# Om en skruttig hittekatt.
Author: Fagddu

Tänkte att jag skulle berätta en solskenshistoria för alla som behöver lite motivation med sitt arbete att ta hand om hemlösa hittekatter.

För ett år sedan i april hade jag EN katt. En röd kastrerad hankatt som av någon outgrundlig anledning lystrar till namnet Monster. Inte för att jag tycker att det är ett särdeles vackert namn utan helt enkelt därför att redan första dagen som vi körde hem honom när jag och min kille satt och sa massa ord som han kunde få ha som namn så svarade han när man sa monster. Så det fick han heta. (En liten parentes i sammanhanget är att han har vuxit upp till världens snällaste och mesigaste katt som helst vill leka med alla.)

Några år senare flyttade vi till ett ställe där Monster kunde vara en utomhuskatt. Detta uppskattades verkligen av det lilla monstret och det allra bästa han visste var när jag och min kille följde med honom på promenad. Dessa promenader började med att jag och min kille gick ut och kallade på MONS-ter. Då kom han sättande i en himla fart.

En dag skulle vi gå på Monster-promenad som turerna snabbt döptes till. Så vi gick ut, kallade, och vips så kom en STOR grå kisse farandes, skrikande som att han bara väntat på att vi skulle dyka upp och ta hand om honom. Så vi matade honom, satt upp lappar och försökte ta reda på om han tillhörde någon. Vi hörde ingenting, och katten var så skygg så man fick inte ta på honom. Gärna mata men inget tafsande. Efter ett tag så insåg vi att han nog inte tillhörde någon och dessutom började han få en ganska obehaglig ögoninfektion så vi funderade på hur vi skulle få in skyggisen. Första försöket så förskte jag helt sonika lyfta in honom. Det gick sådär; katten var fortfarande ute och jag fick vänta sex timmar på akuten på att få antibiotika till mitt bett i handen.

Nästa försök gick bättre. Min kille satte på sig en grillvante, väntade till katten kom för att tugga i sig lite mat, precis innanför dörren som jag gömde mig bakom. På ett givet kommando tog han grillvanten bakom baken på katten och föste in den samtidigt som jag stängde dörren. Stackars katt! Maken till olyckliga ljud har jag sällan hört. Men inne var han och sen bar det av till veterinär med tillhörande undersökningar (antibiotika för ögonen, efter tillfrisknandet var det vaccination och kastrering). Och slutligen sammanföringen med Monster, vilket gick okey. De är inte precis bästisar, men de sover i samma rum (med vedertaget mellanrum) och busar lite då och då.

Det är numer än mycket lycklig grå hankatt som fick det (o)snygga namnet Grendizer (sambon valde att döpa  honom efter en japansk teckand serie-hjälte dubbad till arabiska \*suck\*). Till julen blev lilla Grendizer sjuk, han har fått astma den lilla stackaren men är nu satt på hyposensibiliseringsterapi och mår mycket, mycket, mycket bättre som bortskämd hemmakatt (motsatsen till hittekatt).

## Comment 1
Author: Fagddu

Ledsen och sjuk hittekatt:

## Comment 2
Author: Fagddu

Lycklig, bortskämd och lat hemmakatt:

## Comment 3
Author: Lena

Alltid lika trevligt med solskenhistorier som denna. Det behöver vi här på Hittekatter iFokus. Monster är en jättefin kisse. :)

//Lena

## Comment 4
Author: Fagddu

#3 Tack. Det råkade vara Grendizer på bilderna men du kan få sen en på Monster också. Jag är inte den som snålar med bilder på mina små. ;)

Monster-katten (röd) och Grendizer (grå) sover bredvid varandra för första gången ca. 2 månader efter ihopförseln:

## Comment 5
Author: birma

Nää, nu sitter jag här och lipar en skvätt...  
Vilken underbar historia.  
Och vad fin Grendizer är på bilderna.  
På den senare ser han ut att må som en riktig prins. Söt!  
Monster på avataren?

## Comment 6
Author: Fagddu

#5 Absolut. :)

Monster som kattunge är det på avataren ja. På den tiden som han var liten och inte tog så mycket plats. ;)

## Comment 7
Author: birma

Ah, där kom en bild på båda två också.  
Så gulliga!

## Comment 8
Author: Fagddu

#7 Visste är de? Vet inte vad jag skulle göra utan dem. Kommer ihåg när vi var tvungen att lämna Monster på djursjukhuset över natt för operation (skada från kattslagsmål) och det kändes helt tom när man kom hem. :(

Men är glad så längde de är glada och välmående och jag får skämma bort dem. :)

## Comment 9
Author: siberlina

va  gulligt , man  blir   glad     av  sådana  här   lyckliga  slut   och  vilka     gulliga  bilder

## Comment 10
Author: Fagddu

#9 Tack så mycket. :)

Jag älskar att ha foton på mina små kissar, dessa bilder är såna tagna med mobilkamera, de med digitalkamera är det ju bättre upplösning på... såna här bilder blir oftast mycket mer spontana. :)

## Comment 11
Author: [Borttaget]

Men så gullig historia, det behöver man höra ibland, allt det går bra :)

## Comment 12
Author: Jenna-Gun

jösses så söta katter.

Jenna

## Comment 13
Author: Fagddu

#11 Det behöver man absolut. Jag tyckte det var lite synd att just han skulle få astma, han har ju liksom redan haft en himla massa annat. Tur att jag hann försäkra honom ett halvår innan det hände. Jag har nog fått valuta för pengarna både för hans och Monsters försäkring. :)

#12 Jag önskar att jag kunde ha fler eftersom de är så himla söta. :)

## Comment 14
Author: MariannE11

vilka fina kissar... o vilket bra slut på Grendizers jobbiga liv....

## Comment 15
Author: Fagddu

#14 Alla kissar är ju så himla fina... problemet är väl att man till slut vill ta hand om alla. Även om man varken har tid eller plats. :/

## Comment 16
Author: Jenna-Gun

#15 Eller råd

Jenna

## Comment 17
Author: Fagddu

#16 Precis. Himla synd.

## Comment 18
Author: maggan47

älskar sådana här historier med lyckligt slut, och dessa hittisar, har verkligen valt er som husse och matte, och det är väl härligt Maggan47![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 19
Author: Fagddu

#18 Det är det. Och det skönaste är att han fortsätter att komma tillbaka varenda dag, trots att vi måste ge honom en spruta i nackskinnet en gång i veckan. Tydligen så är det värt ett stick i veckan för att bo hos oss. Snacka om att känna sig uppskattad. ;)

## Comment 20
Author: Sidentass

Vilken jättefin berättelse om missar..sådant älskar vi att få ta del av här:-)

## Comment 21
Author: Fagddu

#20 Det förstår jag. Det är alltid skönt att göra någon skillnad. Även om det finns många katter kvar som man inte kan hjälpa.
