# <u>Neurologisk undersökning </u>
Author: Faxlin

Den neurologiska undersökningen är den absolut viktigaste  
delen av den kliniska bedömningen av en patient med  
neurologiska besvär och utförs på en vaken patient i  
ägarens närvaro. Vid den neurologiska undersökningen  
bedöms vakenhet, beteende, hållning, rörelser, posturala  
reaktioner, kranialnerver, spianal reflexer och smärtsensibilitet.  
Den neurologiska undersökningen bör alltid utföras i en lugn  
miljö och på ett sådant sätt att patienten inte utsätts för  
onödig stress. Målet med den neurologiska undersökningen är att:

1 definiera huruvida problemet är neurologiskt eller ej

2 definiera vilken del av nervsystemet som är drabbat

3 gör en lista på olika sjukdomar som kan orsaka symtomen

4 gör upp en plan för vilka undersökningar som behövs för att ställa diagnos

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/reticular_formation.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av mental status**

Vakenhet (mental status) är det tillstånd då vi är medvetna.  
Det kan förklaras som hjärnans mottaglighet för intryck från  
våra sinnen. Vår vakenhet underhålls av konstanta intryck  
från formatio retikularis (hjärnstammen) till hjärnbarken.  
En nedsatt vakenhet är vanligen orsakat av en störning i  
anslutningen mellan formatio retikularis och hjärnbarken  
vilket alltid tyder på en onormal hjärnfunktion. Orsaken till  
en nedsatt vakenhet kan dock bero på sjukdomar både i  
och utanför hjärnan. Vakenhetsgraden kan bedömas som  
normal, nedsatt (avtrubbad, sömnig), stupor (sover men  
kan väckas med kraftigt stimuli) eller komatös (sover och  
kan inte väckas med kraftigt stimuli).

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/limbic_system.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av beteendet**

Beteendet är det sätt på vilket djuret beter sig och uppför sig.  
Bedömning av beteendet används för att få en uppfattning om  
storhjärnans funktion. Hundar och katters beteenden styrs till  
stor del av den miljö de befinner sig i och hur de är tränade.  
Därför ska man alltid bedöma beteendet väldigt försiktigt och  
noggrannt. Fysiologin bakom beteende är komplex och involverar  
stora delar av hjärnan, men styrs till största del av det vi kallar det l  
imbiska systemet. Limbiska systemet ligger i storhjärnan och främre  
hjärnstammen. De komplexa beteenden djur visar är en samverkan  
mellan medfödda mönster, sensoriska intryck och överordnade  
centra (limbiska systemet och storhjärnan). Onormalt beteende  
kan vara aggressivitet, rädsla, dra sig undan, gäspa, trycka  
huvudet mot väggar eller mot annat, tvångsmässigt vandrande,  
att gå i cirklar eller stirra ut i tomma intet. Beteendeförändringar  
utan andra symtom är sällan orsakade av sjukdomar i hjärnan.

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/cat_head_tilt.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av hållning**

Den normala hållningen hos djuren är ett resultat av samarbete  
mellan olika funktionella system i nervvävnaden; motor neuroner  
i hjärnan och ryggmärg, balansorganet, synen, det proprioceptiva  
systemet och musklerna. En sjukdom i något av dessa områden  
kan orsaka onormal hållning. Vid utvärdering av en hund eller  
katts hållning är det viktigt att notera huvudets, ryggens, benens  
och svansens ställning. Den vanligaste avvikelsen i huvudets  
hållning är en att djuret har huvudet på sned, (head tilt), har  
huvudet till sidan, (head turn), ventroflexion (huvudet hänger neråt)  
samt dorsoflexion (huvudet hålls bakåt, uppåt). Ryggens hållning  
kan avvika i form av kyfos (ryggen är krum), lordos (svankrygg)  
och skolios (ryggen är böjd åt sidan). En onormal hållning av  
huvudet indikerar ofta ett balansproblem eller ett problem i  
hjärnan medan sjukdomar i ryggmärgen ofta ger en onormal  
hållning av ryggen.

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/walking_dog.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av rörelser**

Att undersöka hur patienter rör sig är antagligen den viktigaste  
men kanske även den svåraste delen av den neurologiska  
undersökningen av hundar och katter. En normal hund eller  
katt rör sig i diagonalt i skritt, vilket betyder att det ena paret  
diagonala tassar tar vikt samtidigt som det andra paret diagonala  
tassar är i luften. En del hundar går normalt i passgång  
(ena sidans tassar tar vikt samtidigt som andra sidans tassar  
är i luften). De flesta neurologiska problem visar sig då  
patienten rör sig, men även ortopediska och inre medicinska  
problem kan orsaka avvikande rörelsemönster. Dessa tre  
onormala tillstånd kan skiljas åt genom att undersöka  
rörelserna: hälta, svaghet (pares) samt svårigheter att  
samordna rörelser (ataxi). Vanligtvis orsakar neurologiska  
sjukdomar en kombination av pares och ataxi eller en  
blandning av hälta och svaghet. Å andra sidan ger sjukdomar  
i balansorganet eller lillhjärnan enbart dåligt koordinerade  
rörelser och inga tecken på svaghet. Syftet med undersökningen  
av rörelserna är att bestämma vilka ben som avviker samt vilken  
typ av avvikelse rörelsen uppvisar.

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/wheelbarrowing_small.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av de posturala reaktionerna**

De posturala reaktionerna undersöks efter att man observerat  
patienten i rörelse. Undersökningen av posturala reaktioner  
hjälper undersökaren att upptäcka avvikelser som inte var  
synliga eller inte kunde upptäckasi patientens rörelser. Det  
finns ett flertal posturala reaktioner som kan undersökas  
men den gemensamma tanken är att få patienten att stå,  
gå eller hoppa på ett eller ett par ben; stå på samma sidas  
ben (hemistandning), gå på samma sidas ben (hemiwalking),  
hoppreaktioner, skottkärretest, sträckar-stöt-reaktion samt  
andra reaktioner. En annan viktig postural reaktion som  
alltid ska undersökas på en patient med en neurologisk  
förändring är proprioceptionsreaktionen. Denna reaktion  
ger information patientens proprioceptiva systemet  
(systemet som ger hjärnan information om var olika  
kroppsdelar förhåller sig i det tre dimensionella rummet).

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/sensitivity_testing_on_head.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av kranialnerver**

Kranialnerverna är 12 par nerver (12 på varje sida) som  
utgår från hjärnan. Dessa nerver innerverar huvudets  
strukturer så som tuggmuskler, tunga, ansiktsuttryck,  
muskler till öron och ögon samt förmedlar viktig information  
från våra sinnen, lukt, syn, hörsel, balans och smak. Genom  
att undersöka kranialnerverna kan vi bedöma hjärnans  
funktion och dess mest vitala delar (stora hjärnan,  
hjärnstammen och lillhjärnan). Sjukdomar i hjärnan  
ger ofta förändringar i kranialnervernas funktion,  
speciellt gäller detta för sjukdomar i hjärnstammen.

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/patellar_reflex_1.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av spinala reflexer**

Undersökning av spinala reflexer görs vanligen i slutet  
av den neurologiska undersökningen. Patienten ligger  
på sidan och vanligen undersöks bakbenens reflexer  
före frambenens reflexer. Reflexerna på bakbenen är  
patellarreflexen, tibialis cranialis reflexen samt böjreflexen.  
De två mest tillförlitliga reflexerna på frambenen är extensor  
carpi radialis reflexen och böjreflexen. Reflexer kan bedömas  
som normala, nedsatta, överdrivna eller helt avsaknad.  
Den främsta anledningen till att undersöka de spinala  
reflexerna är att kunna bestämma precis var någonstans  
en skada sitter i ryggmärgen eller i det perifera nervsystemet.

![Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html](/Sites/115a5fd1-d1df-44ff-8aba-91838bc3aac0/dermatomai.jpg "Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html")

Foto från: http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html

**Undersökning av smärtsensibilitet**

Detta görs alltid sist i den neurologiska undersökningen  
eftersom man avsiktligt tillfogar patienten ett smärtsamt  
stimuli för att observera patientens reaktion på detta.  
Den ytliga smärtsensibiliteten undersöks genom att nypa  
försiktigt i huden och den djupa smärtsensibiliteten undersöks  
genom att nypa hårt, men snabbt, med en peang över en tå.  
Smärtsensibiliteten ger information om det sensoriska systemet  
och ger även viktig prognostisk information i de fall då patienten  
är helt förlamad.

Artikeln är från AISTI. Och jag har tillstånd att publicera den här inne.  
[http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk\_unders\_kning.html](http://www.aisti.info/swe/neurologi/neurologisk_unders_kning.html)

## Comment 1
Author: anebit

Tack Åsa för en toppenbra och intressant artikel.............

## Comment 2
Author: Faxlin

Tack anebit, även om jag inte är den som skrivit detta så känns det bra att kunna dela med sig när man hittar något bra.

## Comment 3
Author: Lena

Det här var en både intressant och nyttig artikel! Neurologi är lite av ett mysterium, därför extra välkommet med en sådan här välskiven och lättfattlig artikel! Tusen Tack Åsa! :)

//Lena
