# Har du någon gång haft en katt som sprungit bort? Author: Uppkatten Har du någon gång haft en katt som sprungit bort? Berätta gärna hur det gick till, vad du gjorde för att hitta katten, och om du fick hem din katt igen. ## Comment 1 Author: Tarotstollan Ute på landet på 70-talet. De var ju katter som kom och gick som de ville. Vi ville ju ha dem inne under natten men det var ju inte alltid de kom när man ropade på dem. Gick ofta och öppnade ytterdörren på natten för att kolla om de satt utanför och ville in. Många jobbiga och oroliga nätter när de inte kom och sen var borta för alltid. En blev påkörd men många ingen aning vad som hände dem, kanske räven tog någon eller de blev skjutna av någon jägare. Gjorde väl inte så mycket mer än ropade på dem i flera dagar. Vi bodde precis jämte en stor skog så de hade stora jaktområden. En gång hade en av katterna gått genom skogen flera km och då berättade en av mina klasskamrater att det dykt upp en stor hankatt hemma hos dem och det var våran katt. De körde hem honom till oss men efter ett tag var han borta igen. Vissa av katterna blev kastrerade ju mer man lärde sig det men det hjälpte inte, de försvann ändå. ## Comment 2 Author: Catlady91 Min Mysan försvann i söndags, och var borta i 3h. De värsta 3h i mitt liv! Vi vet inte var hon varit, men vi misstänker att hon var under pappas altan. Hon kom hem bara nån minut efter pappa kom hem från sin golftävling, när han satte sig och åt. Men när jag gick och ropade, då kom hon då inte! ## Comment 3 Author: [Borttaget] Har haft vänner vars katter försvunnit, men aldrig haft katt själv. ## Comment 4 Author: Scorpio97 Har lite svårt att bestämma mig om det räknas som att ha "sprungit bort", så jag valde Annat. Vi flyttade från lägenhet till hus när jag var barn. Honkatten vi hade då tog flytten helt okej och fick ett nytt revir kring huset efter ett tag. Hennes bror trivdes däremot aldrig helt. Vid vår gamla lägenhet fanns ett område med åkrar och skog och det var liksom hans ställe. Så på somrarna efter att vi hade flyttat så gick han tillbaka med jämna mellanrum. Det var på andra sidan byn så inte superlångt och vi hade diverse bekanta där som höll lite koll på honom. Han gick aldrig hem själv men om han var nöjd kom han fram och lät sig bli upplockad när man gick dit och ropade. Ville han inte hem var han som bortblåst. Så varje sommar var han där några veckor, hemma några veckor osv. På vintern stannade han kvar vid huset. Att hålla honom som innekatt var enligt mina föräldrar omöjligt, för att han kissade och bajsade inne då. Nu som vuxen ser jag väl vissa problem med lådsituationen som kanske hade fixat det problemet... Annars har jag lyckligtvis sluppit det. Min honkatt kom inte alltid till alla måltider när hon var utekatt hos mamma, men hon försvann aldrig längre tid än så. ## Comment 5 Author: Uppkatten Min ena katt slet sig när hon var 10 månader, och vi tränade på att gå ut i koppel... Som tur var fick jag superbra tips och råd, samt låna kattfällor, från katthemmet på orten. Min strategi blev att tapetsera området med efterlysningslappar. Jag var ute hela nätterna och sökte/väntade in henne nere på gården, och försökte sova några timmar dagtid. Vid ett tillfälle såg jag henne slinka runt hörnet på grannhuset, men innan jag hann ut från lägenheten var hon försvunnen... Tror det var på tredje dygnet som hennes kattkompis fick syn på henne från balkongen, och började ropa på henne. Så katterna ropade på varandra, och jag ropade på rymlingen, och for ner på gården med blixtens hastighet. Det hade börjat skymma och jag satt närmare en timme i hennes närhet innan jag fick plocka upp henne. Jag sjöng för henne, för jag hade slut på alla lock-ord, grannarna stod på balkongen och kollade (...), katten passade på att klättra lite i ett äppelträd och kissa i tant Majs rabatt (...). På de här dygnen gick hon från att vara livrädd och ligga gömd längst inne i ett buskage, till att galoppera omkring och klättra i träd... Men hon är utefödd och tillbringade sina första månader i livet ute, så kanske kändes utemiljön ändå bekant....? Till sist kom jag på att jag kunde leka med henne. Så vi lekte med ett långt grässtrå. Och till slut kom hon nära och jag fick lyfta upp henne och ta med henne in. Lyckan var total! Och kattkompisen där inne visste inte till sig av lycka! Vi slutade koppelträningen där och då. Trist på sätt och vis. Hon hade nog trivts med mer utevistelse än balkongen, men jag vågade inte ta risken. Varken att hon kom lös igen, eller att det hände henne något så att kompisen skulle må dåligt.... Sedan dess har jag drömt om ett hus på landet och en stor in-nätad trädgård.... Men varken jobb eller Triss-lotter har genererat den inkomsten... Ännu.... 😊 ## Comment 6 Author: Pilspets Ja,när vi hade kattvakt. Hon hoppade från ett fönster ner i källaren mm vakten fick tag på henne snabbt. Stackars kattvakt,hon var helt knäckt. Men men.