# Poliskatt? Author: SallyB I våras provade jag ju att ta en katthemskatt på prov. Anledningen till provperioden var bl a att jag anade att min Sötis sanolikt inte skulle acceptera en ny katt helt gnisselfritt. Det blev värre än jag kunnat föreställa mig, trots att jag gjorde enligt konstens alla regler; långsam intro, feliway etc mm. För att göra en lång historia kort, så bestämde jag efter provmånaden + några veckor extra att Yoshi (katthemskatten) inte skulle stanna eftersom utsikterna till att de skulle bli kompisar inte fanns på kartan. Vid det laget hade iaf Sötis nästan accepterat att en annan katt fanns, men ff väldigt anti, även om skriken och anfallen någorlunda upphört. Nu kunde inte Yoshi få komma tillbaks till sitt dåvarande stödhem, och då det var/är svårt att hitta stödhem, med alla akuta kattungeärenden, så sa jag att han kan stanna här så länge. Kanske hoppades jag undermedvetet också att med lite mer tid så kulle han bli accepterad som hemmahörande hos oss. Så har det inte blivit. Men det jag undrar över är varför hon anser att hon ska hjälpa mig att tillrättavisa Yoshi? Ex v om han försöker att klösa på soffan och jag säger ifrån, då kommer genast Sötis rusande och lägger sig i och läxar upp Yoshi. Precis som hon ser en legitim anledning att få ge honom lite extra "stryk". _Ps jag har klösöträd och pappklös om någon nu funderar på soffklösningen._ ## Comment 1 Author: Lena Det hela handlar om rangordningsstrider. Ett normalt beteende hos katter. Det brukar alltid uppstå sådana strider när en ny katt kommer till familjen. Ibland blir de av svårare art. Antagligen är den nya katten Yoshi väldigt dominant och ger sig inte i första taget. Helt gnisselfritt blir det dock nästan aldrig. Ibland är man själv som matte/husse orsaken till att det blir av det värre slaget. Det är nämligen viktigt att katterna får reda ut det här själva. Om man lägger sig i bråken förvärras det bara och i värsta fall cementeras konflikten. Att Sötis hjälper dig att tillrättvisa Yoshi har med det här att göra. Det är ett sätt för henne att visa var skåpet ska stå. När man har flera katter kan de äldre och mer rangstarka katterna hjälpas åt att tillrättavisa den rangsvagare. Rang följer i regel med ålder. Katterna ser även dig som en katt, det är särför hon hjälper dig med tillrättavisningen. Ett sätt att underlätta är att möblera med mycket hyllor, ordna skrymslen och ställen dit katterna kan gå för att få vara ifred. Det minskar bråken. Om katterna ser varandra hela tiden brukar det bli värre. Förstår inte riktigt, du skrev att du tog katten på prov från ett katthem. Hade du då inte överenskommit med katthemmet att katten skulle få komma tillbaka om det inte fungerade? Så brukar det nämligen alltid vara i liknande fall. Om man inte kan lämna den tillbaka ja då är det ju inte på prov så att säga. //Lena ## Comment 2 Author: MariannE11 min Bruno är lite i form av en säkerhetschef här....han kommer jämnt rusandes o ska kolla om det hörs att något inte är som det brukar... han vill gärna läxa upp....o när han själv gör dumma saker o jag kanske knuffar bort honom blir han vrålsur o går genast till någon av de andra o ger igen....han har blivit bättre men jag vet ju inte vad som händer när jag är borta....men som sagt han fungerar bättre nu.... i mitt fall så kom Bruno in som katt nr 4... han var yngst i 2 år....gillade inte de andra 3 överhuvudtaget... de verkade inte vara på samma våglängd alls....jag höll på att deppa ihop o funderade på om han hade någon form av störning... men sen läste jag rasbeskrivningen på abessinier o det var precis som att läsa om Bruno...det syns markant på honom att han har något annat  i sej.... o efter den dagen då jag bestämde mej för att han har abessinierblod i sej så har jag accepterat honom bättre... jag pratar, fjäskar o ser till att han får mat rätt ofta (annars får han urdåligt humör)....o för 3 år sedan så RÅKADE en av de första akutkatterna stanna kvar... o dom är kompisar på både gott o ont... ser ibland att Bruno är vrålirriterad på Julia som inte bryr sej....hon ligger i bakhåll o smyger på honom när hon är på det humöret... så idag är det för det mesta helt OK i min 5kattsflock... kan dessutom tillägga att han inte bara kollar katterna... han kollar ALLT....gäster o deras skor....stängda rum hatar han....men mellan varven får han gosattacker då han ser lite smått töntig ut... älskar denna speciella katt..... ## Comment 3 Author: MariannE11 glömde säga att mycket av det som hänt hos mej är att Bruno inte accepterat att han är lägre rankad än nr 1... o de tre första visste ju att det var den äldsta som bestämde... o hon försökte tala om för honom var skåpet skulle stå...men Bruno vägrade lyssna på Zazza som annars skrämmer vem som helst.... så till sist så orkade inte hon visa att han skulle underkasta sej längre... ## Comment 4 Author: SallyB Tack för era svar! Lena: Jag skulle nog inte säga att Yoshi är en dominant katt (men vad vet jag?). Han har hela tiden visat "underkastelse" om man nu kan beskriva det så hos katter. Dvs han försvarade sig aldrig genom att slåss utan bara dra sig undan så gott han kunde. Och möjligen morra tillbaka. Den offensiva har hela tiden varit Sötis. Nu för tiden kan Yoshi försvara sig genom att "vifta" tillbaka med tassen när Sötisen härjar. Även stödhemmet beskrev honom som lågrankad. Jag har nog lutat mig åt den "skolan" som inte anser att katterna ska göra upp till sista blodsdroppen, då det kan ge oreparabel skada i relationen. Dock låter jag smärre skärmyttslingar lösa sig själv under uppsikt. Fö så är han alltå nu boende som stödhemskatt hos mig. Som jag sa så var det fullt upp på katthemmet och stödhemmet kunde inte ta tillbaks honom av olika orsaker och mer akua ärenden i övriga stödhem. Tycker inte det är så konstigt? Marianne: Ja Sötis är en cornish rex så hon har ju  också ett speciellt och aktivt temperament ;) ## Comment 5 Author: MariannE11 Hur gammal är Sötis? Har du haft andra katter med henne förut?..Du har väl haft Yoshi typ 3-4 månader iaf?... kan dessutom tillägga att min soffa inte ser riktigt ny ut även fast jag har klösbrädor....inget river så bra som en soffa?... för mej så löste det till det bättre med att ta in en yngre katt som var mer lekfull än donnorna jag hade innan... men det kan man ju inte veta på förhand... vet inte hur cornishar fungerar men Bruno är väldigt matfixerad, behöver uppmärksashem... vet inte om det är en skröna men han är röd o har temperament...tycker Lena har vettiga synpunkter med att försöka ordna gömställen... hur stort bor du?... är du hemma mycket?...hoppas Lena som är riktigt riktigt duktig kommer in ytterligare en gång då vi nu vet att Yoshi inte är den dominanta....eller någon annan duktig... ## Comment 6 Author: SallyB Sötisen blir tre snart (kastrerad). Hon har eg aldrig träffat/umgåtts med andra katter sedan hon flyttade från uppfödaren vid 12 v, förutom mammas huskatt som är en utgående katt så hon håller sig undan för det mesta. Även där är det Sötis som är den offensiva trots att mammas katt är betydligt äldre (dock ganska skygg/lågrankad). Cornishar är otroligt intensiva, älskar människor och kräver mycket aktivitet. Hon älskar mat, men tur nog är hon så aktiv i alla plan att hon håller sig smal. Yoshi har nu varit här i drygt 4 månader och han har bedömts vara ca 4 år (hittades ute i miserabelt skick i vintras) då hade han nog varit hemlös ett bra tag enl upphittarna, dit han kom för att tigga mat. Det där med gömställen vet jag inte hur man ska ordna, förutom att han kan gömma sig på olika valfria platser inkl en kartong som han gillar att ligga i, då hon kommer åt honom eftersom hon är betydligt mer rörlig och hoppar/klättrar högre än vad han gör. Något som jag finner lustigt är att han nuförtiden har tillträde till sovrummet, något som inte jag vågade (eller orkade med) från början. Där smyger han upp i sängen efter att vi somnat Sötis sover med mig) och hon gör ingenting då men såfort jag vaknat ser hon till att han går/åker ner från säng och sovrum. Jag bor i en stor 2:a (66 kvm+ stor balkong) är hemma hela dagarna (sjukskriven pga utmattningsdepression och led/ryggproblem).