt med porto. Dessutom fanns det inga lokalavdelningar som hade det minsta intresse av kattfrågan. DR har tre huvudpunkter: Djurförsök, lantbrukets djur och pälsdjur (minkar t ex). Medlemmarna hade röstat så! Dock icke medlemmar som jag som aldrig blivit tillfrågad.  Så nu tror jag att jag uttömt alla resurser vad gäller att försöka få folk med mig. Jag känner mig också ledsen och nere, det känns som att slå huvudet i väggen. Det är inget fel i att jobba för dom djurarter som nämns, men jag tycker att man måste tänka på alla djur. Dessutom kan jag tipsa om att NSMPD delats upp i DR och Stiftelsen Forskning Utan Djurförsök. Den senare instansen jobbar med att sponsra forskare som försöker ta fram alternativa testmetoder så att man i framtiden inte skall använda sig av djur. Gå in på hemsan och titta! www.stifud.se Dom är ett ljus i mörkret. Så jag förstår dig "smillans matte", vet hur du känner. Skickar många sympatikramar till dig! Man kan bara hoppas på att flertalet människor trots allt är varmhjärtade och att dom hårda och kalla är i minoritet eller åtminstone blir det. ## Comment 31 Author: vanessa **Hejsan. Tveka aldrig att skriva till oss. Tycker bara att det är lite synd att vi gjort dig medveten om saker som händer, och deppar ihop ännu mer. För det var inte vår mening.** **När du börjar må lite bättre så har jag ett tips som fungerade för mig.  "Projekt", något som kan låta väldigt jobbigt, men inte som jag gjorde det. Allt var saker jag skrev ner i slutet av dagen, och inte tvång utan samanfattning. En dags projekt kunde till att börja med vara "gå upp", "diska", "slänga sopor". Det kunde vara en hel dag för mig. När jag kallade det projekt så kände jag mig nöjd. Ibland var det flera projekt, ibland mindre. Men aldrig tvång. Idag så gör jag det inte längre, för då skulle jag få ägna en massa tid till det och inte hinna göra "projekten".** **Men detta kan ha att göra med mitt yrke jag gjorde innan jag blev sjuk, som var som copywriter på reklambyrå. Då är allt projektbaserat med deadline. Så jag sparade på projektdelen, och strök deadlines som gjorde att jag sprang in i väggen med huvudet före. Se detta enbart som tips.** **#30 Djurskyddet Sverige [www.djurskyddet.se](http://www.djurskyddet.se/) är fulla med värme. De skickar information till i princip alla gratis, och annars ska man vara medlem. Inga problem. De värderar katter i massor och startar i år en stor kattkampanj. De hanterar alla djurfrågor. Både för de tama, de vilda, de i Sverige och de utomlands. De är med i föreningar över hela jordklotet som hanterar allt från val, till lodjur. Så titta gärna in på deras hemsida. Dessutom så ger de stöd till katthem och djurskyddsföreningar i Sverige. Tack vare dem kan många av oss söka bidrag till saker som karantän och sådant.** **Kram till SmillasMatte från Vanessa** ## Comment 32 Author: emjon #30 Förstår precis vad du menar och tyvärr har jag gjort samma upptäckt om Djurens Rätt för flera år sedan. Jag hade varit medlem där under många år och handlade bland annat många fina saker i deras butik i Stockholm. På den tiden gav vi våra kissar Hills foder tills jag upptäckte att det är Colgate Palmolive som äger Hills. Jag hade sett hemska reportage om djurförsök som Colgate Palmoliv och Procter & Gamble beställt tester om. Då kontaktade jag Djurens Rätt och undrade varför de inte uppmanade alla att bojcotta producter från dessa företag och speciellt alla katt och hundägare. De var ju så pigga på att man skulle protestera mot mindre företag men här tog de ingen notis och sedan förnyade jag inte mitt medlemskap. #31 Har precis samma uppfattning som du om Djurskyddet och ett medlemskap där betyder mycket mer för mig. ## Comment 33 Author: SmillasMatte Tack ännu en gång. Jag uppskattar era kramar och att ni tänker på mej. Det värmer. ## Comment 34 Author: SmillasMatte Idag tog jag med mod och ringde mamma. Det hela lsutade med att jag tröstade henne. Mamma mår inte bra. Hon har länge lidit av en intensiv huvudvärk. Vi fick veta att hon har en hjärntumör i hjärnan. Godartad och läkarna vill inte operera då den ligger på ett känsligt ställe. Så nu går hon på medicinering. Så länge hon tar sin medicin så är det bra, men hon ä tröttare och mår ibland mycket dåligt. Jag tröstade henne som den goda dottern jag är. Men jag då!!! Jag vill inte vara egoistisk, men jag mår också dåligt. Mamma: Jag vill bli liten igen. Mamma: Jag känner mej dum, misslyckad och ful. Mamma: Ibland vill jag inte ens leva. Mamma: Jag hatar världen. Mamma: Jag är ensam. Mamma: jag är ledsen!!!!!!! ## Comment 35 Author: vanessa **#34 Usch, stackars dig. Dels din mammas sjukdom, men också att du måste vara den som tröstar när du inte har någon energi kvar. Finns det någon annan som kan hjälpa dig och din mamma? För det är inte meningen att du ska gå under. Ta gärna hjälp själv från sjukvården, för du ska inte må så dåligt. Tänker på dig, och sänder kramar till dig. /Vanessa** ## Comment 36 Author: Lena #34 Ibland kan rollen som nära anhörig vara omänskligt tung. Det ska finnas stöd för anhöriga inom kommunen dit man kan vända sig och få råd och hjälp. Där kan man bland annat få någon att prata med. //Lena