# Gia inkl. hennes ungar!!!
Author: sagatjejen

Som en del vet så har jag flyttat. Det var mindre trevligt med ett gipsat ben och ett flertal skygga katter som jag fick med då det inte löste sig med nya stödhem till dem. En av dem, Gia och hennes 4 ungar fick dock ett stödhem vilket resulterade till att det var inte ett bra stödhem. Vill berätta min version av det som hände då hon har anklagat KKS och mig personligen av vanvård och diverse vilket gör mig fruktansvärt ledsen.

I våras tog jag mig till Malmö där jag plockade upp 15 katter för att vidarebefodra vissa till ett annat stödhem i Göteborg och resten kom till mig. Gia inkl. hennes 7 ungar kom till mig. 4 av dem fick stödmatas dygnet runt plus att jag fick en operationstid som jag var tvungen att ta. Gia fick ett eget rum där hon fick "landa". Då tiden gick åt till att stödmata de svaga så angsåg jag att resterande kunde vänta med socialisering. Mitt i allt blev jag vräkt p ga att hyresvärden tyckte det luktade katturin, vilket inte är sant. Han har försökt med alla medel för jag ska flytta då han var i behov av lägenheten. Vi hade stridit i 2 års tid. Han såg till att jag var utan toalett, dusch, el och jag orkade helt enkelt inte strida längre. Hade jag vetat om detta innan hade jag heller inte tagit resan till Malmö för att hämta hem dessa skygga katter. Så läget blev akut för mig då jag ansåg att det inte gick ta med alla skyggisar.

Jag fick kontakt med ett stödhem åt Gia och hennes 4 ungar då 3 av dem inte klarade sig. Jag ringde henne på morgonen och frågade om hon var hemma den dagen då jag inte ville fånga in en skygg liten Gia i onödan. Hon skulle vara hemma och redo för min ankomst. När jag satt i bilen och ringde henne svarade hon varken på hemtelefon eller mobil. Jag åkte vilse i Stenungssund vilket resulterade i att jag satt i bilen 4 timmar. När jag kom fram till hennes hus blev hon smått förvånad att jag dök upp. Hon hade inte gjort iordning något, varken vilket rum de skulle vara i eller mat o vatten. Katterna hamnade till slut i tvättstugan där det fanns massor av hålor som jag bad henne täcka igen. Jag informerade henne 3 gånger att någon socialisering hade inte skett p ga omständigheterna och att 3 kattungar hade dött. Enligt henne så hade jag bara varit där och vänt och inte gett henne någon information öht vilket gjorde mig väldigt ledsen. Dagen efter sms:ar hon mig om att hon kommer med katterna på morgonen dagen efter. Jag ringer upp henne genast och förklarar återigen vad som gäller och varför de inte blivit socialiserade. Hon påstod att en av kattungarna hade ett skadat ben dessutom. När jag plockade fram alla katterna tittade jag igenom allihop och visade henne dem och jag vet att ingen av dem var skadad då.

Sedan kastar hon så mkt skit över KKS och mig. Hon vägrar skriva kontrakt med KKS och ger nu bort kattungarna gratis efter ett par dagar. Bad min kontaktperson att skicka henne en räkning över de kattungarna så hon inte ska ge bort dem.

I augusti åker en person från Malmö till henne för att reda ut allt och hon skulle då möta personen i Stenungssund vilket hon inte gjorde. Hon hade då åkt med buss och fick sedan vända. Återigen skickar hon sms istället för att ringa så de hade kunnat reda ut allt. Hon vägrar svara i telefon. Hon gör då samma sak som hon gjorde mot mig när jag åkte dit och fick sitta i en bil i 4 timmar vilket stressade katterna något fruktansvärt.

Jag anser att man absolut inte flyttar skygga katter men i detta läge hade jag inget val. Resten av katterna jag hade hemma tog jag med mig till mitt nya boende.

Personen har dessutom skrivit i gästboken hos KKS vilket jag anser mycket onödigt. Man kan lösa problem och missuppfattningar personer emellan men då hon vägrar svara i telefon och hellre skriver en massa skit via sms och gästbok så får människor bara en sidas uppfattning. Det finns alltid 2 sidor.

Jag kommer personligen lösa detta på bästa möjliga sätt då jag anser att bete sig så illa som denna person har gjort är inte acceptabelt. Inte när det gäller oskyldiga djur som alltid kommer i kläm för människans dumdristighet.

Hur slutade det här då? Jo, jag fick som sagt med mig alla katter och de lever livet just nu. Vi bor på landet och alla katter har nu möjlighet att gå ut och in som behagar dem. Jag kommer inte släppa dem ifrån mig förrens det dyker upp ett hem åt dem med utemöjligheter. Tills dess får de stanna hos mig och leva livet och njuta av vardagen. De skygga katterna har nu blivit tama och gosar mer än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Alla har även accepterat min Rottweiler som de gosar och har kul med. Ja, inte min Lucky som är ett tjurhuvud såklart men han vänjer sig nog han också ;)

Hoppas ni fått en klarhet i av det som hänt. Det var inte KKS fel och heller inte mitt. Personen var så trevlig när jag var där vilket senare visade sig vara fel. Och jag som trodde jag var människokännare!!! Ack så fel jag hade. Tacka vet jag djur!!! ;)

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Vilken röra... Och visst kan man ha fel om människor ibland det har hänt mig med. Skönt att de andra katterna kunde följa med och ha det bra hos dig!

## Comment 2
Author: Lena

Vad jobbigt att det blev så himla fel med stödhemmet. Det är ingen lätt uppgift att hitta de rätta hemmen. Ibland blir det bakslag. Frågan är hur man ska bära sig åt för att undvika att det händer igen?

//Lena

## Comment 3
Author: sagatjejen

#1   Ja, fel om människor kan man ha men denna person var så trevlig både per telefon och när jag var där. Det var ett mycket klurigt beteende.

#2  Trots att jag är kräsen när det gäller att flytta en katt, speciellt i detta fall en skygg katt så tar jag inte första bästa som kan tänka sig ta hand om dem. Hade tackat nej till personer jag inte kände 100% för. Ändå blev det så här fel. Vad kan man göra för det inte ska hända igen? Tyvärr finns det väldigt många manipulativa människor i denna värld och man kan bara göra det bästa efteråt om det blir så här fel.

## Comment 4
Author: Lena

#3 Nej det är verkligen ingen lätt uppgift. Egentligen skulle man behöva jobba på samma sätt som när man rekryterar personal. Ha intervjuer, ta referrenser och riktigt gå på djupet. Men det skulle antagligen skrämma iväg många bra stödhem.

Hur gör ni på andra håll när ni värvar stödhem?

//Lena

## Comment 5
Author: sagatjejen

#4  Eftersom jag endast är stödhem så ordnar min kontaktperson stödhem. Men ser jag att det inte är bra för just den katten så säger jag nej. Jag åker hem med katten till personen som ska köpa katten. Men det gäller ju de permanenta hemmen.

Detta var första gången jag lämnade en stödkatt till ett annat stödhem. Jag ger aldrig upp en katt utan väntar enbart på ett permanent hem. Men i detta fall hade jag inget val, tyvärr!

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Hej Sagatjejen

Vad kul att se att du är inne och skriver igen. Jag fick en fråga häromdagen hur det är med Mimmi och det undrar jag oxå. Jag har inte velat ringa och störa dig i flytten och jag kan tänka att du har haft mycket att göra.

## Comment 7
Author: Alexej

Hej, kul att du skriver på Hittekatter.

Det finns inga garantier i livet, varken för hyresvärdar eller stödhem. Det är svårt att hitta kunniga jourhem för skygga katter. Du eller dina katter hade otur. Sånt händer tyvärr ibland. Sköt om dig.

## Comment 8
Author: Kittekatten

Vilken trist historia, fy! Men, hängde inte med, hur gick det med Gia och hennes ungar? Kom hon tillbaka till dig eller har det där 'jättebra' stödhemmet fortsatt lämna bort kattungar till höger och vänster?

## Comment 9
Author: Fagddu

Tråkigt att det var så mycket som krånglade. Det finns ånga elaka människor. Som dessutom alltid anser sig själva vara missförstådda.

Hoppas du, dina missar och din hund får det bra nu på landet. :)

## Comment 10
Author: annebeate

Sagatjejen, så roligt att du är inne på denna sajt. Jag följde alltid dina tidigare trådar på [www.katter.nu.](http://www.katter.nu)

Det var jag som frågade Crisse hur Mimmi har det.

## Comment 11
Author: maggan47

här är en till som alltid följt dina trådar, så tråkigt att allting blev så fel, och mitt i en flytt dessutom,  hur är det med katterna nu, hos stödhemmet, är dom kvar   kram Maggan47

## Comment 12
Author: Issa

Hej Sagatjejen! Efter att pratat med något hundratal jourhem så kan jag intyga att det inte är så lätt ibland. Jag brukar säga att ibland är det en nitlott och ibland en vinstlott. Man får försöka gå på magkänslan.Ibland kan det vara så att man utger sig för att väl känna till skygga katter och sedan visar det sig att så är inte fallet fast man börjar med någon som vi som är vana skulle beteckna som lätt katt, bara lite blyg. Sedan ska dom ut med detsamma! Sedan kan det ju vara de som låter väldigt tveksamma från början men som med tiden blir riktiga guldägg och gör enorma insatser.

## Comment 13
Author: Naquita

Det är bra att sådant här kommer fram. En del verkar leva i en värld där de tror att alla stödhem är perfekta och det de berättar är der sanna, medan vi förmedlare egentlgien har en helt annan historia att berätta men väljer att inte hänga ut en person så som vi ofta blir uthängda.

En del personer är så otroligt manipulerande, och verkar så trevluga, förståndiga och vet preciiiis vad de ger sig in på. sedan blir allt KAOS.

Det är oftast inte katterna som tar min energi och ork i kattärenden, utan människorna runt omkring.

## Comment 14
Author: sagatjejen

Mimmi mår som en prinsessa. Leker och har så kul hela dagarna med sin bästis Dora (f.d Xel). Sover hos mig i sängen (när det behagar henne). Tyson är fortfarande hennes (fosterpappa). Isa som jag hittade i Ullared går ut men är försiktig då hon kanske tror att hon inte får komma in igen. Men hon blir tuffare för var dag. Tyson börjar få ont i mun och han ska till veterinären då han har FORL. Mina egna har också ett underbart liv. Så lantlivet är det bästa för allihop. Vi trivs väldigt bra bland kossor och hästar.

Ang. Gias stödhem så kommer jag åka hem till henne en dag då hon fortfarande vägrar att svara i telefon. Jag kommer se till att få med mig de katter som finns kvar hos henne. Men enl. henne så anser hon inte att detta är några KKS-katter längre men det ska vi väl bli två om. Det var jag som åkte ner till Malmö och hämtade dem och hade dem hos mig så pass länge att jag anser inte att hon har den rätt hon har tagit sig just nu. Hur många katter det finns kvar hos henne vet jag inte. Men jag hoppas att hon förstår vad hon ställt till med både för KKS och mig personligen (vilket jag vet att hon såklart inte gör). Men Gia och de som finns kvar hos henne ska komma hit. Vägrar hon får jag väl be polisen om hjälp. Men jag kommer inte ge upp. Och jag ångrar varje dag att jag lämnade Gia hos henne. Jag kan bara göra det bästa av situationen nu och sluta ångra mig för det tjänar ingenting till.

## Comment 15
Author: Alexej

Bra! ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 16
Author: annebeate

Så härligt sagatjejen att det ordnat sig så bra efter flytten. Jag blev så glad att höra att Mimmi mår som en prinsessa. Jag har tänkt mycket på henne.![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 17
Author: kattassen

Vad fint att ni har det bra i er nya bostad - ute på landet ! Härligt! Ligger det nära i krokarna häromkring Partille eller har du bytt ort också;-)

Trist historia det där med stödhemmet och Gia, ibland är verkligheten inte riktigt som den tedde sig från början, ledsamt men hoppas att du får lite "upprättelse".

## Comment 18
Author: sagatjejen

Nej, man har aldrig några garantier när det gäller ett djurs välmående. Men ändå litar man ju på folk att de talar någorlunda sanning. Vad som krävs är ju att man kontrollerar stödhemmen väldigt noga innan man sätter ett djur där. Det är väl något som är lite slapphänt för tillfället då det är så många djur som behöver komma in provisoriskt.

#17 Vi har flyttat till Sjövik men barnen går kvar i skolorna i Partille. Vi bor i ett litet hus med ett extra hus på tomten på 2 rum inkl. källare som jag tänkt inreda så småningom till ev. nya stödkatter som inte är skygga. Skyggisarna får bo inne hos oss för socialisering. Tomten är på 1400 kvm som är inhägnad. Utsikt över ängar där det går kossor och hästar och doften är ljuvlig. Riktigt lantliv som jag älskar.

## Comment 19
Author: sagatjejen

Tyvärr har människan ingen av katterna kvar. Gia och kattungarna lever idag i ett stall som KKS ska ta reda på var någonstans. En av kattungarna har hamnat i ett annat stödhem i Göteborg.

Hur i helsicke kan man sätta kattungar i ett stall??? För mig är det obegripligt när de är uppväxta inomhus. Gia kan jag förstå då hon levde i centrala Malmö och lade sina kattungar där. Så stallivet för henne kan jag tycka är ok, men kattungarna? Det förstår jag inte! Är så ledsen för detta. Men enl. henne kommer hon betala för de katter hon gett bort. Hoppas hon talar sanning denna gång.

Så fort jag får reda på vilket stall de befinner sig i kommer jag hämta dem därifrån omedelbart.

## Comment 20
Author: [Borttaget]

#20 - Du är inte ensam om att undra det. Hoppas det löser sig! Du ska ha en ros för att du kämpar så!!

## Comment 21
Author: kattassen

#20 Ojdå i ett stall, det  låter lite farligt för sådana små missar! Står väl inte länge på innan de blir könsmogna och börjar "härja" på egen hand. Kastrering av katter i stall brukar inte vara det första man tänker på där.

Bra om du kan forska fram vart de har hamnat och försöka fixa tillbaka dem igen.

Grattis till ditt nya lantliv!
